Syftet med denna studie var att ta reda på hur begreppet ekonomi definieras i grundskolan och hur ekonomiska fenomen beskrivs i Skolverkets läroplan och kursplaner för grundskolan, samt i läromedel, med särskilt avseende på vilken slags ’ekonomisk medborgare’ som framträder i texterna. Den kvalitativa innehållsanalysen som genomförts på läroplan, kursplaner och fyra läroböcker har visat på att begreppet ekonomi sällan definieras och när den gör det så är definition mycket begränsad. De ekonomiska fenomen som beskrivs är främst pengar och den rådande synen på ekonomi, d.v.s. arbete = pengar = konsumtion = arbete och välfärd = pengar = etc. Konflikten mellan läroplanens normativa och kritiska uppdrag är tydlig, där det normativa uppdraget är dominerande särskilt i läroböckerna. Läroböckerna lyfter inte fram en nyanserad bild av ekonomi och lämnar inte utrymme för eleven att vara kritiskt tänkande. Crowley & Swan har tagit fram tre typer av ekonomiska medborgare; den personligen ansvarige, den deltagande och den rättvise-orienterade. Denna undersökning visar liknande resultat som resultaten från deras undersökning som gjordes på läroplaner och läromedel i USA. Den personligen ansvarige medborgaren är den som är mest synlig och emellanåt den enda. Den demokratiska och den rättviseorienterade är synlig i läroplanen, men desto mindre tydligt i kursplaner. I läroböckerna tas denna aspekt inte alls upp.

”Så dåliga är svenskarna på ekonomi”. Rubriken är hämtad från en av många nyhetsartiklarsom på senare tid aktualiserar svenskarnas finansiella kunskapsnivå. Det rapporteras löpande imedia om svenska hushålls bristande finansiella kunskaper vilka kan relateras till forskningsområdetkring finansiell förmåga, vetenskapligt mer känt som financial literacy. De bristandekunskaperna utgör ett orosmoment inte bara för de enskilda hushållen utan också för ekonomini stort. I denna studie har unga svenska hushålls finansiella förmåga relaterat till bolånemarknadenstuderats. Hushållen har idag en hög skuldsättning främst bestående av bolån ochden intressanta frågan på den svenska marknaden är huruvida hushåll som exponerar sig motbolånerisk verkar vara förhållandevis kunniga eller okunniga. Syftet har därför varit att undersökaunga hushålls finansiella förmåga relaterat till bolån samt att identifiera vilka faktorersom påverkar den finansiella förmågan. För att undersöka detta har vi ställt oss frågan ”hurpåverkar unga hushålls egenskaper deras finansiella förmåga sett ur ett bolåneperspektiv?”.Studien är genomförd i enlighet med en kvantitativ metod. För att besvara problemet har enenkätundersökning genomförts och besvarats av 205 respondenter i ett åldersspann mellan18–37 år. Data från enkätundersökningen har sedan analyserats för att kunna besvara de uppställdahypoteserna och för att kunna jämföra resultaten med tidigare forskning. Resultatenvisar att det föreligger vissa samband mellan hushållens egenskaper och den finansiella förmågan.Studien ger praktisk relevans med hänsyn till att individen utgör en viktig motpart tillkreditinstituten genom det ekonomiska avtal ett bolån innebär, varför individens finansiellaförmåga får betydelse.

Stigande förväntade livslängder har tillsammans med sjunkande födelsetal bidragit till en omvandling av pensionssystemet i ett antal länder. I sin tur har det medfört en större individhantering och därmed större krav på den enskilda individens kompetens. Tidigare studier visar att finansiell förmåga tenderar att vara låg i välutvecklade länder, ett positivt samband mellan individens finansiella förmåga och pensionsplanering har också urskilts. Ur detta perspektiv kan den ökade individhanteringen ses oroväckande och skapa ogynnsamma förutsättningar för goda ekonomiska utfall både för samhället och den enskilda individen. De tidigare studierna behandlar främst nivåerna av finansiell förmåga och pensionsplanering samt hur de samvarierar i tvärsnitt. För att skapa en bättre förståelse för sambandet mellan finansiell förmåga och pensionsplanering ämnar denna uppsats att studera sambandet över tid. Uppsatsen baseras på ett datamaterial från Norge, där en förändring i pensionssystemet implementerats 2011. Sambandet mellan individens finansiella förmåga och pensionsplanering studeras med regressionsanalyser. Resultatet från regressionsanalyserna tyder på att en förändring i den finansiella förmågan inte kommer leda till en förändring av individens pensionsplanering. Uppsatsens resultat ger inte stöd för ett kausalt samband mellan finansiell förmåga och pensionsplanering i Norge. De tidigare studierna i andra länder har fått stöd för ett kausalt samband. Om sambandet mellan finansiell förmåga och pensionsplanering är detsamma eller liknande i ett internationellt perspektiv väcker uppsatsens resultat ytterligare frågor kring hur sambandet och mekanismen bakom finansiell förmåga och pensionsplanering verkligen ser ut. Om en önskan att öka individers pensionsplanering finns ges inga tydliga svar på vilka åtgärder som är lämpliga och genererar resultat. / Rising life expectancies together with declining birth rates have contributed to a transformation of the pension system in several countries. In turn, the transformation has resulted in a greater individual management of the pensions and thus greater demands on the individual’s skills. Previous researches have shown that financial literacy tends to be low in well-developed countries, they have also distinguished a positive relationship between an individual’s financial literacy and retirement planning. From this point of view, the increased individual management could cause concerns and create unfavorable conditions for positive economic outcomes for the society as well as the individual. The previous researches have mainly dealt with the levels of financial literacy and retirement planning and how they co-vary in cross section. The thesis intends to study the relationship between financial literacy and retirement planning over time, to achieve a better understanding of the relationship. The thesis is based on a dataset from Norway, where a change in the pension system was implemented in 2011. The relationship between the individual's financial literacy and retirement planning is examined with regression analyzes. The results from the regression analyzes indicate that a change in the individual’s financial literacy do not have an impact on the retirement planning. The thesis results do not provide support for a causal relationship between financial literacy and retirement planning in Norway. The previous researches in other countries do provide support for a causal relationship. If the relationship between financial literacy and retirement planning is the same or similar in an international point of view, the results raises further questions about how the relationship appears and how the mechanism works. If there is a desire to enhance individuals' retirement planning the thesis result give no simple answers to what actions that are appropriate and generate results.

Finansiell förmåga är kunskap om finansiella koncept och produkter, samt förmågan att kunna applicera den i verkligheten. Många studier, såväl nationella som internationella, har visat att flertalet individer har bristande kunskaper inom området. Problemet som uppstår är den direkta påverkan det har på ekonomiskt och finansiellt beslutsfattande. I studien undersöks om ekonomiutbildning på universitetsnivå ökar den finansiella förmågan och därmed bidrar till mer välgrundade ekonomiska beslut. Vidare studeras även räknefärdighet och dess koppling till utbildning och finansiell förmåga då tidigare forskning behandlat dessa faktorer tillsammans. Med hjälp av en enkätundersökning som delats ut till ekonomistudenter på Karlstads universitet har detta studerats. Respondenterna delades upp i två grupper i syfte om att kartlägga utbildningens betydelse. Studenter som precis påbörjat sin ekonomiutbildning och studenters som befann sig i slutet av utbildningen. Resultatet visade att individer som studerat ekonomi har en bättre finansiell förmåga. Ekonomiutbildning hade även en positiv effekt på räknefärdighet, deltagande på aktiemarknaden samt långsiktigt sparande. / Financial literacy is knowledge of financial concepts and products, as well as the ability to apply it in real life. Several studies have shown that most individuals have insufficient knowledge in the field. The problem that arises is the direct impact this has on financial decision-making. The study examines whether economic education increases financial literacy and thus contributes too more informed financial decisions. Furthermore, it studies numeracy and its relationship to education and financial literacy as previous research addressed these factors together. To explore this, a questionnaire was distributed to economic students at Karlstad University. The respondents were divided into two groups in order to identify the role of education. Students who just have started their economic education and individuals who have studied economics for at least three years. The results show that a student who has study economics has better financial literacy. Education in economic also had a positive effect on numeracy, participation in the stock market and long-term savings.

Bakgrund: Tidigare forskning har visat att det finns en signifikant könsskillnad gällande finansiellt risktagande, där kvinnor generellt sett har visat sig vara mindre risktagande än män. Dessutom visar teorier att en investerares risktagande bland annat varierar beroende på dennes tidigare erfarenheter samt en mängd olika karaktärsdrag. Samtidigt har tidigare studier funnit samband mellan olika variabler, så som finansiell förmåga samt övertro på sin egen förmåga, och nivå av risktagande. Idag äger kvinnor bara en tredjedel av hushållens totala aktier i Sverige men enligt Nordnets försäljningssiffror från januari 2017 har antalet kvinnliga aktieägare ökat i en snabbare takt än antalet manliga aktieägare under samma period, vilket vittnar om ett ökat kvinnligt intresse för investeringar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida det finns något samband mellan faktorerna bakgrund, finansiell förmåga, övertro samt investeringsvana och kvinnors riskprofiler vid investeringsbeslut av finansiell karaktär. Vidare ämnar studien analysera den erhållna empirin i relation till tidigare studier inom området, för att öka förståelsen för vad som styr kvinnligt risktagande. Genomförande: Studien genomfördes via en kvantitativ forskningsmetod, där empirisk data samlades in genom en enkätundersökning som besvarades av totalt 487 kvinnor. Insamlad data analyserades via en multipel regressionsanalys i SPSS, varpå utfallet jämfördes med tidigare forskning. Slutsats: Studiens resultat visade att civilstånd, övertro, investeringsvana och finansiell förmåga har en signifikant inverkan på vilken riskprofil en kvinnlig investerare har. De tre förstnämnda förhåller sig positivt till risktagande, där en ökning i variablerna leder till ett större risktagande. Utfallet visade däremot att en ökning i finansiell förmåga leder till ett lägre risktagande, vilket gick emot tidigare forskning. Studien har således genererat både empiriskt stöd inom området och nytt bidrag kring vad som styr kvinnligt risktagande. / Background: Previous studies, within the field of behavioural finance and women ́s risk- taking, have all recognized the gender difference when evaluating risk in financial decision- making. In general, women investors tend to be more risk-averse than men, and gender differences seem to be influenced by many aspects and investor-characteristics. Earlier studies have validated the correlation between risk-taking and financial literacy and over- confidence. According to statistical data from Nordnet (2017), the number of women stock- market participants have grown in a faster pace compared to male investors, under the same period. This states that interest for investing have become a popular theme among women. Purpose: The purpose of this study is to investigate whether the factors background, financial literacy, over-confidence and investing experience can explain the risk profile of a woman financial investor. Based on the empirical results, the authors intended to analyze the output in relation to reference studies, in order to deepen the understanding and knowledge of which factors influence women ́s risk-taking in financial decision-making. Completion: The study was conducted by a quantitative method, where the empirical data was collected through a survey with a total of 487 respondents. The data was then analysed in the statistical program SPSS, using a multiple regression analysis, upon which the results were compared to previous studies. Conclusion: The results of the study disclosed that the variables of civil status, over- confidence, investing experience and financial literacy all validated a significant correlation with the risk profile of a female investor. Based on the statistical outcome, civil status, over- confidence and investing experience, demonstrated a positive correlation with the women ́s risk profile. Contrariwise, the output of financial literacy revealed a negative correlation, in which a high financial literacy determines a lower risk-taking. The empirical results can support earlier reference studies, in addition to a contribution of what influence women ́s risk profile in financial decision-making.

Vikten av privat sparande har aldrig varit större och samtidigt som den finansiella marknaden har blivit mer riskfylld har fler privatpersoner börjat investera i aktier. Många studier, såväl nationella som internationella, har återkommande gånger visat att den finansiella okunskapen är utbredd och att ett flertal individer saknar grundläggande ekonomisk förståelse för begrepp som har en direkt påverkan på deras privatekonomi. Samtidigt har andra studier återkommande gånger konstaterat att investerare besitter ett allt för högt självförtroende i förhållande till sin faktiska finansiella förmåga, vilket i praktiken kan leda till att individer utsätter sig för betydligt högre finansiella risker än de är medvetna om. I denna studie undersöker författarna relationen mellan den aktieintresserade svenskens uppskattade- och faktiska finansiella förmåga, samt hur den påverkar dennes spar- och riskbeteende gällande deltagande på aktiemarknaden, val av att delegera investeringsbeslut, diversifiering, handelsfrekvens samt spontanitet på aktiemarknaden. Syftet är att undersöka om den uppskattade finansiella förmågan systematiskt varierar med den individens faktiska förmåga samt personlighets karaktäristiska. Vidare syftar studien till att öka investerares medvetenhet om sitt egna beteende för att hjälpa denne att fatta mer genomtänkta investeringsbeslut. Med ett deduktivt angreppssätt och en positivistisk kunskapssyn har författarna genomfört en kvantitativ undersökning på data insamlad via en webbaserad enkätundersökning. Enkäten publicerades i två grupper på Facebook för aktieintresserade individer mellan datumen 11/3–2018 till 20/3–2018. Utifrån den insamlade datan kunde t-test samt regressionsanalyser konstatera att den aktieintresserade svenskens uppskattade finansiella förmåga varierade systematiskt med dennes faktiska finansiella förmåga. Individer med låg finansiell förmåga överskattar sin förmåga medan individer med hög finansiell förmåga underskattar sin förmåga. Testen fann även att överskattningen steg med intresse, ålder, om individen läst en ekonomikurs samt om individen var man. Finansiell förmåga påverkar även investerare att själva fatta investeringsbeslut istället för att delegera uppgiften till utomstående. Inga signifikanta resultat hittades för att nivån på finansiell förmåga eller graden av överskattning påverkade spar- eller riskbeteende. De signifikanta resultat som identifierats angående spar- och riskbeteende är att äldre är mer diversifierade; kvinnor är mer spontana på aktiemarknaden; kvinnor har en högre handelsfrekvens än män; de som läst på universitet är mindre spontana på aktiemarknaden; de som läst ekonomikurs är mer spontana på aktiemarknaden. Utifrån resultatet uppmanar författarna investerare att ifrågasätta sin förmåga och politiker till att se över skol- samt pensionssystemet. Genom att förse elever med finansiell kunskap kan deras övervärderade uppskattning av sin förmåga minska och genom att låta myndigheter ta ett större ansvar för pensionen minskar risken att individens framtida pension försämras på grund av felaktiga investeringsbeslut till följd av individens missuppfattade finansiella förmåga.

Många bostadsrättsköpare och bostadsrättshavare har enligt tidigare studier svårt att tolka och förstå bostadsrättsföreningars årsredovisning. Utöver detta så visar studier att många människor har en bristande finansiell förmåga, vilken dock sägs kunna förbättras genom utökad information. Syftet med studien är att pröva hur väl förädlingsvärdeanalysens utökade information fungerar som ett komplement till bostadsrättsföreningens årsredovisning. För att kunna besvara syftet har denna studie utgått från huvudfrågan på vilket sätt utökad redovisningsinformation i form av förädlingsvärdeanalys kan påverka förståelsen bland bostadsrättshavare avseende bostadsrättsföreningens ekonomi. Därtill har studien utgått från två delfrågor om vad det är som gör att bostadsrättsföreningars årsredovisning upplevs svårbegriplig, respektive hur väl modellen för förädlingsvärdeanalysen täcker bostadsrättshavarnas önskemål om utökad information till föreningens årsredovisning. För att besvara syftet har en kvalitativ metod använts där kunskapsinriktningen är deduktiv med inslag av induktion. Forskningsdesignen består av en fallstudiedesign med en kvasiexperimentell del. Data har samlats in via tio semistrukturerade intervjuer. De strukturerade frågorna analyseras och redovisas genom en jämförelse av medelvärden. De öppna frågorna tolkas textkritiskt och analyseras med hjälp av tematisk analys. Studiens resultat visar att den framtagna förädlingsvärdemodellen påtagligt bidrar till en ökad finansiell förståelse bland bostadsrättshavarna. Som svar på studiens huvudfråga kan slutsatsen dras att det i första hand är jämförbarheten mellan olika föreningar som ökar av informationen i förädlingsvärdemodellen. Därtill ökar även förståelsen för föreningens sparande, samt att förädlingsvärdemodellen bidrar till en upplevd ökad begriplighet av föreningens ekonomi. Förädlingsvärdeanalys har såvitt studiens författare vet aldrig tidigare applicerats på bostadsrättsföreningar. Detta innebär en utökning av förädlingsvärdeanalysens användningsområden i och med appliceringen på en bostadsrättsförening. Utöver detta innebär det även ett nytt och effektivt verktyg för bostadsrättsföreningar och deras ekonomiska rapportering. Ett förslag på vidare forskning är att modifiera förädlingsvärdemodellen ytterligare utifrån bostadsrättshavarnas önskemål och därefter testa modellen i större skala och på fler föreningar. Ett annat förslag är att kombinera förädlingsvärdemodellen med att testa den faktiska finansiella förmågan istället för den upplevda, för att på ett mer objektivt sätt mäta förädlingsvärdemodellens effektivitet. / According to previous studies, many condominium-buyers and condominium-owners have difficulties interpreting and understanding condominium compounds' annual report. In addition to this, studies show that many people have a lack of financial literacy, although it is said to be improved by expanded information. The aim of this study is to test how well the value-added analysis's expanded information works as a complement to the condominium compound's annual report. To answer the aim, this study has been based on the main question in what way expanded accounting information in the form of value-added analysis can affect the understanding among condominium-owners' regarding the condominium compounds' finances.As well as the sub-questions what is it that makes condominium compounds' annual report difficult to understand, and how well the model for the value-added analysis will cover the condominium-owners' wishes for extended information in the condominium compounds' annual report. A qualitative method has been used where the focus of knowledge is deductive with elements of induction. The research design consists of a case study design with a quasiexperimental part. Data were collected through ten semi-structured interviews. The structured questions are analysed and reported through a comparison of mean values. The open-ended questions are interpreted text-critically and analysed with the help of thematic analysis.  The results of the study show that the value-added model clearly contributes to an increased financial understanding among condominium-owners. In response to the study's main question, it can be concluded that it is primarily the comparability between different condominium compounds that increases through the information in the value-added model. In addition, the understanding of the condominium compound's savings also increases, and the value-added model contributes to a perceived increased understanding of the condominium compound's finances. As far as the study's authors know, value-added analysis has never before been applied to condominium compounds. This means an extension of the value-added analysis's areas of use with the application to a condominium compound. In addition to this, it also means a new and effective tool to condominium compounds for their financial reporting. A proposal for further research is to modify the value-added model further based on the condominium-owners' wishes and then test the model on a larger scale and on more condominium compounds. Another proposal is to combine the value-added model with testing the actual financial literacy instead of the perceived one, in order to measure the efficiency of the value-added model in a more objective way.

Bakgrund: Var dag ställs människor inför val som har högre eller mindre utsträckning påverkan på dess framtid. En av de vanligaste ekonomiska beslutssituationer människor ställs inför är beslut gällande pensionen. Det svenska pensionssystemet är komplext och särskilt inom premiepensionen ställs individen inför en mängd valmöjligheter. Där kan individen välja egna premiepensionsfonder eller välja att inte göra ett aktivt val och därmed ha kvar förvalsalternativet AP7 Såfa. Samtidigt som kraven är höga på individens beslutsfattande visar beteendeekonomisk forskning att individens förmåga att fatta rationella beslut inte är på den nivå som traditionella ekonomiska teorier utgår ifrån. Den stora mängd valmöjligheter som finns inom premiepensionen förefaller skapa problem och leder till att åtskilliga individer väljer att inte göra något aktivt val. Tidigare forskning visar att ett flertal demografiska faktorer samt individens finansiella förmåga och kännedom om finansiella marknaden påverkar individens beslut gällande pensionen, samt att det finns ett behov av vidare forskning på vad som påverkar individer gällande pensionssparandet. Denna studie ämnar bygga vidare på de tidigare studier som gjorts för att kartlägga vilka egenskaper som leder till att en individ fattar aktiva beslut inom premiepensionssparandet samt koppla de beslut de gör till beteendeekonomiska teorier för att få en djupare förståelse för individens agerande gällande premiepensionsvalet. Med studiens resultat hoppas vi kunna bidra med ökad förståelse för vad som påverkar de val som görs gällande premiepensionen. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka samband mellan en individs egenskaper och om denne gör ett aktivt val gällande premiepensionemn, samt undersöka bakomliggande beteendeekonomiska biases gällande individens val inom premiepensionen. Detta med avsikt att genom en kvantitativ metod skapa ökad förståelse kring varför individer fattar de beslut de gör kring premiepensionssparandet. Genomförande: Denna kvantitativa studie antar en iterativ ansats där studien präglas av en tvärsnittsdesign och data har samlats in genom ett snöbollsurval med hjälp av enkäter. Sammantaget ingår 172 individer i denna studie. Slutsats: Resultatet av studien visar att hur länge en individ har befunnit sig i arbetslivet, inkomstnivån samt om individen investerar i aktier på fritiden har en positiv påverkan på sannolikheten att denne har valt egna fonder till premiepensionen. Resultatet skiljer sig mot vad viss tidigare forskning visat. Studien identifierade även ett antal beteendeekonomiska biases som påverkar individen inom premiepensionsvalet. Resultatet tyder på att de individer som har gjort ett aktivt premiepensionsval påverkas av mentala genvägar när det kommer till att välja premiepensionsfonder. Vidare indikerar resultatet på IV att de som inte gör ett aktivt val påverkas av beteendeekonomiska biases som leder till inaktivitet. / Background: Every day people have to make choices that have a greater or lesser impact on their future. One of the most common financial decision-making situations people face is the decision regarding the pension. The Swedish Pension System is complex and, in particular, within the Premium Pension the individual is faced with a variety of choices. There individuals can choose their own Premium Pension funds or choose not to make an active choice and thus retain the AP7 Såfa. While the demands are high on the individual’s decision-making, behavioral finance research shows that the individual’s ability to make rational decisions is not at the level of traditional economic theories. The wide range of options available within the Premium Pension seems to create problems and leads to the fact that several individuals choose not to make any active choice. Previous research shows that a number of demographic factors, as well as the individual's financial literacy and financial market awareness, influence the individual's decision regarding the pension. Previous research also shows that there is a need for further research on what affects individuals in terms of pension savings. This study aims to build on previous studies to map which characteristics affect an individual to make active decisions in the Premium Pension and to link the decisions they make to behavioral finance theories to gain a deeper understanding of the individual's actions regarding the Premium Pension choice. With the result of the study, we hope to contribute with better understanding of what influences the choices made within the Premium Pension. Purpose: The purpose of this study is to investigate the relationship between an individual's characteristics and if they make an active choice regarding premium pension funds, as well as investigate underlying behavioral finance bias that affect an individual’s choice within the Premium Pension. With the intention, through a quantitative method, to create a better understanding of why individuals make the decisions they make regarding the Premium Pension. Completion/methodology: This quantitative study assumes an iterative approach where the study is characterized by a cross-sectional design and the data has been collected through snowball sampling using surveys. Altogether, 172 people are included in this study. Conclusion: The result of the study shows that how long an individual has been working, the income, and if the individual invests in shares has a positive impact on the probability that the individual has chosen own funds for the premium pension. This differs from what some previous research has shown. The study also identified a number of behavioral biases that affect the individual in the Premium Pension Plan. The result indicates that those individuals who have made active Premium Pension choices are affected by shortcuts when it comes to choosing Premium Pension funds. Furthermore, the result indicates that those who do not make an active choice are affected by behavioral biases that lead to inactivity.

År 2007 – 2008 var Finanskrisen i full kraft vilket forcerade många individer till att träda ut från aktiemarknaden. Ett hårdare finansiellt klimat och en mer komplex produktmarknad har resulterat i att alla individer inte kunnat parera marknadens hastiga förändringar och därmed invänta en framtida marknadsåterhämtning. Detta utfall kan således ha varit förknippat med stora förluster av finansiella tillgångar. Tidigare forskning indikerar att det existerar ett behov av finansiell förmåga vid dessa typer av krissituationer. Är investerares finansiella förmåga en lösning här? Och isåfall, vilka kunskaper är mest centrala för att uppnå en hög finansiell förmåga? I studiens teoretiska referensram redovisas tidigare forskning och en övergripande inblick ges i investerares portföljsammansättningar samt diversifiering av dessa. Först redogörs det för individers finansiella förmåga som innehar en central roll vid investeringar på aktiemarknaden då en hög finansiell förmåga tenderar att medföra möjligheter som kan frambringa goda ekonomiska förutsättningar. Vidare presenteras grundläggande portföljteori följt av diverse riskpreferenser som existerar i denna kontext. Därefter beskrivs de effekter som ofta uppkommer med i samband med finanskriser.  Syftet med studien är att undersöka hur ingenjörer och ekonomer bygger upp och omfördelar sina aktieportföljer. Ett grundläggande kriterium avseende urvalet är att de har erhållit en examen från Uppsala Universitet, inom antingen ekonomi eller ingenjörsskap, mellan år 2000 till 2018. Det centrala här är att identifiera vilka riskpreferenser som existerar för de båda urvalsgrupperna samt att analysera aktiemarknadsdeltagandet – detta för att identifiera möjliga skillnader utbildningarna emellan.  I kölvattnet av Finanskrisen har flertalet investerare uppvisat tendenser till ett mer riskaversivt beteendemönster där resultaten visar på ett reducerat risktagande efter Finanskrisens avslut (2009 – 2018) i förhållande till perioden innan Finanskrisens uppkomst (2000 – 2006). När effekten av Finanskrisen var som starkast (2007 – 2008) uppvisade investerarna ett tydligt avståndstagande från aktiemarknaden, där de som trots allt valde att stanna kvar på marknaden eftersökte mindre riskfyllda investeringsalternativ. Resultaten pekar på att urvalets ekonomer handlar utifrån en mer riskaversiv utgångspunkt gentemot ingenjörer som istället tenderar att uppvisa en mer riskneutrala inställning till marknadens investeringsalternativ. / During 2007 – 2008 when the global financial crisis was in full effect, a majority of the investors on the stock market were forced to exit due to a harsher financial environment and increasing complexity of financial products. The results of this outcome were associated with losses of financial assets for the investors. Previous research has identified and supported the need for financial literacy during financial crises. Could financial literacy be a key factor in resolving these issues? And if so, what kind of knowledge can lead to greater financial literacy? The purpose of this study is to examine how engineers and economists build and rebalance their portfolios. The aim has been to identify the risk preferences that exists for each target group, and to analyze stock market participation – before, during, and after the global financial crisis. This in turn, is crucial for the ability to compare the investors university education and to investigate possible differences in terms of knowledge. The results show that the investors in this study display risk averse behaviours and hold assets associated with risks that are lower than the market risk. Furthermore, economists tend to be more risk averse than engineers which in comparison are more risk neutral in their market behaviours.