Ett av de viktigaste ämnena inom sociologin är frågan om social stratifiering. En viktig aspekt inom forskningen om social stratifiering är att undersöka hur kunskap ”fördelas” mellan olika grupper i samhället. Mycket av den tidigare forskningen inom detta ämne har undersökt skillnader i utbildningsnivå mellan olika grupper. År 2012 genomförde emellertid OECD en stor kunskapsundersökning (PIAAC) i en rad industrialiserade länder. PIAAC-undersökningen mäter vuxnas läsfärdighet, räknefärdighet och problemlösningsförmåga och möjliggör en djupare analys av de faktiska kunskaperna hos vuxna människor i olika länder. Syftet med detta arbete är att undersöka sambandet mellan yrkesklass och läs- och räknefärdigheter i Sverige och Tyskland. Uppsatsen undersöker dels om det finns några tydliga skillnader i färdigheter mellan människor som arbetar i olika yrkesklasser, dels om dessa skillnader ser olika i ut Sverige och Tyskland. Uppsatsen bygger på kvantitativa data; det datamaterial som har använts kommer från OECD:s internationella undersökning av vuxnas färdigheter (PIAAC) från år 2012. Uppsatsen begränsar sig till att undersöka läs- och räknefärdigheter hos personer som befann sig i arbete när PIAAC-undersökningen genomfördes. Resultaten visar bland annat att det finns tydliga skillnader i färdigheter mellan olika yrkesklasser. Dessa skillnader är dock inte lika stora i Sverige som de är i Tyskland. Sverige har signifikant högre läs- och räknefärdigheter än Tyskland i många yrkesklasser. Uppsatsen föreslår att en bidragande orsak till detta är de olika utformade utbildningssystem som Sverige och Tyskland har, där det svenska har ett större fokus på generella kunskaper och det tyska ett större fokus på yrkesspecifika kunskaper.

Finansiell förmåga är kunskap om finansiella koncept och produkter, samt förmågan att kunna applicera den i verkligheten. Många studier, såväl nationella som internationella, har visat att flertalet individer har bristande kunskaper inom området. Problemet som uppstår är den direkta påverkan det har på ekonomiskt och finansiellt beslutsfattande. I studien undersöks om ekonomiutbildning på universitetsnivå ökar den finansiella förmågan och därmed bidrar till mer välgrundade ekonomiska beslut. Vidare studeras även räknefärdighet och dess koppling till utbildning och finansiell förmåga då tidigare forskning behandlat dessa faktorer tillsammans. Med hjälp av en enkätundersökning som delats ut till ekonomistudenter på Karlstads universitet har detta studerats. Respondenterna delades upp i två grupper i syfte om att kartlägga utbildningens betydelse. Studenter som precis påbörjat sin ekonomiutbildning och studenters som befann sig i slutet av utbildningen. Resultatet visade att individer som studerat ekonomi har en bättre finansiell förmåga. Ekonomiutbildning hade även en positiv effekt på räknefärdighet, deltagande på aktiemarknaden samt långsiktigt sparande. / Financial literacy is knowledge of financial concepts and products, as well as the ability to apply it in real life. Several studies have shown that most individuals have insufficient knowledge in the field. The problem that arises is the direct impact this has on financial decision-making. The study examines whether economic education increases financial literacy and thus contributes too more informed financial decisions. Furthermore, it studies numeracy and its relationship to education and financial literacy as previous research addressed these factors together. To explore this, a questionnaire was distributed to economic students at Karlstad University. The respondents were divided into two groups in order to identify the role of education. Students who just have started their economic education and individuals who have studied economics for at least three years. The results show that a student who has study economics has better financial literacy. Education in economic also had a positive effect on numeracy, participation in the stock market and long-term savings.