Background: As a result of financial liberalization and innovations, households now have access to cheap (mortgage) credit and are able to spend money, to pay it back later in life. With the low interest levels, debt level of households are rising to an alarming rate. In Sweden the debt to income ratio has risen from 90% in the beginning of the 1990s to 170% in 2010. There is a growing concern from several financial institutions regarding the debt level. The concern stems from the latest research on its effects on the general economy. The studies on the subject concludes that a high debt level can be an ignition of financial crises. The debts effect on consumption however, is ambiguous. Studies presents that high debt level can raise the consumption, but the relationship depends on whether the house prices rise, i.e. the consumption growth depends on a wealth effect. When the prospects of the general economy fails to remain positive the growth in consumption stagnates and during recessions consumption levels drops dramatically, which in turn deepens and prolongs the crisis. Purpose: The scope of the study is to examine the accumulation of debt and its effects on consumption. In light of the debt growth among Swedish households, and the rising prices of houses it is of importance to clarify in how debt growth affects the consumption. Method: To examine the growth in consumption and debt, a time-series analysis is applied. The period consists of quarterly observations between 1995 and 2013. Before being able to run the OLS, tests for stationarity and cointegration is required. The tests shows that stationarity is found at the first difference, and a cointegration between the variables at the original form of the data. As lagged variables is used, an autocorrelation test is needed. Positive autocorrelation is found in model four and five. The result of the test on the other models are either inconclusive or free from autocorrelation. Conclusion: A positive relation between debt and consumption can be found, however when a delay of the debt variable is included a somewhat negative relation appears. Thus, the results of the previous studies in the can be confirmed. The study, however shows that the negative impact of debt reveals itself earlier than what the previous studies found. / Bakgrund: Till följd av avreglering av finansmarknader och flertalet finansiella innovationer har hushåll möjlighet att anskaffa krediter mot återbetalning senare i livet. Med låga räntor har skuldsättningen växt till nivåer som oroar flertalet finansiella institutioner. I Sverige har skuldkvoten bland hushåll från 1990-talets mitt fram till 2010 skuldkvoten ökat från 90 % till 170 %. Oron av utvecklingen kan förklaras av den senaste forskningen inom området vars resultat visar på att hög skuldsättning kan vara en faktor som ligger bakom finansiella kriser. Däremot är resultatet gällande skuldens inverkan på konsumtionen något tvetydig. Forskning säger att skulden kan ha en positiv relation med konsumtionen, däremot pekar några studier på att detta ska vara en effekt av ökade huspriser och förmögenhetseffekter. Om utsikterna över ekonomin upphör att vara positiva kommer konsumtionen att minska och recessioner förlängas och fördjupas. Syfte: Studien syftar till att belysa vilken inverkan en ökad skuldsättning har på konsumtionen. Mot bakgrund av de ökade bostadspriserna och skuldsättning bland hushåll är det av vikt att klargöra relationen mellan de två. Metod: För att undersöka skuldtillväxten och dess effekt på konsumtionen används en tidsserieanalys. Med kvartalsdata har perioden mellan 1995 och 2013 undersökts, vilket har genererat en total på 75 observationer. Innan en OLS kan genomföras behövs data undersökas för stationaritet och kointegration. Stationaritet återfinns vid första differensen för samtliga variabler. Kointegration förekommer i original data, och därmed kan regressionen utföras på denna. I och med att laggningar av variabeln skuldsättning förekommer, har data testats för autokorrelation. Modell fyra och fem uppvisar positiv autokorrelation. Därefter är resterande modeller överhängande fria från autokorrelation. Slutsats: Ett positivt förhållande uppvisas mellan skuld och konsumtion. Däremot, när en fördröjning av skuldvariabeln införs uppvisas ett negativt samband mellan skuld och konsumtion. Resultatet från tidigare studier kan bekräftas, däremot verkar den negativa inverkan som skuld har på konsumtion uppvisa sig tidigare än vad befintlig teori specificerat.

<p>Sammanfattning</p><p>Frågor som vi har lagt fokus vid i uppsatsen är hur föräldrarna upplevt att de blivit bemötta av myndigheter, släkt, vänner, samhället i stort. Hur har dessa reagerat/agerat efter att en familj drabbats av en våldtäkt. Vi har också valt att titta på hur självhjälpsgrupper arbetar med och bearbetar känslor som skuld och skam. Utifrån fyra intervjuer med föräldrar till utsatta flickor och personal från Brottsofferjouren i Karlstad, Magnus Karlssons bok Självhjälpsgrupper (2006) som ingående diskuterar ämnet samt Anna Meeuwisses bok Vänskap och organisering (1997) har vi samlat data för bearbetning och analys för att på så sätt få svar på vår frågeställning. Den teori vi har valt är Charles Horton Cooleys och George Herbert Meads symbolisk interaktionism och spegeljaget som senare utvecklats av bland andra Thomas Scheff och Erving Goffman. Denna teori går i korthet ut på att man bedömer och ser på sig själv utifrån hur man tror att andra människor ser och bedömer en. Vi kan förankra denna teori på vår studie eftersom skuld och skam är centrala faktorer i teorin. För att separera och förklara de två begreppen skuld och skam så har vi låtit göra detta genom en tabell om skuld och skamdimensioner ifrån Anthony Giddens bok Modernitet och Självidentitet (1999). Med hjälp av teorierna kommer vi fram till att föräldrar till våldtäktsoffer känner skuld och skam. Känslorna uppstår både genom yttre faktorer, så som samhällets bemötande och allmänna syn på våldtäkt, och genom att föräldrarna sätter sig in i döttrarnas tillvaro samt går in och delar deras föreställningsvärld – de tar alltså på sig sina döttrars känslor, trots att de själva inte blivit direkt utsatta (Sympatisk introspektion).</p>

Sammanfattning Frågor som vi har lagt fokus vid i uppsatsen är hur föräldrarna upplevt att de blivit bemötta av myndigheter, släkt, vänner, samhället i stort. Hur har dessa reagerat/agerat efter att en familj drabbats av en våldtäkt. Vi har också valt att titta på hur självhjälpsgrupper arbetar med och bearbetar känslor som skuld och skam. Utifrån fyra intervjuer med föräldrar till utsatta flickor och personal från Brottsofferjouren i Karlstad, Magnus Karlssons bok Självhjälpsgrupper (2006) som ingående diskuterar ämnet samt Anna Meeuwisses bok Vänskap och organisering (1997) har vi samlat data för bearbetning och analys för att på så sätt få svar på vår frågeställning. Den teori vi har valt är Charles Horton Cooleys och George Herbert Meads symbolisk interaktionism och spegeljaget som senare utvecklats av bland andra Thomas Scheff och Erving Goffman. Denna teori går i korthet ut på att man bedömer och ser på sig själv utifrån hur man tror att andra människor ser och bedömer en. Vi kan förankra denna teori på vår studie eftersom skuld och skam är centrala faktorer i teorin. För att separera och förklara de två begreppen skuld och skam så har vi låtit göra detta genom en tabell om skuld och skamdimensioner ifrån Anthony Giddens bok Modernitet och Självidentitet (1999). Med hjälp av teorierna kommer vi fram till att föräldrar till våldtäktsoffer känner skuld och skam. Känslorna uppstår både genom yttre faktorer, så som samhällets bemötande och allmänna syn på våldtäkt, och genom att föräldrarna sätter sig in i döttrarnas tillvaro samt går in och delar deras föreställningsvärld – de tar alltså på sig sina döttrars känslor, trots att de själva inte blivit direkt utsatta (Sympatisk introspektion).

2013 års nobelpristagare i litteratur var Alice Munro. Hennes noveller är ofta enkla skildringar av ”vanliga människors liv” och hur specifika händelser från t.ex. deras barndom på ett mer eller mindre tydligt sätt påverkat deras liv i olika riktningar. Hur de berörts och utvecklats av dessa. Det handlar om moraliska dilemman och livsöden. Munro lyckas i sitt berättande beröra många av de existentiella frågorna, och ändå möta berättelserna "rakt upp och ner”; hon moraliserar inte över händelserna hon målar upp. Jag tyckete mig dock bakom de moraliska valen och livsödena skymta skuld och skuldkänslor i berättelserna, även om det inte uttalades. Det fick mig att tänka kring skuld… varför är det så svårt att tala om? Vad är skuld överhuvudtaget? När möter vi den, och varför? Jag bestämde mig för att börja nysta i dessa frågor, åtminstone litegrann. Resultatet blev denna uppsats, som berör ämnet skuld – vad det är, och vilken roll det kan ha i berättelser om mänskligt liv.

The complex nature of technical debt and its implications has led to failures within IT-projects in aspects of exceeded budgets, failure to meet project objectives and to deliver a qualitative final product according to client specifications. The reasons IT-projects are struggling to succeed are many. Technical debt contributes in both a negative and positive aspect of project development and project management, and can, in certain cases, be held accountable for IT-project failures. Haeckel’s adaptive loop has been applied within the study, in two different aspects; technical debt and strategic debt, in relation to its planning, implementation and management. Bannerman’s multi-domain project success framework has been applied in accordance to Haeckel’s adaptive loop in the evaluation of the second loop, strategic debt. Respondents were chosen based on their previous knowledge and experience within the study area of interest, to participate in interviews. The collected data was analyzed through the perspective of Haeckel’s adaptive loop and followed with transliteration and extraction of themes and keywords. The objective of this study, is to present an analytical approach on how to manage technical debt within IT-projects, from both a technical and strategic point of view. Our proposed approach will contribute to a greater understanding of technical debt in terms of planning, strategy and implementation within IT-projects through collected data, based on real project situations and problems.

Föreliggande studie undersöker om det finns ett samband mellan motivationsstrategier baserade på Achievement Goal Theory (AGT) och de negativa affekterna skuld och skam hos universitetsstudenter, ett område som ännu är förhållandevis outforskat. Kunskap om både prestation och emotion tros kunna stötta bland annat studenthälsans arbete. Skuld och skam mäts genom Guilt and Shame Experience Scale (GSES). Detta har undersökts genom kvantitativa metoder i form av multipla regressionsanalyser. Data samlades in genom en webbenkät. Urvalsgruppen utgjordes av studenter med en medelålder om 25 år, där de flesta studerar vid Uppsala universitet. Syftet var att se om de olika motivationsstrategierna som studenterna använder sig av har ett samband med deras generella nivåer av skuld respektive skam. Det undersöktes även om deras förmåga att hantera akademisk motgång och om deras kön hade en påverkan på det potentiella sambandet. Resultatet visade att två av de fyra strategierna, lärande-undvikande och lärande-närmande, hade ett samband med den generella känslan av skuld och en av strategierna, lärande undvikande, hade ett samband med skam. Den lärande-undvikande strategin visade sig ha en positiv korrelation, vilket stämmer väl överens med en av studiens hypoteser. Den lärande-närmande strategin visade sig ha en negativ korrelation med skuld. Studenters hantering av akademisk motgång visade sig ha en marginell inverkan på motivationsstrategier och negativa emotioner. Det återfanns en könsskillnad i en av strategierna. Det resultatet pekar på motsatt håll mot hypotesen. Männen som anammande dessa lärande-orienterade strategier visade sig ha en högre benägenhet till skam. Diskussionen förklarar resultatet med hjälp av Susan Shotts teori om reflekterande emotioner. Nyckelord: Motivationsstrategier, Skuld, Skam

I den här kandidatuppsatsen har vi undersökt hur arbetslöshet framställs i tidningarna Aftonbladet, Dagens Industri och Dagens Nyheter under olika ekonomiska kriser i Sverige under åren 1993, 2000 och 2009. Vi undersökte främst hur skuld och lösningsansvar delades ut i texterna samt vilken roll tillfrågade experter hade. Vi använde oss av teorier om framing och språkliga grepp. Undersökningen gjordes genom en kvantitativ innehållsanalys av olika sorters artiklar och urvalet bestod av 225 analysenheter. Tidigare forskning har visat att mottagare av nyheter, publiken, påverkas i olika grad av  hur händelser gestaltas och vinklas i olika medier. Denna studie undersöker inte publikens reaktioner, utan hur tre svenska tidningar väljer att skriva om arbetslöshetsfrågan under olika svenska ekonomiska kriser. Vidare forskning skulle kunna vara att undersöka hur läsare av dessa tidningar själva uppfattade kristiderna. Resultaten visade att rapporteringen var särskilt dyster 1993, mer optimistisk 2000 och som mest negativ 2009. Texterna präglades av liknelser och metaforer som beskrev krigs- och konflikttillstånd (särskilt i Aftonbladet), människokroppen, hälsa och död samt natur och växtlighet. Andra resultat visade att skuldbördan mest frekvent lades på de politiker som var verksamma under de olika perioderna, oftast sittande finansminister, regering eller opposition. Även de som förväntades lösa problemen är politiker. Den globala aktuella krisen 2009 ansågs ansvara särskilt mycket för den svenska finanskrisen under samma tid, medan  man under år 2000 delade ut väldigt lite ansvar. Experterna bestod främst av män från en myndighet, med politisk bakgrund, eller en bank eller privat bolag.

Skambegreppet har kommit att bli allt mer betydelsefullt i mellanmänsklig interaktion. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur skam identifieras i terapirummet och vilka vägar som kan tänkas finnas till skamlindring/skambefrielse. Fem intervjuer med fem terapeuter har genomförts. Tre av dessa arbetar i kyrklig kontext och två i sekulär. Två av frågorna i intervjuguiden har berört skam och skuld. Arbetet har den kvalitativa intervjun som metod och intervjun har analyserats med hermeneutisk ansats. Resultatet visar på att skammen är svår att definiera i terapirummet då den är starkt känslomässigt negativ och döljs ofta genom olika strategier. Vägarna till skambefrielse inkluderar förståelse och acceptans. Några av slutsatserna som studien pekar på är vikten av att terapeuter är väl införstådda med vad skam innebär i deras egna liv för att kunna möta konfidenter med skamproblematik och att upplevelsen av att bli förstådd är en viktig del för att kunna anträda vägen mot skamlindring/skambefrielse. Vikten av att kyrkan kan välja att bidra med goda miljöer för att hantera skam både individuellt och kollektivt diskuteras i studien. / The shame concept has become increasingly important in our human interaction. The purpose of this essay is to examine how shame is identified in the therapy room and what ways that can be used to achieve shame relief/shame liberation. Five interviews with five different therapists have been made. Three of the therapists work in an ecclesial context and two in a secular setting. Two of the questions in the interview guide, evolves around the subjects shame and guilt. The qualitative method is applied to the interviews and they have been analyzed with a hermeneutic approach. The result of the essay indicates that shame is difficult to define in the therapy room since it is a strongly negative emotion and often hidden by different human strategies. The ways to shame liberation includes understanding and acceptance. Some of the conclusions in the essay argument the importance of the therapist’s awareness of what shame means in their own lives in order to encounter patients having problems with shame and that being understood is of high importance in the attempt towards shame relief/shame liberation. The significance of the church choosing to contribute good atmospheres for managing shame both individually and collectively is also discussed in the essay.

Syftet med studien är att utifrån självbiografiska berättelser beskriva och förstå barns upplevelser av att växa upp med en förälder med bristande föräldraförmåga, samt vilken inverkan detta har på barnets självbild och självkänsla. Utifrån syftet har vi ställt oss dessa frågor: Hur påverkas barnen när föräldraförmågan brister? Upplever barnen skuld och skam? Hur påverkas barnen av skuld och skamkänslor och konsekvenserna av detta? Använder barnen strategier för att minska eventuella konsekvenser? Hur påverkas barnets självbild och självkänsla?Vi har valt att använda oss av kvalitativ textanalys. Med detta val fick vi en möjlighet att ingående granska några biografier som innehåller ett ämne som är både aktuellt, kontroversiellt och intressant. Studien är utförd i ett sociologiskt perspektiv och vi har använt oss av teorierna: socialisation, emotion, skuld och skam, stigmatisering, självkänsla, föräldraförmåga och barnuppfostran.Tidigare forskning visar vikten av föräldraförmåga i barns uppväxt för att barnen ska kunna utvecklas och hitta sin egen identitet. När föräldraförmågan brister är det viktigt att omgivningen uppmärksammar barn och deras problematik med förebyggande arbete.Resultatet visade att barnen till föräldrar med intellektuella funktionshinder eller psykiska sjukdomar hade många gemensamma problem och fick svårigheter i sin utveckling på grund av föräldrarnas oförmåga. Barnen upplevde både skuld och skam över sin situation och både föräldrarna och omgivningen kränkte barnen både fysiskt och psykiskt på grund av föräldrarnas funktionshinder. Barnen fick därför hitta på strategier i sina försök att lindra sin utsatthet. Detta medförde att de fick en negativ självbild och självkänsla och ökade även barnens utsatthet i samhället.Vår slutsats blir därför att samhället måste uppmärksamma barn till föräldrar med intellektuella funktionshinder eller psykiska sjukdomar i högre omfattning. Kunskapen måste ökas om barnens problematik och tidiga insatser bör ske för att barnen ska få möjlighet att utvecklas och få ett fullgott liv.

SAMMANFATTNING Syftet med denna litteraturstudie är att belysa omvårdnaden av familjer som drabbats av plötslig spädbarnsdöd . Omvårdnad av familjen när ett barn dött i plötslig spädbarnsdöd är väldigt viktig för att familjen skall klara av krisen som de har framför sig. För att denna omvårdnad ska bli bra bör olika personalkategorier inom sjukvården ha en bred kunskap om hur familjer upplever den tragedi, de får inte vara rädda för känslor och de bör vara medvetna om de möjligheter som finns att erbjuda familjen i akuta skedet såväl som efter. Studien omfattar hur man tar hand om familjen i det akuta skedet, hur de olika familjemedlemmarna sörjer samt hur familjen reagerar i denna situation. Vidare forskning inom detta området är nödvändig. ABSTRACT The purpose of this study is to illuminate the care of families who lost a child in Sudden infant death syndrome. The care of families when a child dies in SIDS is important how the family will handle the crisis that will come. To make this care as good as possible several specialities among nursing staff needs a wide knowledge about how the family see this experience, they cannot be afraid of the strong feelings that comes with SIDS and they should be aware of the possibilities there is to offer the family, both in the emergency care and in the future. This study includes how to take care of the family in the emergency phase, how the familymembers grief and how they reacts in this kind of situation. Further research in this area is needed. / roger.johanna@spray.se 0454-10662 0708-262134