Sammanfattning Det övergripande syftet med denna uppsats var att undersöka hur popularitet och statushierarkier visar sig bland elever på låg- och mellanstadiet på idrottslektioner. Uppsatsens metod innefattade intervjuer med idrottslärare och observationer av idrottslektioner. Tidigare forskning inom ämnet popularitet och status har visat på att grupperingar består av statushierarkier, där elever får olika statuspositioner beroende på hur populära de anses vara. Detta visade sig även i våra intervjuer i att eleverna strävade efter att uppnå en så hög position i gruppen som möjligt. Vi använde teorier från Goffman och Bourdieu för att förklara varför elever framställer sig på olika sätt samt hur distinktioner, kapitalformer och habitus kan förklara och påverka det sociala samspelet i avseende popularitet och status bland elever i olika grupperingar. Slutsatsen var att det är viktigt för elever i låg- och mellanstadiet att vara populära och inneha hög status. Därtill visade det sig att popularitet är ett fenomen som uppstår i interaktion mellan och inom grupper av individer samt att det finns olika typer av popularitet beroende på vilken grupp eleven vill få tillträde till och vara populär i.

Följande studie undersöker kvalitativt hur lärare undervisar elever i matematiksvårigheter när de arbetar med textbaserade problemlösningsuppgifter. Studien undersöker även om lärarnas undervisning och arbetssätt har några likheter med etablerade strategier för arbete med textproblem. Resultatet består av två delar där vi inleder med att redogöra för lärarnas arbetssätt, för att i den andra delen beskriva de likheter som finns mellan lärarnas arbetssätt och de etablerade strategierna. Sammanfattningsvis framgår det i resultatet att det finns flera likheter mellan lärarnas arbetssätt och de etablerade strategierna. Framförallt är det likheter till kogntiva- och kombinerade strategier som kunnat identifieras. I studien har sociokulturell teori använts för att analysera datan.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka och beskriva elevers arbete med lässtrategier. Mer specifikt undersöktes strategier inom RT-metoden med hjälp av textrörlighetsbegreppet. Vidare ämnade jag skapa mig en uppfattning om vilka typer av textrörlighet som var representerade i RT-metodens fyra olika strategier, i vilken av strategierna eleverna var mest textrörliga samt vilka textrelaterade frågor läraren ställde och vilka typer av textrörlighet detta gav upphov till. Studien var kvalitativ och jag använde mig av observation som insamlingsmetod och textrörlighetsbegreppet som analysmetod. Resultatet av min studie visade att typen textbaserad rörlighet var representerad i RTmetodens alla fyra strategier medan typen rörlighet utåt var representerad i tre av strategierna. Utöver detta visade resultatet även att det var i den första av strategierna som eleverna var mest textrörliga. Man kunde också utläsa av resultatet att textrelaterade frågor av typen ”slutna frågor” gav upphov till textbaserad rörlighet i elevernas textsamtal medan autentiska frågor gav upphov till rörlighet utåt i samtalen. En slutsats i min studie var att läraren måste vara väl insatt i metoden för att kunna agera god förebild och vägleda eleverna samt ge dem den stödstruktur, konstruktiv kritik och återkoppling som krävs för att de ska kunna använda strategierna effektivt och målmedvetet.

Litteraturstudien syftade till att sammanställa aktuell forskning kring läsläxans effekter på läsinlärning, läsmotivation och läsflyt samt vad som påverkar läsläxan. Genom systematiska sökningar hittades relevanta vetenskapliga studier som besvarade frågeställningarna. Vidare har dessa analyserats genom en tematisk analys där de utvalda artiklarnas resultat sammanställdes i tre huvudteman. Forskningsunderlaget i denna litteraturstudie bestod av nio artiklar och två avhandlingar. Resultatet av vår litteraturstudie visar att läsläxans effekt kan vara god, men var väldigt låg, nästan obefintlig. Vidare framkom det att läsläxans syfte var att främja samarbetet mellan skola och hem, vilket i sin tur kan påverka läsläxans effekter på lågstadieelevers läsfärdigheter. Frågeställningarna som skulle besvaras var: Vilka effekter har läsläxan på elevers läsmotivation och utveckling av läsfärdighet? Vad kan förklara dessa effekter?

Elevers inställning och uppfattning angående matematik kan påverka elevers självtilltro och ens matematiska förmåga. Syftet med studien är att beskriva synliggöra hur svenska elevers uppfattningar angående matematik ser ut, inom den svenska skolan.. Studien är inspirerad och bygger på en fenomenografisk ansats och empirin samlades in genom kvalitativa intervjuer med elever i årskurs två. Analysen av empirin utgick från en fenomenografisk analysmetod bestående av flera olika steg. Analysen har noggrant bearbetats för att få fram trovärdiga resultat. Resultatet av analysen visade att det finns flera olika uppfattningar angående matematik. Elever kan uppfatta matematik som räkneinnehåll, som vanligt förekommande fenomen i vardagen, som inre process samt som ett ämne man har känslor kring. Det går däremot inte att säkerhetsställa att alla möjliga uppfattningar av matematik har synliggjorts. Utifrån resultatet kan slutsatsen dras att yngre svenska elever i den svenska  yngre skolanåldern har olika sätt att uppfatta matematik. Det är viktigt att vi som lärare beaktar de yngre elevernas första möten med matematik, då det är avgörande för framtida attityder och uppfattningar.

Föreliggande kvalitativa intervjustudie syftar till att undersöka lärares didaktiska utgångspunkter vid högläsningsaktiviteter i förskoleklass, årskurs ett, två och tre (F-3). För att ta reda på lärares didaktiska utgångspunkter utgår studien från frågeställningarna vilka didaktiska val ligger till grund för lärares högläsningsaktiviteter och på vilka sätt genomför lärare högläsningsaktiviteter. Tidigare forskning visar att högläsning är en viktig del i undervisningen för att eleverna ska utveckla sin läskunnighet, men aktiviteten används ofta i andra syften än att utveckla elevers språk.   Semistrukturerade intervjuer med sex verksamma och utbildade lågstadielärare ligger till grund för studiens empiri. Studiens teoretiska utgångspunkt är didaktisk teori där de didaktiska frågorna vad, hur och varför samt den didaktiska triangeln är centrala.   Resultatet visar att lärares didaktiska utgångspunkter har betydelse för hur högläsningsaktiviteter bidrar till elevers lärande och utveckling. Det framkom i resultatet att majoriteten av de intervjuade lärarna genomför högläsningsaktiviteter dagligen. Resultatet visar att lärarna i studien har olika syften med högläsningsaktiviteter såsom läsglädje, läsförståelse, ordförråd, ta del av andra människors perspektiv och som avslappningsmetod.   Nyckelord: Högläsningsaktivitet, lärare, lågstadieelever, didaktiska modeller.

Syftet med studien är att uppmärksamma fonologiska medvetenhet under lågstadiet samt lärarens arbetssätt och läromedel som lärare anser främja elevers utveckling med fokus på fonologisk medvetenhet. Studien baserades på en flermetodsforskning där kvalitativa och kvantitativa metoder har an­vänts. Femtiofyra elever och fyra klasslärare från årskurs 3 deltog i undersökningen.  Materialet bestod av ett fonologiskt test som genomfördes med de undersökta ele­ver­na och intervjuer med klasslärare från årskurs 3 från svenska skolor. I den proximala utvecklingszonen lär sig barnet med stöd av andra med mer kompetens att komma vidare i en situation. Fonologisk medvetenhet är en färdighet som barn behöver utveckla med stöd av andra för att senare självständigt kunna behärska färdigheten. Resultatet visade att de undersökta eleverna har en hög fonologisk med­vet­enhet i årskurs 3. Resultatet av intervjuerna förklarade arbetet med fonologisk medvetenhet i årskurs 3.

Syftet med detta arbetet är att undersöka vad utomhuspedagogik har för effekter på elevernas lärande i de naturorienterande ämnena. Undersökningen sker genom en systematisk litteraturstudie där har jag samlat forskning kring mitt valda område. Forskningen som används för denna studie är insamlad från  databasen Eruc och  Linköpings universitets hemsida. Studien presenterar en analys av texterna som kopplas till arbetets frågeställningar. Resultatet visar att utomhuspedagogik medför positiva effekter på på elevernas lärande i de naturorienterande ämnena. Utomhuspedagogik som arbetsmetod ökar intresset och motivationen hos eleverna och gör att de fårbättre förståelse för ämnet. Vidare visar resultatet  att eleverna blir mer kreativa och kritiska i sitt lärande. Elevernas kunskaper om de naturorienterande ämnena ökas när undervisningen sker utomhus

Sammanfattning  Läsförståelse är en betydande färdighet för att eleverna ska klara sig igenom skolan och sedan i det vuxna livet. Dessvärre har det visat sig att svenska elevers läsförståelse har blivit sämre de senaste åren. Syftet med denna kvalitativa studie blev således att undersöka hur läraren beskriver att de arbetar för att motivera eleverna på lågstadiet i läsutvecklingen samt hur eleverna beskriver att de anser att lågstadielärarna arbetar för att motivera dem. Metoden vi använde oss av var semistrukturerade intervjuer och vårt ramverk utgår både från Ingemanssons (2018, s. 6) fem kriterier: Relevans i utvecklingsprocessen, tillgång till många olika texter, tillgänglighet av lärarstöd,sociala interaktioner och lärarengagemang och det sociokulturella perspektivet, vilka används som analysverktyg. Totalt intervjuades 23 personer varav nio lärare och fjorton lågstadieelever. Resultatet från dessa intervjuer visade att lärare anser att tillgång till många olika texter som är relevanta för elevernas läsnivå samt sociala interaktioner med lärarstöd och ett lärarengagemang kan vara avgörande för elevers läsmotivation. Intervjuerna med eleverna synliggör att det råder likheter mellan elevernas syn på lärarnas sätt att arbeta för att motivera läsutvecklingen. Däremot har de delade uppfattningar kring de sociala interaktionerna. Slutsatsen är att läsmotivationen främjas vid nivåanpassade uppgifter och samarbeten, samtidigt som det krävs en balans mellan elevernas egna val och det stöd läraren ger. Läsmotivation och läsutveckling kan även stärkas när engagemang från läraren synliggörs och att det finns variation i läsaktiviterna. Nyckelord: Motivation, lågstadieelever, läsförståelse, läsmotivation, läsutveckling

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur några lågstadielärare ser på den laborativa matematikundervisningen med elever samt hur deras perspektiv på ämnet samt deras arbetssätt förhåller sig till den i studien använda forskningen. För att få svar på dessa frågor har jag använt mig av den kvalitativa metoden som kallas för ostrukturerad intervju (Bryman, 2012). Alla de intervjuade lärarna verkar se laborativt arbetssätt som ett viktigt och självklart inslag i matematikundervisning för alla elever. Detta arbetssätt skapar möjligheter för alla elever och läraren att lära av varandra oavsett elevernas individuella förutsättningar. Det laborativa arbetssättet både beskrivs och används som källa till elevens fördjupade långsiktiga matematiklärande och hennes ökade motivation i lärprocessen. Lärarna lyfter även arbetssättets inkluderande roll i matematikklassrummet. De inslag som verkar centrala i lärarnas laborativa undervisning är: gemensam introduktion, stödjande frågor till eleven, progression och långsiktighet i arbetet. Utifrån de ovanför beskrivna resultaten verkar lärarnas arbetssätt i hög grad överensstämma med de forskningsansatser som jag har valt att utgå ifrån i mitt arbete.