Denna studie har utförts i syfte att utifrån begreppet ekosystemtjänster spåra hur lärarstudenter resonerar om människans beroende av och relation till naturen. Data utgår huvudsakligen från ett för- och eftertest som utförts på 29 lärarstudenter. För- och eftertestet har analyserats utifrån en fenomenografisk forskningsansats. Som komplement till studien har transkribering av ett fokus-samtal innehållande fyra av de 29 studenterna använts för att undersöka hur studenterna resonerar om sin personliga relation till naturen. Genom för- och eftertestet kunde fem kvalitativt skilda sätt att resonera om villkor och förutsätt-ningar för mänsklig överlevnad urskiljas. Grupperna kunde rangordnas med stigande komplexitet där människans beroende av naturen kunde urskiljas i tre av dessa. I eftertestet kunde en föränd-ring av studenternas resonemang spåras till att fler uttryckte insikter om människans beroende av naturen. Fokussamtalet visade att studenternas personliga relation till naturen mer handlade om estetiska och rekreationella kopplingar till naturen snarare än kopplingar till livsnödvändiga processer. / This study was based on the concept ecosystem services and conducted in a way as to track how student-teachers reflected upon mankind’s dependence on nature; furthermore, their own personal connection to nature. Data collection was essentially based on pre-tests and post-tests completed by 29 students. The pre-test and post-test data were analysed by applying a phenomenographic approach. As a complement to this study four students participated in a focused-conversation designed to investigate how the students reflected on their personal connection to nature. The pre-test and post test analysis discerned five qualitatively different ways to reflect upon the prerequisites and conditions required for human survival. These could be ranked with increasing complexity, where descriptions reflecting human dependence on nature were evident in three of them. In the post-test, changes in students' ways of reasoning could be tracked; results revealed that more students had expressed an understanding of mankind’s dependence on nature. The focus conversation demonstrated that students' personal connection to nature focused on nature’s aesthetic and recreational services rather than those linked to nature’s fundamental processes.

Detta arbete är en fallstudie med syftet att undersöka kulturell gräns mellan vardagslivets subkultur hos elever och skolans subkultur. Arbetet har utförts genom att undersöka elevernas miljöuppfattning och natursyn samt hur eleverna upplevt skolans miljöundervisning i en skola som har många elever med utländsk bakgrund. Som datainsamlingsmetod användes kvalitativa intervjuer och textanalys. Sju elever med olika kulturell bakgrund i år nio intervjuades och sex olika ämnens läromaterial analyserades. Resultatet visade att de sju elevernas uppfattningar av relationerna mellan människor, natur och miljö varierar. Det kan bero på att dessa elever har ett annat ursprungsland än Sverige. Enligt eleverna är miljöundervisningen i skolan mest faktabaserad, vilket sannolikt resulterat i elevernas samstämmiga kunskapsnivå. Läromedlen, förutom biologins, som används i skolan hanterar naturen med antropocentrisk attityd. Elevernas olika natursyn kan betraktas som deras vardagliga subkultur och miljöundervisningens antropocentriska och vetenskapliga natursyn kan betraktas som skolans subkultur. Det kan uppstå en gräns mellan de två subkulturerna.

Syftet med det här arbetet var att undersöka elevers natursyn och upplevelser ur ett etniskt perspektiv. Detta gjordes genom att jag lät elever på en skola i Småland göra en teckning om vad natur var för dem. Därefter intervjuade jag fyra elever med utländska föräldrar och fyra elever med svenska föräldrar. Eleverna var mellan 6 och 10 år gamla. Intervjuerna och teckningarna visade ingen skillnad i natursyn och upplevelser av naturen beroende på om eleverna hade utländska eller svenska föräldrar. Däremot visade intervjuerna större skillnad i natursyn och upplevelser av naturen beroende på hur gamla eleverna var. Resultatet av studien skulle kunna förklaras med svenskars kärlek till naturen som tydligt syns i undersökningar, i vår historia samt i styrdokumenten i skolan.

<p>Syftet med det här arbetet var att undersöka elevers natursyn och upplevelser ur ett etniskt perspektiv. Detta gjordes genom att jag lät elever på en skola i Småland göra en teckning om vad natur var för dem. Därefter intervjuade jag fyra elever med utländska föräldrar och fyra elever med svenska föräldrar. Eleverna var mellan 6 och 10 år gamla. Intervjuerna och teckningarna visade ingen skillnad i natursyn och upplevelser av naturen beroende på om eleverna hade utländska eller svenska föräldrar. Däremot visade intervjuerna större skillnad i natursyn och upplevelser av naturen beroende på hur gamla eleverna var. Resultatet av studien skulle kunna förklaras med svenskars kärlek till naturen som tydligt syns i undersökningar, i vår historia samt i styrdokumenten i skolan.</p>

Barn och Natur - En studie om barns upplevelser samt pedagogens användning av natur i undervisningen i grundskolans tidigare år. / Children and Nature - A study concerning children´s experiences and pedagogue´s use of nature in early primary education.

Jag har undersökt vilka åsikter som finns om uranbrytning. För att på bästa sätt ta reda på det har jag intervjuat såväl de som är positivt inställda till industrin, som de som är negativt inställda. Förutom att utreda vilka åsikter som finns om brytningen har jag granskat vilken natursyn mina informanter har för att se om det finns ett samband mellan hur de ser på naturen och deras inställning till uranbrytning. Det framkom att den starkaste anledningen till hur en person ställer sig till uranbrytning är deras inställning till kärnkraft. Hur mina informanter såg på naturen skilde sig åt främst genom att förespråkarna var mer benägna att se naturen som en resurs samt att de hade en större tilltro till tekniken och marknaden som verktyg för att lösa miljöproblem. Motståndarna ansåg generellt att människan behöver förändra sin livsstil och efterstäva ett mer hållbart samhälle. De efterlyste större satsningar på förnyelsebara energikällor och energieffektiviserande teknik. Hur en person ser på naturen inverkar sannolikt på hans eller hennes inställning till uranbrytning. Jag har dock kommit fram till att frågan är så stor och spänner över så många fält, att natursyn i sig självt inte kan förklara en persons ställningstagande. / I have researched the opinions held about uranium mining. To find out, I interviewed both opponents and proponents to the industry. In addition to investigating the opinions held about the mining, I examined the view of nature my interviewees have to see if there is a connection between how they look on nature and their attitude to uranium mining. It was found that the strongest reason for the person's attitude to uranium mining is their attitude to nuclear power. How my interviewees looked at the nature differed principally in that the advocates were more likely to see nature as a resource and that they had a greater faith in technology and the market as a tool for solving environmental problems. Opponents generally believed that humans need to change their lifestyle and strive to establish a more sustainable society. They called for greater investment in renewable energy and energy-saving technology. How a person looks at nature is likely to affect his or her attitude to uranium mining. However, I have come to the conclusion that the issue is so large and spans over so many fields, that the view of nature alone cannot explain a person’s attitude.

Detta är ett examensarbete i ämnet Miljövetenskap 120 poäng på Malmö högskola. Examensarbetets syfte är att undersöka barns förhållande till naturen hos en klass elever på en miljöskola i Malmö. Författaren har också haft som syfte att ta reda på vad barnen tycker om att gå på en miljöskola. Metoden för arbetet har varit kvalitativa gruppintervjuer med 12 elever på miljöskolan. För att ge läsaren helt ska tillgodogöra sig innehållet har en bakgrund till skolans styrdokument, miljöskola, naturskola och miljöundervisning presenterats. Samtidigt har begrepp som natursyn och miljöetik förklarats. Resultatet av intervjuerna med barnen har analyserats, tolkats och om möjligt kategoriserat i modeller av natursyn och miljöetik för att få en bild av barnens uppfattningar av naturen. Författaren har kunnat dra vissa slutsatser bland annat om vad barn tycker om att gå i en miljöskola och hur samma barn uppfattar naturen. / This is an examination of Bachelor of Social Science in Environmental Science 120 credits at Malmö University. The purpose of the examination is to investigate children's relationship with nature among a class of pupils at a school in Malmö with environmental studies. The author has also the purpose to find out what the children thinks about their school. The method of examination has been qualitative interviews with twelve pupils at the school with environmental studies. In order to give the reader profit from the contents have a background material of conceptions concerning this matter introduced. The result from the interviews with the children have been analysed, interpreted och if possible been categorized in models of view of nature and ethics of environment in order to describe the childrens' idea of the nature. The author has come to a certain conclusions what children have thoughts about their school and their relationship with nature.

Till följd av både naturliga processer och antropogen påverkan växer Upplands största sjö, Tämnaren, igen, till lokalbefolkningens förfäran. Denna fallstudie kartlägger med hjälp av intervjuer och den miljöetiska kartmetoden de inblandade aktörerna och deras förhållningssätt i arbetet för sjöns bevarande. Detta för att få en förståelse för hur deras natursyn påverkar förutsättningarna för Tämnarens framtid. Studien baseras på tidigare studentarbeten och avser att vara ett komplement till dessa. Resultatet visar att ett samarbete mellan aktörerna är under utveckling men att de samtidigt har mer förväntningar på varandra än på sig själva. Aktörerna har spridda inställningar till nyttorna med Tämnaren och är heller inte helt överens om hur man bör gå tillväga, om något alls bör göras eller vem som ska göra vad. Slutsatsen är att för ett bevarande av Tämnaren bör samtliga aktörer identifiera sin egen nytta med Tämnarens existens för att på så vis hitta motivation till ett arbete mot ett gemensamt mål.

No description available.

No description available.