Genom en, i jämförelse med tidigare studier, omfattande enkätstudie som innefattar både gymnasieelever och universitetsstudenter undersöker vi individers benägenhet att agera utifrån egenintresse och dess korrelation med studieinriktning. Enkätundersökningen baseras på variationer av två olika spelteoretiska scenarier som ämnar visa om beteendemönster skiljer sig åt mellan olika studieinriktningar. Vi finner att nationalekonomistudenter och ekonomistudenter generellt agerar mer utifrån egenintresse, och är mer sannolika att agera egoistiskt och rationellt, än andra individer. Vi kan dock inte visa om det beror på att ekonomer redan innan utbildningen särskiljer sig från andra individer eller om utbildningen i sig påverkar studenternas agerande.

Uppsatsen handlar om revisorns oberoende och tystnadsplikt. Båda begreppen har stor betydelse för att revisorns förtroende ska bevaras. I uppsatsen utreds hur långt revisorns tystnadsplikt sträcker sig och vad det finns för situationer som gör det svårt för en revisor att vara oberoende. Det kommer även att utredas vilka dilemman det finns i samband med tystnadsplikten och oberoendet. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur revisorn hanterar tystnadsplikten och oberoendet i sitt yrke. Syftet är även att försöka analysera situationer, där revisorn hamnat i svåra dilemman i förhållande till sin tystnadsplikt och oberoende. Problemen kommer endast att studeras utifrån revisorns perspektiv.Uppsatsen kännetecknas av kvalitativ metod. Tillvägagångssättet består av både en litteraturstudie och utförda intervjuer med revisorer. Uppsatsen hänvisar till relevant litteratur, tidskrifter, vetenskapliga artiklar, Internet och intervjuer. Det här tillvägagångssättet har valts för att skapa en bättre tillförlitlighet till uppsatsen.Revisorns tystnadsplikt sträcker sig väldigt långt och omfattas av all den information som revisorn får tillgång till under revisionsuppdraget. Tystnadsplikten gäller i alla situationer med undantag för brottsmisstankar, Skatteverket, medrevisor, konkursförvaltare och bolagsorganen. Självgranskningshotet och egenintressehotet är några av de svåra situationer som kan hota revisorns oberoende. Revisorn får inte utföra både redovisningsuppdrag och revisionsuppdrag åt samma klient. Vid uppdrag är det viktigt att verkligen hålla isär vilka personer som utför revision och vilka som utför årsredovisning och bokslut, för att oberoendeförhållandet inte ska hotas. Vi tycker det är tveksamt att en medarbetare får utföra redovisning när en revisor från samma revisionsbyrå har till uppgift att granska samma klient. Vi tror att en sådan situation kan inverka på oberoendet. / Uppsatsnivå: D

Uppsatsen handlar om revisorns oberoende och tystnadsplikt. Båda begreppen har stor betydelse för att revisorns förtroende ska bevaras. I uppsatsen utreds hur långt revisorns tystnadsplikt sträcker sig och vad det finns för situationer som gör det svårt för en revisor att vara oberoende. Det kommer även att utredas vilka dilemman det finns i samband med tystnadsplikten och oberoendet. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur revisorn hanterar tystnadsplikten och oberoendet i sitt yrke. Syftet är även att försöka analysera situationer, där revisorn hamnat i svåra dilemman i förhållande till sin tystnadsplikt och oberoende. Problemen kommer endast att studeras utifrån revisorns perspektiv.Uppsatsen kännetecknas av kvalitativ metod. Tillvägagångssättet består av både en litteraturstudie och utförda intervjuer med revisorer. Uppsatsen hänvisar till relevant litteratur, tidskrifter, vetenskapliga artiklar, Internet och intervjuer. Det här tillvägagångssättet har valts för att skapa en bättre tillförlitlighet till uppsatsen.Revisorns tystnadsplikt sträcker sig väldigt långt och omfattas av all den information som revisorn får tillgång till under revisionsuppdraget. Tystnadsplikten gäller i alla situationer med undantag för brottsmisstankar, Skatteverket, medrevisor, konkursförvaltare och bolagsorganen. Självgranskningshotet och egenintressehotet är några av de svåra situationer som kan hota revisorns oberoende. Revisorn får inte utföra både redovisningsuppdrag och revisionsuppdrag åt samma klient. Vid uppdrag är det viktigt att verkligen hålla isär vilka personer som utför revision och vilka som utför årsredovisning och bokslut, för att oberoendeförhållandet inte ska hotas. Vi tycker det är tveksamt att en medarbetare får utföra redovisning när en revisor från samma revisionsbyrå har till uppgift att granska samma klient. Vi tror att en sådan situation kan inverka på oberoendet. / Uppsatsnivå: D

Styrelserepresentanter i blåsväder och skandalartade affärer är medialt frekvent förekommande begrepp. Bolagsstyrningsfrågor blir därför allt mer uppmärksammade och styrelser bevakas av medias ombud. Bolagsstyrelser har som företagets bärande pelare en framträdande roll, vilket orsakar viss problematik vid valet av medlemmar. Många gånger väljs externa representanter in, vilka ska bidra till att bolaget styrs optimalt. Inte sällan består dessa av företrädare för konkurrerande bolag, innebärande att nyttomaximering försvåras och en maktkamp blir följden. Vald problemformulering lyder därför enligt följande: Hur kan ledamöter med ett flertal styrelseuppdrag med framgång driva företagen utan att lojaliteten gentemot bolagen sviktar? Syftet är att analysera huruvida styrelseledamöter med flera uppdrag kan fullfölja sina förpliktelser samt hur deras lojalitet gentemot bolagen påverkas av engagemangen. Det valda problemområdet studeras utifrån en tolkningsvetenskaplig prägel i en öppen och engagerad roll, vilket föranleder ett antagande av ett hermeneutiskt förhållningssätt. Vidare kommer studien att anta en kvalitativ karaktär där en djupgående undersökning, inkluderande en beskrivning och tolkning av helheten sker. Ett fåtal undersökningsobjekt observeras, genom vilka vi avser att utifrån en abduktiv ansats diskutera samt dra slutsatser. Styrelsen tillskrivs en roll som är av största vikt gällande att kunna anpassa en organisation och dess förutsättningar till rådande omvärldsförändringar. Förmågan att framgångsrikt driva företagen blir avhängig handlingskraften och styrelsens samlade kompetens. Sammansättningen av en styrelses ledamöter blir därför en högst dominant fråga för bolagets kommande utveckling och grunderna för urval en viktig stomme för dess fortsatta existens, då representation och förvaltning vid bolagsstyrningsfrågor kommer att baseras på dessa. Känsliga aspekter gör sig gällande när valberedningen tillsätter ledamöter. Nomineringar som sker på basis av rena ägarmandat kan föranleda mycket komplexa situationer när strategier utformas och affärsmöjligheter tas i anspråk. Exempelvis äventyras förtroenden och lojaliteten sviktar när ekonomisk vinning finns att hämta. Med pengar som drivkraft kolliderar intressen, egna agendor tar överhand och etikens roll undermineras. Styrelseuppdraget är ett arbete i ständig progress och med detta följer ett krav på lojalitet som aldrig vilar. Uppsatsens slutsats är således att styrelseledamöter aldrig med fullt engagemang kan fullfölja sina samtliga åtaganden. Ledamotens insatser är i slutändan avhängiga den egna agendan – lojalitetens bästa motor. / Uppsatsnivå: D

Abstrakt   I den här uppsatsen i statsvetenskap studeras Rysslands president Vladimir Putins agerande under Krim-krisen. Den har som syfte att söka en rationell förklaring för dennes agerande med åtanke av att ytterst få västerländska bedömare förmådde förutse en rysk intervention på Krim. Samt att på ett bredare plan analysera svårigheterna med att förutse militära interventioner.  För att ge en sådan förklaring används en rally-round-the-flag modell som kompletterande perspektiv. Materialet till studien har funnits i huvudsak i massmediala källor där nyhetsartiklar som analyserar händelseförloppet och motiven bakom det har studerats. Detta har delvis gjorts genom en argumentationsanalys men även en mer teoretisk studie av rally-round-the-flag perspektivet har gjorts.   Utredningen visar bland annat att västerländska medier gör flera felbedömningar då de antar att Putin inte kommer att intervenera i Krim. Detta då de missbedömer den strategiska utgångspunkten samt att de inte ser Putin som en agent med egenintressen. Resultatet visar även att agerandet kan ses som rationellt förutsatt att hans egenintresse särskiljs från den ryska statens intressen. Detta då det är rimligt att tro att agerandet var av sådan art att det kunde stärka hans ställning på hemmaplan och därmed minimera risken att hans egen regim ifrågasattes. Slutligen visar studien på hur rally-round-the-flag effekten kan förklara varför vissa regimer medvetet uppsöker konflikter även om dessa inte nödvändigtvis är i nationens intresse.

The quick development of social media and their increased number of users, amongst mainly young adults, means that a lot of the university students of today are present there. During the last years, Facebook has developed into a political venue, where politicians, parties and other organizations are spreading their political messages. The main focus of this study will be to examine what makes university students click/ignore political content in their Facebook feed. The purpose of this study is to examine university students’ attitudes and their behaviours towards political content on Facebook. Since they, statistically, are a group of people that use Facebook in a great extension and since social media is a quite young phenomena, it is of great interest to find out reasons for interest/disinterest concerning political content on Facebook. A quantitative survey was conducted with 67 university students from KTH with the purpose of gathering raw data. We complemented the survey with a qualitative study that went on for three days. The results from our studies show that there are several reasons why university students choose to click/ignore a link with political content. From these results we have identified and focused on the most recurring reasons to what causes that leads to interest/disinterest for political links. We have come to the conclusion that the students foremost click on a link with political content when they have some sort of self-interest in the political content of the link. Furthermore, they also click when they have a relation to the political subject, are interested in a specific politic issue, have a will to understand other political perspectives (than their own) and when they have a will to simply keep themselves updated. The differences between these reasons, which are closely related, are explained furthermore in the discussion part. The main reasons to why they choose to ignore political content in their Facebook feeds are; trouble relating to the political subject, no interest for politics and scepticism towards the information source. / Sociala mediers snabba utveckling och deras stadigt ökande användarsiffror bland framförallt unga vuxna gör att var och varannan högskolestudent i dag finns tillgänglig på ett antal sådana medier. Det största sociala mediet av dem alla, Facebook, har under de senaste åren utvecklats till en politisk mötesplats där politiker, partier och andra organisationer sprider sina politiska budskap. Tyngdpunkten i denna studie kommer att ligga på att undersöka vad som får högskolestudenter att klicka på respektive bortse från politiskt innehåll i sina Facebookflöden. Syftet med studien är ta reda på högskolestudenters inställning till och deras beteende rörande politiskt innehåll på Facebook. Då de är en grupp som i stor utsträckning använder sig utav Facebook, samt att politik i sociala medier är ett tämligen ungt fenomen så är det av intresse att undersöka vilka orsaker som leder till intresse respektive ointresse för politiska inlägg. En kvantitativ enkätundersökning genomfördes med 67 högskolestudenter från KTH för att samla in rådata. Vi kompletterade enkätundersökningen med en kvalitativ loggboksstudie som pågick i tre dagar. Resultaten från undersökningarna visar på att det finns många anledningar till varför högskolestudenter väljer att klicka på en länk med politiskt innehåll respektive bortse från den. Vi har från dessa resultat identifierat och fokuserat på de mest återkommande anledningarna till vad som leder till intresse respektive ointresse för politiska inlägg. Vi har dragit slutsatsen att deltagarna främst klickar på en länk med politiskt innehåll när de har ett egenintresse för det politiska ämnet i länken. Vidare klickar de även när de har en relation till det politiska ämnet, är sakpolitiskt intresserade av ämnet, har en vilja av att förstå andra politiska perspektiv (sett till sina egna) samt när de har en vilja att hålla sig uppdaterad. Skillnaden mellan dessa anledningar, som är nära besläktade med varandra, förklaras mer djupgående under diskussionsdelen. De centrala anledningarna till att de bortser från politiskt innehåll i sina Facebookflöden är; svårighet att relatera till det politiska ämnet, inget intresse för politik samt skepsis till informationskällan.

SammanfattningVårt examensarbete undersöker vad pedagoger på tre olika skolor innefattar i hållbar utveckling, samt om hur styrdokumenten, egenintresse och bakgrund påverkar deras miljöundervisning. För att få svar på våra frågor har vi använt oss av en enkätundersökning. Det vi kan konstatera är att oavsett vilka jämförelser vi har gjort mellan de olika skolorna och de olika pedagogsammansättningarna så finns det i stort ingen skillnad mellan dem. Resultatet visar även att många av pedagogerna inte har tillräckliga kunskaper om hållbar utveckling samt att de jämställer begreppet med natur och miljö. Miljöundervisningen eller undervisningen för hållbar utveckling påverkas i större omfattning av samhället och omvärlden samt av aktuella händelser än av styrdokumenten

<p><strong>Objective:</strong> In this thesis, we assume that the organizations' interests are governing their behavior/positions. It seems possible to draw conclusions about organizations'interests on the basis of the behavior / positions that will appear in the givenopinions on Swedish Public Investigations. The purpose of this thesis is toidentify self-interests of the studied organizations as they appear in their givenopinions.</p><p><strong>Method:</strong> The authors have made a qualitative and quantitative study of the opinions.</p><p><strong>Theoretical perspective:</strong> The basis of the study is the organization theories that focus the self-interest oforganizations.</p><p><strong>Empiric:</strong> Information is taken from four Swedish Public Investigations: the New Company Act, International Accounting for Swedish companies, Abolition of the audit requirement for small and medium sized enterprise and Simplified accounting. Altogether 310 opinions have been given on these, out of which we have studied 59. Furthermore, we have collected information on tasks, activities and objectives from the websites of the opinion giving organizations.</p><p><strong>Conclusions:</strong> In the literature, we found, as mentioned, that organizations havet hree self- interests which we define as general self-interests. They are the interest in survival, resources and power. We have found - what we believe – an additional general self-interest of organizations, namely the interest to avoid accountability and transparency. It was possible to divide the organizations intogroups with high community of interest within each group while the community between the groups was low. This provides an empirical support to Dimaggio’s and Powell’s theory which says that organizations in specific areas are similar. This means that it is possible to study the interest of organizations, without studying the individuals in an organization. We found that the owner's interests expressed in tasks, activities and objectives of the organization are important factors affecting the organization's interest structure. We also found indications - however unclear - that the public interest has an impact on the organizations' self interests. We also found an interest to protect its own market which can be related to the general interest of resource influx under Pfeffers and Salanciks theories of resource dependence.</p>

This essay will examine Russia’s president Vladimir Putin and two of his speeches. The first speech is the one he held after the annexation of Crimea 2014 and the second speech is the one he held on the night of the invasion of Ukraine 2022. The speeches will be analyzed with the help of the rational choice theory while using a qualitative theory-consuming case study. Further the analysis uses two tools from the rational choice theory, self-interest and utility maximization. The aim is to get an explanation of Vldaimir Putin through the view of rational choice theory. The conclusion shows that Vladimir Putin is rational when applying his self-interest and utility maximization in the speeches. He is well aware of how he portrays himself to get the public's attention.

Objective: In this thesis, we assume that the organizations' interests are governing their behavior/positions. It seems possible to draw conclusions about organizations'interests on the basis of the behavior / positions that will appear in the givenopinions on Swedish Public Investigations. The purpose of this thesis is toidentify self-interests of the studied organizations as they appear in their givenopinions. Method: The authors have made a qualitative and quantitative study of the opinions. Theoretical perspective: The basis of the study is the organization theories that focus the self-interest oforganizations. Empiric: Information is taken from four Swedish Public Investigations: the New Company Act, International Accounting for Swedish companies, Abolition of the audit requirement for small and medium sized enterprise and Simplified accounting. Altogether 310 opinions have been given on these, out of which we have studied 59. Furthermore, we have collected information on tasks, activities and objectives from the websites of the opinion giving organizations. Conclusions: In the literature, we found, as mentioned, that organizations havet hree self- interests which we define as general self-interests. They are the interest in survival, resources and power. We have found - what we believe – an additional general self-interest of organizations, namely the interest to avoid accountability and transparency. It was possible to divide the organizations intogroups with high community of interest within each group while the community between the groups was low. This provides an empirical support to Dimaggio’s and Powell’s theory which says that organizations in specific areas are similar. This means that it is possible to study the interest of organizations, without studying the individuals in an organization. We found that the owner's interests expressed in tasks, activities and objectives of the organization are important factors affecting the organization's interest structure. We also found indications - however unclear - that the public interest has an impact on the organizations' self interests. We also found an interest to protect its own market which can be related to the general interest of resource influx under Pfeffers and Salanciks theories of resource dependence.