No description available.

Skuld en vergifnis is komplekse konstrukte wat deur die eeue in verskillende religieuse, sosiologiese, psigologiese, wetlike en private sfere ontwikkel het en steeds ontwikkel. Hierdie konstrukte word gesien as deel van die menslike kondisie. Hierdie mini-verhandeling lewer ’n ondersoekende literêre oorsig na die ontwikkeling van die konstrukte skuld en vergifnis, met spesifieke verwysing na: • bestaande perspektiewe en post-strukturele teorieë aangaande skuld en vergifnis; • aspekte van skuld en vergifnis wat neerslag vind in die politieke, sielkundige, sosiale, filosofiese en religieuse domeine; • die metodiek en ritueel rondom die gee en ontvang van vergifnis. Die navorsing stel voor dat skuld en vergifnis as ideologiese raamwerke kan dien om die wêreld, samelewing en letterkunde te analiseer. In die ontleding van die roman 30 nagte in Amsterdam, deur Etienne van Heerden (2008), word aangetoon hoe aspekte van skuld en vergifnis verbeeld word deur die gebruik van die volgende narratiewe struktuurelemente: karakters en karakterisering, plot of intrige, verteller en perspektief, tyd en ruimte. / Dissertation (MA)--University of Pretoria, 2013. / gm2014 / Afrikaans / unrestricted

Bakgrund: Teknisk skuld är ett återkommande problem inom mjukvaruutveckling där det tycks vara omöjligt att undvika att samla på sig en teknisk skuld som över tid måste återbetalas innan den blir för komplex att handskas med. Detta har inneburit att man behöver hantera, åtgärda och återbetala den tekniska skulden med olika typer av tillvägagångssätt. Syfte: Syftet med denna studie var att intervjua tekniska ledare för att ta del av deras syn på vad teknisk skuld är och hur man hanterar den i det dagliga arbetet. För att kunna förstå termen teknisk skuld användes tidigare forskning och befintlig litteratur om ämnet. Metod: Undersökningsdesign i rapporten har följt en små-N-studie där nio respondenter har intervjuats från olika organisationer i Sverige. Intervjuerna genomfördes via digitala medel och samtliga intervjuer spelades in. Efter varje intervju transkriberades materialet med hjälp av Microsoft Word och renskrevs sedan av författarna i studien. Resultat: Resultatet visar att hanteringen av teknisk skuld skiljer sig beroende på vilken typ av bransch man är verksam inom. Det kan handla om hur man hanterar återbetalningen av teknisk skuld eller vilken typ av skuld som man samlar på sig. Slutsats: Fastän hanteringen och synen på teknisk skuld varierade mellan respondenterna så ansåg alla att det var väldigt viktigt att ta tag i och inget som man kunde ignorera. / Background: Technical debt is a recurring problem within software development where it seems impossible to avoid accumulating technical debt that over time must be repaid before the interest grows too large and complex to deal with. This has meant that you somehow need to handle, fix and repay the technical debt with many different approaches. Aim: The aim for this study was to interview tech leads about their view on what technical debt is and how it is managed in their daily work. To better understand the underlying concept of what a technical debt is and how it is managed we used prior research and existing literature about the subject. Method: The design method used in this report was of the type small-N-studies where nine respondents were interviewed from different organizations all located in Sweden. The interviews were transcribed using Microsoft Word and was then rewritten by the authors to be able to then analyze the material using a targeted content analysis with predetermined categories based on previous studies. Main result: The results show that the management of technical debt differs depending on the type of industry in which you operate. It can be about how to handle the repayment of technical debt or the type of debt that you accumulate. Conclusion: Although the management and view of technical debt varied between the respondents, everyone considered it very important to address and nothing that could be ignored. The technical debt was handled differently, but in the end the working methods were similar.

Arkitektoniska beslut har ofta långvariga effekter på system. När beslut leder till ökad komplexitet, underhållbarhet och hämmad utvecklingshastighet, uppstår arkitektonisk teknisk skuld. Arkitektonisk teknisk skuld kan betraktas som mer relevant än någonsin i en tid där vi inte bara är mer beroende av våra informationssystem än någonsin, de är också mer komplexa än någonsin. Systemen fortsätter öka i skala och ny teknologi, såsom AI, tillkommer och blir snabbt en del av gemene mans vardagliga arbete. Arkitektoniska beslut fattas inte bara vid ett tidigt skede med dagens agila utvecklingsmetoder, utan kontinuerligt under iterationer. Detta kan leda till genvägar och därmed suboptimala arkitektoniska beslut, vilket i sin tur kan ge upphov till arkitektonisk teknisk skuld över tid. Denna masteruppsats om arkitektonisk teknisk skuld i en molnbaserad miljö är en fallstudie som undersöker organisationer verksamma inom CRM-systemet Salesforce, mer specifikt systemutveckling inom ramen för detta. Studien undersöker organisationernas uppfattning och hantering av fenomenet, men även hur deras attityder och risktagande ser ut vid arkitektoniska beslut. Studien presenterar tidigare forskning om teknisk skuld, den finansiella metaforen av Ward Cunningham, arkitektonisk teknisk skuld, en kategori av teknisk skuld, och använder två teoretiska ramverk: en deskriptiv modell för att tolka arkitektonisk teknisk skuld och en analytisk modell som kategoriserar teknisk skuld enligt Fowlers kvadranter, med en arkitektonisk tappning. Resultatet består av en empirisk insamling där dokumentation från Salesforce presenteras och åtta respondenter med olika roller har intervjuats. Studien visar att det råder skillnader i hur organisationer hanterar arkitektonisk teknisk skuld beroende på uppdragsgivarens roll och förståelse, att det finns utmaningar med att få hantering av arkitektonisk teknisk skuld prioriterad, samt att det råder både vårdslösa och eftertänksamma attityder. / Architectural decisions often have long lasting effects on information systems, when these decisions lead to increased complexity, maintainability, and inhibited development speed, architectural technical debt arises. Architectural technical debt can be considered more relevant than ever in an age where we are not only more dependent on our information systems than ever, they are also more complex than ever. The systems continue to increase in scale and new technology, such as AI, is added and quickly becomes part of the everyday work of the average person. Architectural decisions are made not only once at an early stage with today’s agile development methods, but continuously during iterations. This can lead to shortcuts and thus suboptimal architectural decisions, which in turn can create architectural technical debt over time. This master’s thesis on architectural technical debt in a cloud-based environment is a case study that examines organizations operating within the CRM system Salesforce, more specifically system development within this framework. The study examines the organizations' perception and management of the phenomenon, but also what their attitudes and risk-taking look like in architectural decisions. The study presents previous research on technical debt, the financial metaphor of Ward Cunningham, and architectural technical debt, a category of technical debt, and uses two theoretical frameworks: a descriptive model to interpret architectural technical debt and an analytical model that categorize technical debt according to Fowler’s quadrants, with an architectural angle. The result consists of an empirical collection where documentation from Salesforce is presented and eight respondents with different roles have been interviewed. The study shows that there are differences in how organizations handle architectural technical debt depending on the client's role and understanding, that there are challenges with getting handling of architectural technical debt prioritized, and that there are both reckless and prudent attitudes.

Bakgrund: I Sverige finns ca 35 000 personer diagnostiserade med schizofreni. Att insjukna i schizofreni innebär en livsomvälvande katastrof både för den som insjuknar och de närstående. Av de barn och ungdomar som drabbas av schizofreni får hälften ett livslångt handikapp. Deras föräldrar får ofta svårigheter med att möta sina barns lidande, bekymmer, att förstå deras förändrade livsvärld och den problematik som den psykiska störningen omfattar. Syfte: Denna litteraturstudies syfte var att beskriva föräldrarnas svårigheter hantera den uppkomna situationen och att förstå sina barns förändrade livsvärld och den problematik som den psykiska störningen innebär. Ett vidare syfte har varit att tydliggöra sjuksköterskans vägledande roll i denna process. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som belyser föräldrarnas upplevelser av att ha ett barn med schizofreni. Resultat: Studiens resultat visar fem framträdande teman; Att inte förstå vad som händer med sitt barn, Moraliska och praktiska dilemman, Skuld och skam, Att som förälder sörja förlusten av det barn man en gång känt samt Vilken form av stöd/information söker föräldrarna? Slutsatser: Allvarlig psykisk störning orsakar ett stort lidande både för barnet som diagnostiserats och dess föräldrar. Det är en komplex situation för hela familjen och det ligger ett stort ansvar på vårdaren att vara öppensinnig i kommunikationen med denna patientgrupp och deras närstående för att kunna hjälpa och stödja.

I hope this scientific essay can shed som light over how guilt kan appear at a school, primarily for those working as fritidslärare. Fritidslärare come often in close contact with special needs children.In the story I shall recount a case where I have taken the roll of carer and helping an extroverted pupil through his schoolday. He spends most of his time outside the classrum and is mostly with a special needs teacher. Generally his day is filled with rewards and punishment; methods that I find myself uncomfortable with. On one of these schooldays I find myself giving up on him. I see myself ignoring him, taking out my cell phone while he watches a film on the computer. In this situation I feel guilt. Do I have a bad moral standard or am I just acting in accordance with the situation? The question of how I deal with this guilt and what shape the guilt takes are two of the questions I pose to myself. I have made use of the Algerian author and philosopher Albert Camus and his theory of the absurd and the lack of freedom in our lives and how the absurd always stands in the way of total freedom. If we are aware of its existence then we can live with it and minimize its effect upon us. I will also refer to his novel The Fall (2007) in which the protagonist has long managed to avoid guilt and judgement. He comes to feel discomfort after an incident that he identifies as feelings of guilt. The guilt can be both collective and individual. In my text I shall concentrate on individual guilt. I, as an individual teacher, have my version of the truth whilst those around me have another. What does this imply? I also treat the mechanisms of control within the school that manifest themselves through reward and punishment.

Psykisk ohälsa är ett viktigt hälsoproblem och då framförallt hos barn och ungdom. Vid sidan av dessa barn finns föräldrar som fortfarande inte får ett tillräckligt bra bemötande av vårdpersonal, trots att deras deltagande anses som viktigt. Syftet med den här studien är att beskriva de upplevelser föräldrar till barn med psykisk ohälsa har i mötet med vårdpersonal. Uppsatsen grundas på åtta kvalitativa artiklar som analyserats och delats in olika teman. I resultatet presenteras dessa som tre huvudteman: att bjudas in, behov av att bli bekräftad och att lägga sitt barn i någon annans händer. Under huvudtemana är totalt sju subteman presenterade. Resultatet visar att föräldrar behöver få känna sig delaktiga men upplever att deras föräldraroll blir underminerad. Föräldrar har också ett stort behov av information som inte tillgodoses samtidigt som de blir skuldbelagda av sig själva och av vårdpersonal. Diskussionen jämför resultatet mot bakgrunden och praktiska implikationer föreslås. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Rökning orsakar idag mycket ohälsa i samhället. Sjukdomar såsom Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) och lungcancer har starkt orsaksamband till rökning. Vidare är tobaksrökning ett av de folkhälsoproblem som går att förebygga och en allmän samhällskampanj förs för att minska antalet rökare. Rökande patienters hälsa, och dess dimensioner av friskhet, sundhet och välbefinnande är svåruppnåeliga vid lungsjukdom då samtliga dimensioner påverkas. Syftet med studien är att belysa hur rökande patienter upplever det är att leva med en rökningsrelaterad lungsjukdom. Metoden för studien är litteraturstudie enligt Axelsson (2012) modell. Litteraturstudien bygger på 12 kvalitativa artiklar med empirisk data. Resultatet presenteras utifrån 4 teman: patienters upplevelse av Skuld, Skam, Isolering och Andnöd. Resultatet visar att patienter med rökningsrelaterad lungsjukdom lever med känslor som dels är kopplade till lungsjukdomens kroppsliga påverkan och dels till känslor kopplade till föreställnigen av att själv orsakat sin sjukdom. Vidare visar resultatet dels att många av dessa känslor är nedbrytande och svåra att komma ur, men även hur vissa känslor kan hjälpa patienten förändra sin livsstil. Diskussionen avhandlar hur patienters upplevelse av Skuld, Skam, Isolering och Andnöd påverkar dem i vardagen. Vidare diskuteras de likheter i känslor patienter och dess anhöriga delar och på vilket sätt de påverkar familjen. Diskussionen innehåller även sjuksköterskans roll i vården av patienterna och deras familj. Slutligen presenteras förslag på kliniska implikationer som framkommer ur litteraturstudiens resultat. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Suicid är en vanlig dödsorsak i Sverige idag. Förekommer tidigare försök till suicid ökar risken för ytterligare försök till att ta sitt liv. För att suicid ska kunna förebyggas krävs ingripande från samhället. Sjuksköterskan har en viktig funktion i det hälsofrämjande arbetet för att denna patientgrupp ska kunna uppleva känslan av välbefinnande. Eftersom patienter med suicidtankar återfinns överallt inom vården krävs ökad kunskap gällande bemötandet av den berörda patientgruppen. En ökad kunskap resulterar i ett förbättrat bemötande gentemot patienten, vilket i sin tur kan lindra lidande. Syftet med denna studie är att belysa patientens upplevelse av att vårdas efter ett suicidförsök. Granskningen har skett enligt Fribergs beskrivning av en litteraturöversikt. Efter urval och granskning valdes nio artiklar ut till översikten. En övergripande kategori gick att urskilja - betydelsen av ett vårdande sammanhang. En uppfattning var att upplevelsen av att vårdas ingav trygghet och struktur för patienten eftersom de upplevde ett professionellt stöd. En annan upplevelse av att vårdas var känslan av att bli sedd som en unik individ och att bli tagen på allvar. Dessa känslor infann sig när den subjektiva livshistorien fick möjlighet att delges med andra. Skuld och stigmatisering var också känslor som upplevdes, ofta på grund av vårdpersonalens okunskap i ämnet. Betydelsen av kompetens för att inge trygghet är grundläggande för att se till patientens subjektiva erfarenheter genom ett livsvärldsperspektiv. Det krävs en ökad kunskap gällande bemötandet efter suicidförsök hos vårdpersonal men också hos samhället.

The purpose of the study was to, from the perspective of the operation coordinators, highlight guilt- and shame in parents whose children have a disability and are covered by the LSS- effort daily activities. Furthermore, to explore how guilt in shame with parents in face of their disabled child affect the work for operations coordinators within daily activities. We have used a qualitative method with semi structured interviews to collect data. In order to analyze the result, we have used social constructivism as a theoretical perspective as well as the client is the expert and dueling realities as applying theories. From the result it emerges that guilt- and shame feelings are found within some parents towards their disabled children within daily activities. Further it emerged that operation coordinators try to have an understanding towards parents that experience these feelings. The work continues with different tools such as collaboration with other business coordinators and managers in daily activities. Other tools such as clarifying pedagogy also facilitate the work. Furthermore, the result shows that the outcome of the work lies in cooperation between operation coordinator and parents. Finally, the result shows that the use of open dialogue between operation coordinators and parents can result in a reversal of the guilt- and shame feelings towards a future were hope and opportunities are at center. / Syftet med studien var att, utifrån verksamhetssamordnares perspektiv, belysa skuld- och skamkänslor hos föräldrar vars barn har en funktionsnedsättning och omfattas av LSS-insatsen daglig verksamhet. Vidare utforska hur skuld och skam hos föräldrar inför sitt funktionsnedsatta barn påverkar arbetet för verksamhetssamordnare inom daglig verksamhet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att samla in data. För att analysera resultatet har vi använt oss av socialkonstruktivismen som teoretiskt perspektiv samt klienten är expert och duellerande verkligheter som tillförande teorier. Ur resultatet framkommer det att skuld- och skamkänslor återfinns hos en delföräldrar gentemot sitt barn med en funktionsnedsättning inom daglig verksamhet. Vidare framkom det att verksamhetssamordnare försöker ha en förståelse för de föräldrar som upplever dessa känslor. Arbetet fortsätter med olika hjälpmedel såsom samverkan med andra verksamhetssamordnare och chefer inom daglig verksamhet. Andra hjälpmedel som tydliggörande pedagogik underlättar även i arbetet. Vidare visar resultatet på att arbetet skall resultera i ett samarbete mellan verksamhetssamordnare och föräldrar. Slutligen visar resultatet att nyttjandet av öppna samtal mellan verksamhetssamordnare och föräldrar kan vända de skuld- och skamkänslor som återfinns till en framtidstro där hopp och möjligheter är i centrum.