No description available.

No description available.

I läraryrket finns olika delar av yrkesetik som styr lärares handlande och inom denna etik finns olika former av ansvar. Denna studie behandlar lärares syn på ansvar kopplat till skolans antimobbningsarbete. Syftet är att belysa skolpersonalens uppfattning om ansvar samt deras synpunkter och värderingar kring ansvar kopplat till just antimobbningsarbete. Studien fokuserar både på det juridiska och det moraliska ansvaret som ligger på skolans personal i antimobbningsarbetet. Metoden för insamlingen av studiens empiriska material är kvalitativa intervjuer genomförda med två rektorer och åtta lärare i två olika delstudier. Resultatet i studien visar att respondenterna är eniga i de båda delstudierna kring att ansvaret för ett fungerande antimobbningsarbete ligger på all personal på skolan. Det resultat som skiljer sig mest mellan de två delstudierna är synen på ansvar. I delstudie 1 hänvisar respondenterna till det juridiska ansvaret som finns i antimobbningsarbetet medan respondenter i studie 2 hänvisar mer till ett moraliskt ansvar som följer med läraryrket som sådant. Anledningen till denna skillnad tolkas utifrån resultatet bero på att den skola som fokuseras i studie 1 utgår från ett specifikt antimobbningsprogram i sitt antimobbningsarbete medan skolan som fokuseras i studie 2 avsaknad av ett specifikt program förlitar sig mer på personalens individuella engagemang och insatser.

Det moraliska i ansvar inom omvårdnad är en viktig del för vårdpersonal som är bristfälligt beforskat och diskuterat inom vårdvetenskapen. Moraliskt ansvar anses som självklart av vårdpersonal, därför reflekteras begreppet i denna humanvetenskapliga litteraturstudie för att få en djupare kunskap och förståelse. Syftet var att gestalta det moraliska i begreppet ansvar inom omvårdnad i nutid. Inspiration genom hermeneutiken användes för att tolka de åtta vetenskapliga artiklarna som ingick i resultatet. Studiens resultat påvisade en fördjupning om moraliskt ansvar där den fria viljan, determinism, skuld och moralisk agent framkom. Vårdpersonal är moraliska agenter där determinismen, den fria viljan och skulden påverkar det moraliska i ansvaret. Evidensbaserad forskning om det moraliska i ansvaret inom vårdvetenskapen är bristfällig. Ytterligare forskning inom området är önskvärt för att förtydliga begreppets position inom teoribildning och därmed profession och arbete.

The aim of this essay is to find out how students at Malmö University relate to moral responsibility in their private consumption. I am going to test moral theories in order to find out if researchers have a too moral starting point in comparison to everyday use. Through a critical research, free from valuation, I also aim to raise a discussion about moral responsibility which should lead to fair trade in the long run. My essay discusses the subject out of a Swedish city, Malmö - a place where many stores, cafés and restaurant are using moral responsibility as a step in their marketing.The results show that students are interested in morality but their financial conditions are their prior factor.

<p>Den här uppsatsen studerar och analyserar begreppen ”determinism”, ”fri vilja” och ”moraliskt ansvar”, speciellt i Leibniz Theodicy. I uppsatsens första del utreds och preciseras begreppen vilket är nödvändigt för att sedan, i andra delen, kunna analysera Leibniz teori utifrån dem. Leibniz utgår från att Gud som har skapat jorden och i och med detta även bestämt alla dess förlopp (den förutbestämda harmonin), han anser dock att detta är förenligt med människans fria vilja. Enligt Leibniz är frihet att handla i enlighet med sin natur. Trots att Leibniz hävdar att alla förlopp är bestämda av Gud anser han att moraliskt ansvar ändå har en plats i teorin. För att kunna hävda det måste han anse att det räcker med hypotetiska alternativ till den utförda handlingen. Uppsatsen uppfattar Leibniz determinism som teologisk determinism, något som utesluter frihet och fri vilja i det avseende som vi avser då vi talar om begreppen till vardags. Uppsatsen visar på problem i Leibniz teori när det gäller moraliskt ansvar och skuld, dessa blir svåra att förstå och motivera i Leibniz redan förutbestämda harmoni.</p> / <p>This paper studies and analyses the concepts of “determinism”, “free will” and “moral responsibility”, particularly in Leibniz’ Theodicy. In the first part of the paper the concepts are investigated and specified, a necessity in order to use them in the second part. There they are the base of the analysis of Leibniz theory. Leibniz assumes that God has created the world all its and courses of events (the pre-established harmony). He thinks this is possible to combine with human free will. According to Leibniz, people are free when they act as they themselves want to. Even though Leibniz argues that all courses of events are determined by God he still believes that his theory admits of moral responsibility. To say this Leibniz must think that it is enough if there are hypothetical alternatives to the preformed action. This paper understands Leibniz’ determinism as a form of theological determinism, something that rules out the possibility of freedom or free will, at least in the sense that we use the concepts on a daily basis. The paper shows problems in Leibniz’ theory when it comes to moral responsibility and guilt. These concepts are hard to understand and motivate in Leibniz pre-established harmony.</p>

Den här uppsatsen studerar och analyserar begreppen ”determinism”, ”fri vilja” och ”moraliskt ansvar”, speciellt i Leibniz Theodicy. I uppsatsens första del utreds och preciseras begreppen vilket är nödvändigt för att sedan, i andra delen, kunna analysera Leibniz teori utifrån dem. Leibniz utgår från att Gud som har skapat jorden och i och med detta även bestämt alla dess förlopp (den förutbestämda harmonin), han anser dock att detta är förenligt med människans fria vilja. Enligt Leibniz är frihet att handla i enlighet med sin natur. Trots att Leibniz hävdar att alla förlopp är bestämda av Gud anser han att moraliskt ansvar ändå har en plats i teorin. För att kunna hävda det måste han anse att det räcker med hypotetiska alternativ till den utförda handlingen. Uppsatsen uppfattar Leibniz determinism som teologisk determinism, något som utesluter frihet och fri vilja i det avseende som vi avser då vi talar om begreppen till vardags. Uppsatsen visar på problem i Leibniz teori när det gäller moraliskt ansvar och skuld, dessa blir svåra att förstå och motivera i Leibniz redan förutbestämda harmoni. / This paper studies and analyses the concepts of “determinism”, “free will” and “moral responsibility”, particularly in Leibniz’ Theodicy. In the first part of the paper the concepts are investigated and specified, a necessity in order to use them in the second part. There they are the base of the analysis of Leibniz theory. Leibniz assumes that God has created the world all its and courses of events (the pre-established harmony). He thinks this is possible to combine with human free will. According to Leibniz, people are free when they act as they themselves want to. Even though Leibniz argues that all courses of events are determined by God he still believes that his theory admits of moral responsibility. To say this Leibniz must think that it is enough if there are hypothetical alternatives to the preformed action. This paper understands Leibniz’ determinism as a form of theological determinism, something that rules out the possibility of freedom or free will, at least in the sense that we use the concepts on a daily basis. The paper shows problems in Leibniz’ theory when it comes to moral responsibility and guilt. These concepts are hard to understand and motivate in Leibniz pre-established harmony.

No description available.

The purpose of this paper is to investigate if semi-compatibilism can neutralize the skeptical arguments from hard determinism and prove that justified moral responsibility is compatible with determinism. I aim to prove that this cannot be done without an account of free will. I argue that hard determinism and its skeptical arguments pose a relevant and significant threat to semi-compatibilism by highlighting and defending the justice aspect of Galen Strawson's and Bruce Waller's skeptical arguments. Through a skeptical justice argument, I argue that a key element of semi-compatibilism generates unjust systems of moral responsibility. This is put to the test by carefully examining the semi-compatibilist theories of Harry Frankfurt and John Martin Fischer and analyzing how their theories holp up to the justice argument. The result indicates that their theories of moral responsibility result in seriously unfair judgements, showing that their accounts of moral responsibility cannot be justified, due to unfairness. I argue that the unfairness of semi-compatibilism is a result of the semi-compatibilist need to remain coherent with determinism.

Aim: This study aims to analyze four strategies consumers use in order to avoid responsibility concerning the impact one’s clothing consumption can have on human rights. The purpose is to investigate whether the clothing industry contributes, or does not contribute, to human rights. Furthermore the aim is to analyze how these established arguments are justifiable in relation to a theory of moral responsibility. Methodology: This study includes a descriptive and normative argumentation analysis. The data that has been collected for this study mainly consists of various scientific reports from independent sources, reports from diverse human rights organizations and also sustainability reports from a few chosen clothing companies between the years 2015–2019. The chosen clothing companies included in this study were selected as being the largest within the fashion industry. Findings and conclusion: The results of this study are based on four pro-arguments and four contra-arguments which, respectively, are presented. The pro-argumentation supports the thesis that the clothing industry contributes to human rights whereas the counter argumentation undermines the thesis of the study. The facts presented in each argument successfully either support or undermine the thesis and therefore provide with the interpretation that there can be noted connections, as well as lack of connections, between the clothing industry and human rights. The conclusions presented from the analysis show that it is possible for consumers to use the described four strategies in order to avoid responsibility.