Litteraturstudien syftade till att sammanställa aktuell forskning kring läsläxans effekter på läsinlärning, läsmotivation och läsflyt samt vad som påverkar läsläxan. Genom systematiska sökningar hittades relevanta vetenskapliga studier som besvarade frågeställningarna. Vidare har dessa analyserats genom en tematisk analys där de utvalda artiklarnas resultat sammanställdes i tre huvudteman. Forskningsunderlaget i denna litteraturstudie bestod av nio artiklar och två avhandlingar. Resultatet av vår litteraturstudie visar att läsläxans effekt kan vara god, men var väldigt låg, nästan obefintlig. Vidare framkom det att läsläxans syfte var att främja samarbetet mellan skola och hem, vilket i sin tur kan påverka läsläxans effekter på lågstadieelevers läsfärdigheter. Frågeställningarna som skulle besvaras var: Vilka effekter har läsläxan på elevers läsmotivation och utveckling av läsfärdighet? Vad kan förklara dessa effekter?

Ett av de viktigaste ämnena inom sociologin är frågan om social stratifiering. En viktig aspekt inom forskningen om social stratifiering är att undersöka hur kunskap ”fördelas” mellan olika grupper i samhället. Mycket av den tidigare forskningen inom detta ämne har undersökt skillnader i utbildningsnivå mellan olika grupper. År 2012 genomförde emellertid OECD en stor kunskapsundersökning (PIAAC) i en rad industrialiserade länder. PIAAC-undersökningen mäter vuxnas läsfärdighet, räknefärdighet och problemlösningsförmåga och möjliggör en djupare analys av de faktiska kunskaperna hos vuxna människor i olika länder. Syftet med detta arbete är att undersöka sambandet mellan yrkesklass och läs- och räknefärdigheter i Sverige och Tyskland. Uppsatsen undersöker dels om det finns några tydliga skillnader i färdigheter mellan människor som arbetar i olika yrkesklasser, dels om dessa skillnader ser olika i ut Sverige och Tyskland. Uppsatsen bygger på kvantitativa data; det datamaterial som har använts kommer från OECD:s internationella undersökning av vuxnas färdigheter (PIAAC) från år 2012. Uppsatsen begränsar sig till att undersöka läs- och räknefärdigheter hos personer som befann sig i arbete när PIAAC-undersökningen genomfördes. Resultaten visar bland annat att det finns tydliga skillnader i färdigheter mellan olika yrkesklasser. Dessa skillnader är dock inte lika stora i Sverige som de är i Tyskland. Sverige har signifikant högre läs- och räknefärdigheter än Tyskland i många yrkesklasser. Uppsatsen föreslår att en bidragande orsak till detta är de olika utformade utbildningssystem som Sverige och Tyskland har, där det svenska har ett större fokus på generella kunskaper och det tyska ett större fokus på yrkesspecifika kunskaper.