<p>Abstract</p><p>Studiens utgångspunkt är att studera elevers och lärares miljömedvetenhet utifrån två olika arbetssätt. Dels är det två skolor som arbetar med traditionell miljöundervisning och dels är det en skola som arbetar utefter Grön Flaggmodellen. I arbetet framkommer det även vilka faktorer som under elevernas skoltid påverkar deras miljömedvetenhet. Vi vill även lyfta fram vilka olika miljökunskaper som eleverna har. </p><p>Undersökningen visar att skillnaden finns när det handlar om miljömedvetenhet hos eleverna. När det gäller miljöundervisningen på de olika skolorna skiljer det sig inte något nämnvärt. Elever och lärare på skolor utan Grön Flagg har stor miljömedvetenhet när det gäller att se miljön som helhet. Eleverna och lärarna på skolan med Grön Flagg har utvecklad miljömedvetet men den är mer koncentrerad på närmiljön.</p>

Abstract Studiens utgångspunkt är att studera elevers och lärares miljömedvetenhet utifrån två olika arbetssätt. Dels är det två skolor som arbetar med traditionell miljöundervisning och dels är det en skola som arbetar utefter Grön Flaggmodellen. I arbetet framkommer det även vilka faktorer som under elevernas skoltid påverkar deras miljömedvetenhet. Vi vill även lyfta fram vilka olika miljökunskaper som eleverna har. Undersökningen visar att skillnaden finns när det handlar om miljömedvetenhet hos eleverna. När det gäller miljöundervisningen på de olika skolorna skiljer det sig inte något nämnvärt. Elever och lärare på skolor utan Grön Flagg har stor miljömedvetenhet när det gäller att se miljön som helhet. Eleverna och lärarna på skolan med Grön Flagg har utvecklad miljömedvetet men den är mer koncentrerad på närmiljön.

The purpose of this paper is to investigate some aspects of teaching environmental issues, as they are manifested in another culture. In this paper, I will discuss how you teach environmental issues, how the teaching environment is formed, and what an environmental issue means to a South African teacher, as well as, if there are any cultural aspects to what an environmental issue is. Seven observations were made and qualitative interviews with four teachers teaching Life Science in Cradock, South Africa - The results showed that these South African teachers, independent from each other, followed a similar pattern in their teachings. These patterns contain gathering information concerning environmental issues in the immediate surroundings, as well as using the text book and teaching environmental issues through lectures. It was not possible to draw a conclusion about the cultural aspects in association to environmental issues. The classroom is furnished so that the students are facing the blackboard and the teacher.  In conclusion, the teachers have a tendency to focus on the environmental problems the student would face in his or her everyday life, instead of world-wide problems such as the greenhouse effect.

Detta arbete är en fallstudie med syftet att undersöka kulturell gräns mellan vardagslivets subkultur hos elever och skolans subkultur. Arbetet har utförts genom att undersöka elevernas miljöuppfattning och natursyn samt hur eleverna upplevt skolans miljöundervisning i en skola som har många elever med utländsk bakgrund. Som datainsamlingsmetod användes kvalitativa intervjuer och textanalys. Sju elever med olika kulturell bakgrund i år nio intervjuades och sex olika ämnens läromaterial analyserades. Resultatet visade att de sju elevernas uppfattningar av relationerna mellan människor, natur och miljö varierar. Det kan bero på att dessa elever har ett annat ursprungsland än Sverige. Enligt eleverna är miljöundervisningen i skolan mest faktabaserad, vilket sannolikt resulterat i elevernas samstämmiga kunskapsnivå. Läromedlen, förutom biologins, som används i skolan hanterar naturen med antropocentrisk attityd. Elevernas olika natursyn kan betraktas som deras vardagliga subkultur och miljöundervisningens antropocentriska och vetenskapliga natursyn kan betraktas som skolans subkultur. Det kan uppstå en gräns mellan de två subkulturerna.

Undervisningen i hållbar utveckling har sedan mitten av 1990-talet använts som en av tre dominerande miljöundervisningstraditioner i skolan. Hållbar utveckling är idag inget eget ämne, men kursplanen för årskurserna 4-6 lyfter fram begreppet i flertalet ämnen samt att området ska ses ur ett ämnesövergripande perspektiv. Då hållbar utveckling ska undervisas under hela grundskolan har litteraturstudien inriktats på hur undervisningen bedrivs i årskurserna 4-6 och vilken betydelse läraren har för elevernas förståelse. Genom en översikt av aktuell forskning har likheter och skillnader funnits mellan en rad olika arbetssätt. Studien har främst ett fokus på miljöperspektivet inom hållbar utveckling. Studien visar att det finns flera sätt att arbeta med hållbar utveckling som eventuellt kan ha både för och nackdelar. Simulering via datorspel samt utomhuspedagogik är områden forskarna lyfter fram. Studien tar även upp vilka handlingar som är vanligt förekommande i miljöundervisningen. Slutligen presenterar studien en diskussion där resultatet kopplas till våra tidigare erfarenheter och framtida yrkesroll. Något vi finner intressant i studien är avsaknaden av forskning som vänder sig till årskurserna 4-6.

Denna studies syfte är att undersöka förskolepedagogers förhållande till hållbar utveckling ioch delvis utanför förskoleverksamheten. Frågeställningarna är “hur beskriver förskollärare sin syn på hållbar utveckling” och “hur beskriver förskollärare sitt arbete för en hållbar utveckling”. Metoden som användes för att undersöka dessa frågor är kvalitativa intervjuer. Tre arbetande förskollärare intervjuades. Pedagogerna beskriver i resultatet att de ser ekologi, sociala relationer och ekonomi samt hälsa som aspekter av hållbar utveckling. Pedagogerna beskriver sitt arbete för hållbar utveckling som dels ett ständigt närvarande förhållningssätt men också genom en rad olika aktiviteter. Dessa aktiviteter är bland annat konflikthantering och relationsbyggande, återvinning och naturvård, kompostering och odling samt utflykter och naturmöten. Resultaten visar att pedagogerna bedriver en normerande undervisning med fokus på dels sociala aspekter som etik och hänsyn för varandra och dels natur och miljövårdsfrågor.

<p>Den här undersökningen rapporterar tankar och reflektioner kring miljö och hållbar utveckling från några elever i slutet av skolår 5. Dessa har jämförts och tolkats mot tidigare undersökningar, Lpo 94 samt en teori som behandla inlärningens processer. Utifrån de två gruppsamtal som vi genomfört presenteras i resultatdelen att vår undersökning till viss del stödjer en av Skolverkets nationella utvärderingar Tema tillståndet i världen samt att elevernas tankar är fragmentariska och att de känner en viss oro inför framtidens miljöproblematik. Vi har även sett att elevernas reflektioner rör de aspekter som definierar hållbar utveckling, nämligen ekologiska, ekonomiska och sociala.</p>

<p>Global warming is one of the most debated environmental issues right now, and it could be argued that it is important to study how the phenomenon is treated in schools. The main purpose of this study is to put students’ knowledge about global warming in relation with the control documents for chemistry, biology and physics studies. Interviews have been conducted with six students in the 9th grade. The conclusion of the survey indicates that the students generally have a satisfying knowledge about the phenomenon and that they know how they should behave from an environmental perspective.</p>

Den här undersökningen rapporterar tankar och reflektioner kring miljö och hållbar utveckling från några elever i slutet av skolår 5. Dessa har jämförts och tolkats mot tidigare undersökningar, Lpo 94 samt en teori som behandla inlärningens processer. Utifrån de två gruppsamtal som vi genomfört presenteras i resultatdelen att vår undersökning till viss del stödjer en av Skolverkets nationella utvärderingar Tema tillståndet i världen samt att elevernas tankar är fragmentariska och att de känner en viss oro inför framtidens miljöproblematik. Vi har även sett att elevernas reflektioner rör de aspekter som definierar hållbar utveckling, nämligen ekologiska, ekonomiska och sociala.

Global warming is one of the most debated environmental issues right now, and it could be argued that it is important to study how the phenomenon is treated in schools. The main purpose of this study is to put students’ knowledge about global warming in relation with the control documents for chemistry, biology and physics studies. Interviews have been conducted with six students in the 9th grade. The conclusion of the survey indicates that the students generally have a satisfying knowledge about the phenomenon and that they know how they should behave from an environmental perspective.