Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2007. / Härtill 5 uppsatser.

Genom en, i jämförelse med tidigare studier, omfattande enkätstudie som innefattar både gymnasieelever och universitetsstudenter undersöker vi individers benägenhet att agera utifrån egenintresse och dess korrelation med studieinriktning. Enkätundersökningen baseras på variationer av två olika spelteoretiska scenarier som ämnar visa om beteendemönster skiljer sig åt mellan olika studieinriktningar. Vi finner att nationalekonomistudenter och ekonomistudenter generellt agerar mer utifrån egenintresse, och är mer sannolika att agera egoistiskt och rationellt, än andra individer. Vi kan dock inte visa om det beror på att ekonomer redan innan utbildningen särskiljer sig från andra individer eller om utbildningen i sig påverkar studenternas agerande.

Uppsatsen handlar om spelet Memory där vi utgår från vissa regler som gör det möjligt att räkna sannolikheter av olika strategier. Vi använder oss av 2 strategier, säker och vågad strategi, för att utifrån olika positioner i spelet beräkna hur många par en spelare kan förväntas få. Vi gör en jämförelse mellan strategierna och undersöker vilken strategi är bäst att använda sig av i olika lägen i spelet. Det vi har gjort i vårt arbete är att utveckla Erik Alfthans [1] grundidé, att spelarna har oändligt minne och att spelet bara innehåller par. Där har vi gjort två förgreningar där den ena handlar om att spelarna har begränsat minne. I den andra har spelplanen inte bara par utan också singelkort som inte kan paras med något kort. Som en ingång till teorierna inom Memoryspelet har vi ett kapitel om intervallhalvering. Där visar vi hur spelaren kan maximera sin vinstchans i ett till synes helt slumpartat spel.

The main topic of this thesis concerns the study of how conflicting interests of software agents within an information ecosystem may cause cooperative behavior. Since such agents act on the behalf of their human owners, which often act in their own interest, this will sometimes result in malignant acts. Different types of models, often inspired by biological theories such as natural selection, will be used to describe various aspects of such information ecosystems. We begin by adopting a game theoretic approach where a generous and greedy model is introduced. Different agent strategies for iterated games are compared and their ability to cooperate in conflicting games are evaluated in simulation experiments. The conclusion is that games like the chicken game favor more complex and generous strategies whereas in games like the prisoner’s dilemma, the non-generous strategy tit-for-tat often is the most successful. We then use models based on a surplus value concept to explain antagonistic group formations. The focus is on systems that consist of exploiter agents and agents being exploited. A dynamic protection model of access control is proposed, where a chain of attacks and countermeasures concerning the access are measured. This process can be described as an arms race. It is argued that arms race is a major force in the interaction between antagonistic agents within information ecosystems. Examples of this are given in several contexts such as peer-to-peer tools concerning anonymity and non-censorship, using agents for sending or filtering out mass distributed advertisement e-mails, and finally for describing the fight against viruses or spywares. / Avhandlingen tar upp hur konflikter mellan agenter på individnivå i ett informationsekosystem kan leda till samverkande effekter på grupp eller systemnivå. Biologiska och ekonomiska modeller inom spelteori, naturligt urval, mervärde och kapprustning mellan olika grupper används för att förklara dynamiken som uppstår mellan användare och agenter som uppför sig själviskt. Exempel på sådana områden är: ”peer-to-peer” nätverk, skyddssystem mot virus och andra intrång samt oönskad massreklam (spam) och ”spionprogram”. Ett önskvärt och möjligt slutresultat är ett informations ekosystem med robusta, samverkande egenskaper mot attacker utifrån.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2008.

<p>Denna uppsats förklarar ur ett spelteoretiskt perspektiv varför det uppstår temporära priskrig på bensinmarkanden. För att kunna förklara detta fenomen måste först jämviktspriset definieras. Detta förklarats genom tillämpning av prissättningsteorin Bertrand. Teorin bekräftas genom verkliga observationer av jämviktspriset. Vidare för att kunna ur ett spelteoretiskt perspektiv analysera fram varför aktörer väljer att avvika från det rådande jämviktspriset måste aktörerna identifieras samt deras agerande märkas.</p>

<p>Den svenska fastighetsmarknaden glöder. Bostadspriserna stiger så gott som i hela Sverige. Rådande låga ränteläge och lägenhetsombildningar är några faktorer som gör att allt fler aktörer, både köpare och säljare, kommer in i spelet och agera på en spelplan.</p><p>Våra valda problemformuleringar är vilka har mest att vinna på olika budgivningsformer, följs de etiska riktlinjer av mäklare. Hur ser teknikutvecklingen ut samt hur ser köpare och säljare på budgivningsprocessen. Syfte med denna studie är att kartlägga budgivningsprocess ur fyra olika perspektiv samt att analysera skillnader och likheter i deras synsätt.</p><p>Budgivningsprocessen är till sin natur sådan att olika aktörer agerar på samma spelplan men ur olika perspektiv. För att belysa hela budgivningsprocessen måste man se budgivningsprocessen utgående från dessa olika aktörers roller och analysera deras agerande utgående från sina respektive perspektiv. På det sättet byggs en enhetlig bild av budgivningsprocessen som helhet.</p><p>Undersökningen baseras på intervjuer med 6 mäklare på Jan af Ekenstam, VD på Mäklarsamfundet samt enkätundersökning som gjordes på 30 köpare respektive säljare.</p><p>Slutsatsen är att den överväldigande andelen av mäklarna agerar pliktetiskt.</p><p>Det finns undantag i form av mäklare som agerar kortsiktigt vinstmaximerande och därmed agerar oetiskt. Ny teknik genom datorsystem och Internet underlättar processen men kan på intet sätt ersätta den personliga kontakt som behövs mellan mäklaren och köpare/säljare</p><p>Men den grundläggande processen, som bygger på rollspel och förtroende, kräver en god mänsklig kontakt genom hela kedjan. Säljaren och mäklaren har informationsövertaget och av det skälet upplever köparna att mäklaren agerar oetiskt och bara i syfte att maximera sin egen vinst, samt att mäklaren agerar partiskt till säljarens fördel. Dock är det troligt att detta är mer ett resultat av att bostadsmarknaden i storstäder som Stockholm är säljarens marknad.</p><p>När det gäller öppen eller sluten budgivning pekar mälarna och mäklarsamfundet på att etiska skäl, främst integritetsskäl, gör att sluten budgivning är att föredra för säljarna men kanske främst för köparna. Säljaren vinner på den slutna processen genom sitt informationsövertag. Detta kan i vart fall konstateras på en överhettad marknad som dagens bostadsmarknad i Stockholm.</p>

Denna uppsats förklarar ur ett spelteoretiskt perspektiv varför det uppstår temporära priskrig på bensinmarkanden. För att kunna förklara detta fenomen måste först jämviktspriset definieras. Detta förklarats genom tillämpning av prissättningsteorin Bertrand. Teorin bekräftas genom verkliga observationer av jämviktspriset. Vidare för att kunna ur ett spelteoretiskt perspektiv analysera fram varför aktörer väljer att avvika från det rådande jämviktspriset måste aktörerna identifieras samt deras agerande märkas.

Den svenska fastighetsmarknaden glöder. Bostadspriserna stiger så gott som i hela Sverige. Rådande låga ränteläge och lägenhetsombildningar är några faktorer som gör att allt fler aktörer, både köpare och säljare, kommer in i spelet och agera på en spelplan. Våra valda problemformuleringar är vilka har mest att vinna på olika budgivningsformer, följs de etiska riktlinjer av mäklare. Hur ser teknikutvecklingen ut samt hur ser köpare och säljare på budgivningsprocessen. Syfte med denna studie är att kartlägga budgivningsprocess ur fyra olika perspektiv samt att analysera skillnader och likheter i deras synsätt. Budgivningsprocessen är till sin natur sådan att olika aktörer agerar på samma spelplan men ur olika perspektiv. För att belysa hela budgivningsprocessen måste man se budgivningsprocessen utgående från dessa olika aktörers roller och analysera deras agerande utgående från sina respektive perspektiv. På det sättet byggs en enhetlig bild av budgivningsprocessen som helhet. Undersökningen baseras på intervjuer med 6 mäklare på Jan af Ekenstam, VD på Mäklarsamfundet samt enkätundersökning som gjordes på 30 köpare respektive säljare. Slutsatsen är att den överväldigande andelen av mäklarna agerar pliktetiskt. Det finns undantag i form av mäklare som agerar kortsiktigt vinstmaximerande och därmed agerar oetiskt. Ny teknik genom datorsystem och Internet underlättar processen men kan på intet sätt ersätta den personliga kontakt som behövs mellan mäklaren och köpare/säljare Men den grundläggande processen, som bygger på rollspel och förtroende, kräver en god mänsklig kontakt genom hela kedjan. Säljaren och mäklaren har informationsövertaget och av det skälet upplever köparna att mäklaren agerar oetiskt och bara i syfte att maximera sin egen vinst, samt att mäklaren agerar partiskt till säljarens fördel. Dock är det troligt att detta är mer ett resultat av att bostadsmarknaden i storstäder som Stockholm är säljarens marknad. När det gäller öppen eller sluten budgivning pekar mälarna och mäklarsamfundet på att etiska skäl, främst integritetsskäl, gör att sluten budgivning är att föredra för säljarna men kanske främst för köparna. Säljaren vinner på den slutna processen genom sitt informationsövertag. Detta kan i vart fall konstateras på en överhettad marknad som dagens bostadsmarknad i Stockholm.

I denna uppsats undersöks löneförhandlingar med och utan en minimilön i en dynamisk spelteoretisk modell. Med hjälp av antaganden om modellens arbetsmarknad kan olika spel konstrueras där varje spel representerar en enskild löneförhandling mellan en arbetssökande individ och ett företag. För en arbetsmarknad utan en minimilön testas två varianter av modellen där företaget erbjuder en lön i den första varianten medan det i den andra är individen som föreslår en lön. Den andra varianten kommer dock alltid att innebära en förlust för företaget och därför används bara den första modellen för att modellera en löneförhandling när det finns en minimilön på arbetsmarknaden. En minimilön påverkar främst de arbetare vars optimala löner hamnar under minimilönen då de antingen kommer få en större vinst vid en anställning eller vara arbetslösa. Arbetare med en produktivitet över minimilönen kan gynnas av en minimilön då de relativt sett blir bättre att anställa för en arbetsgivare. På den svenska arbetsmarknaden finns det inga lagstadgade minimilöner, men motsvarande slutsatser kan också dras om effekterna av de svenska kollektivavtalssatta lägstalönerna.