Genom en, i jämförelse med tidigare studier, omfattande enkätstudie som innefattar både gymnasieelever och universitetsstudenter undersöker vi individers benägenhet att agera utifrån egenintresse och dess korrelation med studieinriktning. Enkätundersökningen baseras på variationer av två olika spelteoretiska scenarier som ämnar visa om beteendemönster skiljer sig åt mellan olika studieinriktningar. Vi finner att nationalekonomistudenter och ekonomistudenter generellt agerar mer utifrån egenintresse, och är mer sannolika att agera egoistiskt och rationellt, än andra individer. Vi kan dock inte visa om det beror på att ekonomer redan innan utbildningen särskiljer sig från andra individer eller om utbildningen i sig påverkar studenternas agerande.

Sammanfattning Titel: ”Lurad” av ett erbjudande – en empirisk studie om prissättning och kundens beteendemönster Nivå: Kandidatuppsats i ämnet företagsekonomi: Marknadsföring Författare: Adam Naenfeldt & Mattias Söderström Handledare: Jonas Kågström Datum: Juni 2013 Syfte: Syftet med examensarbetet var att analysera konsumenters beteende. Hjälpverktyget vid genomförandet var att använda oss av teorin, Option Framing. Delsyftet var att undersöka nuvarande prissättningsmodell inom revisions- och redovisningsbranschen. Metod: Studien innehåller två delar, en kvantitativ del och en kvalitativ del. I den kvantitativa delen var utgångspunkten tidigare forskning och med hjälp av den tidigare forskningen utformades två enkäter. Den delades ut till småföretagare i Gävleområdet. Resultatet analyserades i programmet Minitab16 och sammanställdes bland annat med en bivariat analys. Den kvalitativa delen bestod av intervjuer och sammanställdes bland annat med hjälp av NVivo10. Resultat och slutsats: Resultatet som erhölls i den kvantitativa delen av studien var likartad med tidigare forskning inom området. Utifrån Option Framing och Bivariat analysen påvisades olika samband som firmorna kan dra nytta av i arbetet att paketera tjänster. I den kvalitativa delen framkom att revisions- och redovisningsfirmorna börjat frångå den gamla konservativa timprissättningen. Förslag till fortsatt forskning: Studien behandlar Option Framing på komplexa tjänster (redovisningstjänster) och vidare forskning kan göras på extremt komplexa samt icke komplexa tjänster. Uppsatsens bidrag: Utifrån teori och empiri rekommenderar studien att se till de samband vi funnit vid paketering av tjänster. Marknadsförare inom branschen kan därmed dra nytta av resultaten i studien. Nyckelord: Prissättning, Option Framing, beteendeekonomi, revision, redovisning

Frågeställning: Hur resonerar respondenterna kring användning av sociala medier inför ett investeringsbeslut på aktiemarknaden? Bakgrund: Sociala medier är ett snabbt växande fenomen i dagens samhälle samtidigt som personer har börjat använda det till att delge information och diskutera aktuella ämnen. Börsen är ett hett ämne på sociala medier och har växt under covid-19 pandemin då allt fler småsparare har börjat investera. Detta gör att kopplingen mellan sociala medier och börsen är intressant att forska om. Syfte: Syftet med studien är att förstå hur investeringsbesluten på aktiemarknaden påverkas av sociala medier hos privatpersoner. En jämförelse mot etablerade tidningar inom ekonomi görs för att få en bredare bild samt en djupare förståelse om individens beteendeekonomi har någon inverkan på investeringsbeslutet. Metod: I denna studie används en deduktiv forskningsansats, vidare har en kvalitativ studie genomförts där sex personer har intervjuats. Intervjuerna präglas av metoden think aloud protocol för att ge en objektiv bild av ämnet. Slutsats: Resultatet av denna studie visar att människor är benägna till att flockas runt plattformar där de kan få idéer till investeringar från andra personer samtidigt som trovärdigheten är det viktigaste hos personer de lyssnar på. Respondenterna använder sig av information på olika sätt oberoende av om det kommer från tidningar eller sociala medier. I vissa fall kan vi se tendenser till övermod i hur de värderar den egna kunskapen jämfört med informationen de får och vissa fall inga tendenser till övermod alls.

Bakgrund: Den ökade medvetenheten om miljöpåverkan leder till att organisationer i högre utsträckning arbetar för att uppnå FN:s hållbarhetsmål genom att säkerställa en hållbar värdekedja. Dels för att allt fler e-handelsföretag vill minska sin klimatpåverkan men även för att hållbarhet har blivit ett konkurrensverktyg. Forskning visar att konsumenter vill agera hållbart men att de inte alltid tar beslut i linje med deras önskan om att agera hållbart. För att influera konsumenter till ett mer hållbart beteende har e-handelsföretag möjlighet att titta på beteendeekonomi och nudging som ett arbetsverktyg. En nudge är ett sätt att påverka individers beteende i syfte att få dem att fatta ett visst beslut. Tidigare studier inom beteendekonomi visar på att sättet ett val presenteras påverkar vilket val individer väljer. Syfte: Denna studie ämnar undersöka hur e-handelsföretag kan använda sig av nudging på sin hemsida genom att utforma beslutssituationen på ett sätt som påverkar konsumenter till att välja miljöfrakt.  Metod: Denna kvalitativa tvärsnittsstudie utgår från en abduktiv ansats. Studien bygger på tidigare forskning, fem semistrukturerade kvalitativa intervjuer med e-handelsföretag samt en semistrukturerad fokusgrupp bestående av sex konsumenter. Slutsats: Studiens empiriska resultat indikerar att det finns ett intresse för miljöfrakt hos e-handelsföretag. Vidare visar studien på att konsumenter uppfattar miljöfrakt som något positivt. Studien visar även på att nudging som verktyg med fördel kan användas för att uppmuntra konsumenter till att välja miljöfrakt framför andra typer av fraktalternativ. Resultatet av studien är en praktisk rekommendation kring designen av beslutssituationen vid checkouten för e-handelsföretag inom modebranschen, i syfte att uppmuntra konsumenter till hållbara beslut.

Uppsatsen handlar om huruvida sociologin fortfarande är relevant när ekonomivetenskapen breddar sitt studiefält till att inte längre vara självklart ekonomisk utan också ställa frågor som traditionellt legat på sociologins bord. Genom en teoretisk analys av statistiska resultat angående användandet av inköpslista i samband med matvaruinköp undersöker uppsatsen huruvida ekonomins klassiska handlingsteori, rational choice, och dess antaganden om homo economicus är tillräckligt för att förklara de resultat som uppkommer. Jürgen Habermas teori om kommunikativt handlande, och Webers handlingsteori används som exempel på utpräglat sociologiska handlingsteorier vars förklaringsförmåga av de uppkomna resultaten jämförs med rational choice theory. Arbetet visar hur ekonomivetenskapen i sin strävan att bredda sitt studiefält behöver ifrågasätta vissa klassiska antaganden, något som under senare årtionden har inträffat, och att sociologin kan ge förklaringar där klassisk ekonomisk teori faller kort.

Bakgrund: Ökande övervikt och fetma är ett stort problem världen över. Genom att förbättra individers hälsa kan kostnaderi miljardbelopp minskas. Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga arbetsgivares insatser för ökad fysisk aktivitetbland sina anställdasamt att undersöka om det går att förstå eventuella effekter av insatserna mot bakgrund av nudging. Metod: Valda metoder är en litteraturgenomgång samt intervjuer med representanter från svenska organisationer. Resultat: De vanligast förekommande typerna av insatser för ökad fysisk aktivitet är coachning, aktiviteteroch verktyg för att följa sina framsteg. Detyper av insatser som verkar ge störst ökning av fysisk aktivitet är individanpassning och olika verktygför att följa sina framsteg. Slutsats: Utifrån kartläggningen kan det konstateras att många olika slags insatser används, men att endast en liten delav devanligaste typerna av insatser har bevisad effekt.Utifrån studiernas beskrivningar av metod och interventionär det svårt att dra några slutsatser omvilkanudgetteknikereller kombinationer av nudgetekniker som har störst effekt på fysisk aktivitet.Även mer omfattandeindividuellinformation om deltagarna skulle kunna ge bättre förutsättningarför att förklara effekter mot bakgrund av nudging och beteendeekonomi.

Det har länge studerats kring vad som får människor att agera som dem gör på den finansiella marknaden. Sociala medier har vuxit fram till att bli en betydande faktor som påverkar börsrörelser på grund av sitt stora inflytande på mängder av investerare. En yngre generation som bättre hanterar sociala medier har tagit sig in på marknaden och studier visar att många av dessa förlorar pengar på att följa tips rakt av från sociala medier. Syftet med denna undersökning är att få en förståelse kring hur den nya generationen på marknaden resonerar i sina investeringsbeslut som baseras på tips de läst på den sociala plattformen Twitter. Resultatet har tagits fram genom semistrukturerade intervjuer med tio stycken småsparare. Utifrån intervjusvaren visade det sig att Twitter kunde trigga samtliga beteenden i studiens analysmodell. Resultatet visar att huvudsakligen två faktorer ligger till grund för Twitters påverkan på individers beteende på den finansiella marknaden. Den första är erfarenheten som individen har av investeringar på börsen. Den andra är individens riskbenägenhet.

With the help of investor search behavior on Google, we study the possibilities of predicting the closing price of an initial public offering after its first day on the market. During the sample period of 2017 to 2020 we find a significant positive correlation between companies whose name has an increased google-search-value during its initial offering period, and a higher return after the first day on the market. / Denna uppsats undersöker möjligheterna att använda sig av företagsspecifika Googlesökningar för att predicera en akties slutkurs första handelsdag efter en börsintroduktion. Under observationsperioden 2017 till 2020 finner vi ett signifikant positivt samband mellan de företag vars namn ökar i antal sökningar på Google under teckningsperioden, och en högre avkastning under första handelsdag.

Coronapandemin har varit en faktor som påverkat i princip alla delar av samhället under senaste året med utspridda sociala och ekonomiska konsekvenser. Men är effekterna på aktiemarknaden verkligen drivna av rationella värdeförändringar i bolagen? Tidigare studier har, genom att mäta sökintensitet på internet och kurser på världsindex, dragit slutsatsen att det under 2020 funnits en stark koppling mellan rädsla för coronaviruset och utvecklingen på världens börser. Syftet med denna studie är att följa tidigare forskning men att specifikt analysera en bransch som enligt tidigare studier varit relativt motståndskraftig mot effekterna av coronaviruset. Denna studie undersöker kopplingen mellan rädsla för coronaviruset på börsen och aktiekurser inom läkemedelsbolag som handlas på Stockholmsbörsen. Studien utförs genom att titta på korrelationen mellan Google Search Volume Index (SVI) och aktiekurser på 28 läkemedelsbolag som handlas på Stockholmsbörsen. Utgångshypotesen är att det finns en koppling mellan rädsla för coronaviruset mätt genom SVI och aktiekurser inom läkemedelsbranschen. För att bedöma hypotesen görs en rad regressioner med aktiepriser inom läkemedelsbranschen som beroende variabel och SVI samt OMXS30 som oberoende variabler. Resultaten visar att det inte finns en stark koppling mellan SVI och aktiepriser i läkemedelsbranschen vilket leder till att huvudhypotesen förkastas. Slutligen diskuteras hur resultaten tyder på att en semistark form av den effektiva marknadshypotesen lyder på läkemedelsmarknaden men att flera inslag av beteendeekonomi påverkar prissättningen.

Uppsatsen ämnar undersöka om ålder har en påverkan på prospektteorin, investor attention och flockbeteende hos investerare. Uppsatsen bidrar till forskningen genom att tydliggöra om det finns en påverkan och vilken påverkan ålder har på de tre beteendena. Metoden består av att en enkät skickas ut på utvalda aktieforum där respondenterna får svara på påståenden och andra frågor. Totalt svarade 101 respondenter på enkäten varav 100 av svaren används och analyseras i uppsatsen. Resultatet visar att ålder endast har ett positivt signifikant samband med flockbeteende. En av orsakerna kan vara den försämrade kognitiva förmågan som uppstår med en äldre ålder. Det finns dock inget signifikant samband mellan ålder och prospektteorin respektive investor attention. Vad resultatet innebär diskuteras vidare i uppsatsens diskussion. I slutsatsen presenteras även framtida forskning som kan utveckla och ge bättre förklaringar till dessa beteenden.