Bakgrund: Schizofreni förekommer i hela världen, i alla kulturer och bland alla folkslag.Cirka en procent av alla människor lider av schizofreni. Sjukdomen är ofta förenad med olikaproblem så som ekonomi, sociala relationer och jobb.Syftet: Syftet med studien var att beskriva hur personer som lider av schizofreni upplever sinasymtom. Hur människor med schizofreni upplever sina symtom och hur symtomen påverkarderas livsvärld.Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturstudie där fyra självbiografier lästes ochanalyserades.Resultat: De fem huvudkategorierna som framkom i studien var: känsla att behöva skydda sigoch/eller andra, känsla av att leva i overklighet, känsla av hjälplöshet och undergivenhet,känsla av skuld och/eller skam och känsla av trygghet.Resultatet av studien visade hur komplex denna sjukdom är. Personer som lider av schizofreniupplever sig oftast oförstådda, förbisedda som människor och att de inte ges möjlighet till attdelta i gemenskap, då det av resultatet framgår att de både drar sig undan själva och derastidigare vänner tar avstånd viket leder till isolering och utanförskap.Slutsats: Schizofrena symtom upplevdes på många olika sätt och symtomen hade storpåverkan på det dagliga livet. Symtomen blev de sjuka personernas verklighet och deraslivsvärld. Symtomen tog till slut över personernas tankeverksamhet och handlingar och leddeofta till självskadebeteende och isolering.

Introduktion: Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem. 12 422 fall av inomhusmisshandel i nära relation riktat mot kvinnor över 18 år anmäldes under 2010. I medeltal dör 30 kvinnor årligen i Sverige på grund av fysiskt våld. 17 av dessa dödas av sin nuvarande eller tidigare partner. Psykiskt våld kan utgöras av hot, kontroll samt trakasserier och kan vara svårt att identifiera. Sexuellt våld kan vara misshandel vid samlag och tvång till olika sexuella handlingar. Våld i nära relationer förekommer i alla samhällsklasser och barn drabbas direkt eller indirekt av våld i nära relationer. Regeringen har presenterat en handlingsplan med åtgärder och insatser för att bekämpa bland annat mäns våld mot kvinnor. Polisen utbildas för att bättre kunna bemöta och hjälpa utsatta kvinnor. Ideella organisationer finns där kvinnor och barn kan få stöd och hjälp. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors erfarenheter av våld i en nära relation. Metod: Metoden som användes var litteratur-studie. Databaser som användes var Academic Search Elite och PsycINFO. Resultat: Den trevlige och charmige mannen som kvinnor mött visade sig efter hand vara en våldsam man. Våldet kom smygande och ökade sedan successivt i förhållandet. Kvinnor skuldbelade sig själva för våldet. De skämdes över sin situation och de höll upp en fasad utåt. Graviditet sågs inte som något skydd mot våldet. Kvinnor upplevde både att det fanns stöd runt omkring och att stödet inte kom dem till gagn. Skyddad identitet blev ett alternativ för några. Implikation: Det komplexa och ökande problemet Våld i nära relationer behöver komma upp mer på dag-ordningen. Det är av stor vikt att vidare forskning bedrivs i Sverige inom området och att kunskapen omvandlas till praktiska redskap i samhället. / Introduction: Intimate partner violence is a public health problem. 12 422 cases of indoor assault in the intimate partnership against women over 18 were reported in 2010. An average of 30 women dies each year in Sweden due to physical violence. 17 of them are killed by their current or former partner. Psychological violence may be constituted by threats, control and harassment and can be difficult to identify. Sexual violence can be abuse during sex and compulsion into various sexual acts. Intimate partner violence occurs in all social classes and children are affected directly or in-directly by domestic violence. The government has presented a plan of action with measures and efforts to, among other things, fight men’s violence against women. The police are trained to better treat and help vulnerable women. Women and children can receive help and support from nonprofit organizations. Aim: The aim of this study was to describe women’s experiences of violence in an intimate partnership. Method: The method that was used in this study was based on facts from literature. The Databases that were used was Academic Search Elite and PsycINFO. Result: The nice and charming man that women met proved over time to be a violent man. The violence came stealthy and it increased gradually in the relationship. Women blamed themselves for the violence. They were ashamed of their situation and tried to keep up an appearance. Pregnancy did not seem to be any protection against the violence. Women experienced both that there was support around them and that the support did not came them to the benefit. Protected identity became an alternative for some women. Implication: The complex and growing problem of intimate partner violence needs to be a frequent topic on the agenda. It is of great importance that further research is conducted in Sweden in this area and that the knowledge will be transformed into practical tools in the community.

Bakgrund: Sjuksköterskor som vårdar svårt sjuka döende patienter konfronteras dagligen av sorg, frustration och svårvärderade symtom, där även etiska och kulturella aspekter ingår. I en allt mer personcentrerad och mångkulturell vårdmiljö ökar förväntningar och krav på sjuksköterskans yrkeskunskap. Syfte: Syftet med studien är att belysa etiopiska sjuksköterskors erfarenheter av patienters uttryck för skuld och skam i palliativ hemsjukvård i Addis Ababa, Etiopien, samt illustrera efterföljande omvårdnadshandlingar. Metod: Studien baseras på sjuksköterskors erfarenheter. Fokusgruppsdata insamlades under våren 2013, i Addis Ababa i Etiopien. Ljudinspelad data transkriberades och analyserades med stöd av kvalitativ systematisk textkondensering.  Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter visar att skuld- och skamkänslor i samband med obotlig sjukdom hör nära samman med tidigare livshandlingar. Skuld-och skamkänslor kunde enligt sjuksköterskorna vara såväl kulturellt som individuellt betingat. Kval sågs ibland leda till social och existentiell isolering.  Sjuksköterskans roll var bekräftande och stödjande.  Slutsats: I den här studien visar Etiopiska sjuksköterskors erfarenheter att svårt sjuka och döende patienter uttrycker skuld-och skamkänslor som kan leda till isolering. Sjuksköterskors medvetenhet om existentiella kval ur kulturella perspektiv kan främja en personcentrerad omvårdnad vid livets slut. / Background: Nurses who care for terminally ill and dying patients are daily confronted with underlying emotions such as grief and frustration including ethical and cultural dimensions. In a more person-centered, multicultural healthcare environment, the expectations and demands on nurses' professional knowledge increases. Aim: The purpose of this study is to elucidate Ethiopian nurses' experiences of patients expressions of guilt and shame in palliative care in Addis Ababa, Ethiopia, and to illustrate subsequent nursing actions. Methods: The study is based on nurses' experiences. Focus group data were collected during the spring of 2013, in Addis Ababa, Ethiopia. Recorded audio data was transcribed and analyzed in accordance with qualitative systematic text condensation. Results: Nurses' experiences show that guilt and shame associated with incurable disease is closely related to past life deeds. Nurses' reported that patients often interpret diseases to their life choices and actions. Guilt and shame could, according to the nurses be both culturally and individually determined. The agony was sometimes seen to lead to social and existential isolation. The nurses’ role was confirmatory and supportive. Conclusions: This study shows Ethiopian nurses' experiences to seriously ill and dying patients expressing guilt and shame that can lead to isolation. Nurses' awareness of existential agony from the cultural perspective can promote a person-centered care at the end of life.

Bakgrund: En vårdande relation är inte detsamma som en vänskapsrelation, men förutsätter ändå närhet och engagemang. Personligt engagemang är också nödvändigt för att utvecklas som vårdare. Sorg är en naturlig reaktion vid förlust av relationer, men det är inte självklart att vårdare vet om de får eller bör känna och uttrycka sorg när patienter dör. Det saknas en samlad bild av vårdares sorg över döende och avlidna patienter. Syfte: Syftet var att beskriva hur vårdares egen sorg över döende och avlidna patienter gestaltar sig. Metod: Beskrivande litteraturöversikt av elva artiklar som analyserades med en form av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Vårdarens sorg gestaltar sig i form av inre känslor som att känna smärta och tyngande känslor samt skuld och ilska. Sorgen kan även visa sig i form av yttre uttryck där vårdaren exempelvis gråter eller känner sig rastlös. Den kan också yttra sig i ett tidsperspektiv där vårdarens sorg över en specifik patient förändras med tiden samt ett längre perspektiv där vårdarens tidigare erfarenheter påverkar hur han eller hon upplever sorgen. Klinisk betydelse: Denna studie kan vara ett stöd för vårdare som undrar om de får eller bör känna och uttrycka sorg över döende och avlidna patienter. Den kan också användas av vårdare som nått expertstadiet och som fungerar som handledare. Vid denna nivå av expertis bör enligt denna studies resultat uppmuntran och stöd ges till mindre erfarna vårdare, för att hjälpa dem att våga känna och uttrycka sin sorg. / Background: A caring relationship is not the same as a friendship relationship, but still requires intimacy and commitment. Personal commitment is also necessary to develop as a health care worker. Grief is a natural reaction to loss of relationships, but caregivers do not necessarily know if they are allowed to or should feel and express grief when patients die. There is no complete picture of health care workers’ grief over dying and deceased patients. Objective: The objective was to describe how health care workers’ own grief for the dying or deceased patients manifests itself. Method: A descriptive literature review of eleven articles, analyzed with a form of qualitative content analysis. Findings: Health care workers’ grief manifests itself as inner feelings such as pain, burdensome feelings, and guilt and anger. Grief can also manifest itself as an outward expression where the caregiver for example cries or feels restless. It can also manifest itself through time, when the health care worker’s grief for a particular patient is changing over time, but also in a life-time perspective, when the health care worker’s past experiences affect how he or she experiences the grief. Clinical significance: This study may provide support to health care workers who are wondering if they are allowed to or should feel and express grief for dying and deceased patients. It can also be used by health care workers who have reached the expert stage and are supervisors themselves. At this level of expertise, according to the results of this study, encouragement and support should be given to less experienced health care workers, to help them gain the courage to feel and express their grief.

The development of Information Technology is, according to the Swedish Government, the most important area of development. The costs of IT in governmental agencies are somewhere in between 20 to 25 billion SEK, paid by taxpayers and one of the largest cost items in the Swedish governments resources. Despite this, every third Swedish governmental agency lacks an IT-strategy and is unable to meet needs for flexibility and control. The study aims to reveal barriers that prevent an active application lifecycle management (ALM) at Swedish governmental agencies and to answer the question: “How do Swedish authorities handle their proprietary applications from a lifecycle perspective; financially and technically?” The case study will be conducted at the Social Insurance Agency (SIA). The SIA distributed, in 2010, about 6 % of the Swedish GDP and is mainly funded by grants and loans from the Swedish National Debt Office. The survey will be studied from a management accounting and ALM perspective. Management accounting is the actions within organizations to achieve financial goals. ALM is the lifecycle of an application that consists of the phases; requirements specification, development, testing, deployment and maintenance. The study will also investigate the technical debt at the governmental agencies. Technical debt refers to the work which has to be completed before an application can be considered finished. The survey is a qualitative study based on interviews with an exploratory purpose. The results are generalised to reflect a greater part of the Swedish authorities and showed that Swedish governmental agencies have inadequate handling of their proprietary applications and that each application is financially linked to one or more projects simultaneously. The models made are to facilitate the understanding of the different stages of ALM in synergy with the management accounting. Theoretically, the Maintenance phase allocates approximately 90 % of the total costs, whereas in governmental agenises it stands for about 20 %. Theoretically 10 % of the total costs are allocated to the Development phase, whereas in governmental agencies the corresponding amount is 80 %. A consequence of this is increased technical debt. The technical debt at Swedish authorities is often funded with loans, which is not allowed according to the Swedish National Debt Office. The SIA exceed budgets without asking for increased funds and according to the Swedish Audit Office, so does also 1/3 of the Swedish governmental agencies, meaning that they must handle the financial complications internally by moving funds amongst different departments and projects, also spending money meant for development on maintenance. Future studies can be made as investigations on how management accounting and ALM can be implemented on a safe and effective manner in a governmental agency.

Studiens syfte var att undersöka hur kvinnor som blivit utsatta för sexuella övergrepp i barndomen av en eller flera familjemedlemmar har hanterat, bearbetat och påverkats av sina upplevelser senare i livet. Studien är kvalitativ där det empiriska materialet har bestått av sex biografier som vi har analyserat genom en innehållsanalys. Resultatet visade att kvinnorna i sin barndom och som vuxna kände negativa känslor såsom skam, skuld och att de hade en låg självkänsla. Samtliga av kvinnorna har blivit negativt påverkade senare i livet då de har lidit av olika former av psykisk ohälsa. De har bearbetat och hanterat sina upplevelser genom bland annat dissociation och stöd av andra. Alla kvinnorna har någon gång gjort ett val att inte berätta om övergreppen vilket främst beror på känslor av skam, skuld, rädsla samt tron om att det de utsattes för var normalt. / <p>2018-06-05</p>

Syftet med studien är att undersöka hur vi kan förstå barnets subjektiva perspektiv när det kommer till var barnet förlägger skulden för det våld inom hemmet som barnet har bevittnat mellan sina föräldrar. Studien baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med barn i åldrarna 9-13 år som har bevittnat våld inom hemmet mellan sina föräldrar. En tematiska analys har använts i denna studie som analysmetod. De teorier som har använts för att analysera studiens resultat är anknytningsteori, mentaliseringsteori och attributionsteori. Den största slutsatsen av denna studie är att mer än hälften av barnen lade skulden på våldsförövaren. Inget av barnen lade skulden för våldet på dem själva eller enbart på modern. Denna studie kan användas för att öka förståelsen för hur barn i åldrarna 9 till 13 år förlägger skuld när det handlar om våld inom hemmet. Vidare kan studien användas för att förstå hur relationen mellan barn och förälder påverkar var barn som bevittnat våld inom hemmet förlägger skulden för våldet.

No description available.

KOL är en obotlig sjukdom som succesivt leder till försämrad lungfunktion. Majoriteten av de som blir sjuka bor i låginkomstländer, men även i Sverige räknar man med att ca en halv miljon människor lider av sjukdomen. I denna del av världen orsakas sjukdomen främst av tobaksrökning, vilket leder till känslor av skam och skuld hos den drabbade. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur människor upplever livet med KOL. Metoden som användes var en litteraturstudie, baserad på 14 kvalitativa och två kvantitativa artiklar. I resultatet visas hur sjukdomens fysiska symptom har påverkan på människans livskvalitet, men även att de emotionella känslorna har en avgörande roll för hur livet och begränsningar kunde upplevas. Svårigheter sjukdomen medför kunde hanteras på olika sätt, både konstruktiva och destruktiva. Närstående och sjukvårdspersonal kunde vara betydelsefulla för hur dessa människor såg på sig själva och för hur väl de lyckades i sina hälsoprocesser. I diskussionen behandlas hur familjerelationen påverkas i närvaro av sjukdom och hur personer i vården av dessa patienter kan bidra med stöd, för att på så sätt lindra lidande, förebygga ytterligare ohälsa samt att sträva efter hälsa och välbefinnande. Kunskap om ämnet är en förutsättning för detta, och genom ökad kunskap skulle sjukdomen och dess negativa konsekvenser för enskilda människor och samhället minska.

I 1990-talets USA blossade en het debatt upp som polariserade amerikanska mammor i två distinkta och antagonistiska grupper: förvärvsinkomstarbetande mammor respektive hemmavarande mammor, samtidigt som inkomstklyftorna mellan låg-, medel och höginkomsttagare ökade lavinartat i USA. Mödrar från olika samhällsklasser förenades i ställningstaganden för och emot antingen konservativt eller progressivt hållna värderingar och sociala konstruktioner av kvinna och mamma. Konflikternas retoriska natur, som karaktäriseras av utpräglade former av skambeläggning, har namngivit samtidens centrala begrepp för att beskriva det sociala fenomenet, ”Mom shaming”, som i mindre utsträckning struktureras i stabilt polariserade dualistiska antiteser, utan istället karaktäriseras av multifacetterade och instabila motsatsförhållande sinsemellan flera, rådande mammastereotyper. Syftet är att söka nå en djupare förståelse av det sociala fenomenets betydelse och utbredning i Sverige samt identifiera förknippade platser, situationer och sociala institutioner. Med utgångspunkt i observerade interaktioner mellan (främst) kvinnor i diskussionsinlägg på sociala medieplattformar, och med hjälp av informanter söker studien att skildra hur individer upplever sitt moderskap i relation till sina föreställningar om och upplevelser av andra mammor, och vilken inverkan andra mammors föreställningar, handlingar och åsikter har för deras eget perspektiv på mammaroller. / The early 1990’s gave concurrent rise to increasing income gaps between the rich and the poor, low- and middle-income citizens, and to an agitated debate in the United States, that divided moms into two distinctly antagonistic groups: working moms and stay-home moms. Based on shared value sets, moms from all over the socioeconomic spectra could unite in support of and in opposition to either the more conservatively leaning or progressively liberal standpoint on social constructs of mothership and woman. The contemporary term for describing the social phenomena “Mom shaming”, reflects the rhetoric nature of ongoing conflicts characterized by particularly pronounced forms of shaming; manifested to a lesser degree in stable polarizations of dualistic antitheses, but rather in multifaceted, instable contradictions among contemporary stereotypes of mom. The aim is to reach a deeper understanding of its meanings and prevalence in Sweden, and to identify the places, situations and social institutions associated with it. On the premises of observed interactions between (primarily) women in the commentaries of social media platforms and with the help of informants, this study aims to depict individuals’ experiences of motherhood in relation to their conceptions and experiences of other women’s motherhood, and describe how prevailing conceptions, actions and standpoints among moms, influence individuals’ perspectives on motherhood.