Mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem och globalt har var tredje kvinna utsatts för våld någon gång under sitt liv. För kvinnor är den farligaste platsen att vistas på sitt hem och gärningspersonen är oftast någon som kvinnan känner eller står nära (Socialstyrelsen 2016 s. 14). Syftet med studien är att undersöka kvinnors upplevelser av den hjälp de har erbjudits av myndigheter och organisationer, kopplat till deras erfarenheter av våld i nära relation i heterosexuella förhållanden. Detta för att få en djupare förståelse och ökad kunskap kring hur dessa erfarenheter har betydelse för vilket stöd kvinnorna upplevt fungerat eller inte. Studien genomfördes genom en kvalitativ ansats med sju semistrukturerade intervjuer av kvinnor som upplevt våld i nära relation där alla kvinnor hade barn. Studien lutar sig mot ett feministiskt strukturellt perspektiv som teoretiskt ramverk med normalisering, könsmakt och stigmatisering som relevanta begrepp. Resultatet visar att våldet som kvinnorna utsatts för har normaliserats först och främst hos de själva men sedan även bekräftats av myndigheterna som inte tagit dem på allvar eller lyssnat på dem när de sökt hjälp. Detta har till stor del upplevts bero på kunskapsbrist hos myndighetsutövarna men har även ur det strukturella feministiska perspektivet kunnat tolkas som ett uttryck för samhällets grundläggande könsnormer där mannens perspektiv på situationen premierats framför kvinnans. Utifrån hur kvinnorna lyfter positiva aspekter av bemötandet konstateras att när myndigheter och organisationer haft kunskap om våld i nära relation och tagit kvinnorna och deras livssituation på allvar, har kvinnorna känt att de fått det stöd och den hjälpen de behövt. Som slutsats konstateras att det behövs mer kunskap om könsnormer och våld i nära relationer hos alla myndigheter för att de ska kunna bemöta samt ge adekvat stöd till de utsatta som söker hjälp.

Spel om pengar finns i olika former och har blivit en del av många personers vardag, dessvärre kan inte alla hantera spelet. Spelmissbruk påverkar personen som för en ständig jakt på pengar och speltid vilket medför konsekvenser och känslor som är svåra att hantera. Ett spelmissbruk påverkar även omgivningen i form arbetsgivare, vänner, familj, barn med flera som alla blir en del av ett missbruk. Denna kvalitativa studie avser studera hur en person inträder i ett spelmissbruk, hur personen upprätthåller ett liv som spelmissbrukare och hur personen tar sig ur missbruket. Vårt syfte med studien är att få en djupare förståelse samt att urskilja vilka känslor ett spelmissbruk medför. Vi har genomfört djupintervjuer med åtta personer och tolkningen och analysen har skett hermeneutiskt. Genom vår analys har sju teman kunnat urskiljas intresse för spel i tidig ålder, inträde i spelmissbruk, ångest skuld och skam, verklighetsflykt, förändringar i identiteten och beteende, relationer och interaktion och avslutningsvis strategier. Vi har tagit del av åtta gripande berättelser och fann att spelmissbruk medför stora konsekvenser för den enskilde individen men även för personer i omgivningen. Spelmissbruk är viktigt att belysa och lyfta i samhället då det är ett växande problem som berör många och att det ofta är ett dolt missbruk. / Gambling with money comes in different forms and have become a part of many people's everyday lives, unfortunately not everyone can handle the game. Compulsive gambling affects the person who has a constant search for money and playing time, that gives consequences and feelings that are difficult to manage. The addiction affects people in the environment as employers, friends, family, children and others who all become part of an addiction. This qualitative study intends to study how a person enters a gambling addiction, how the person maintains a life as a compulsive gambler and how the person enter the abuse. Our purpose of the study is to gain a deeper understanding and to identify what emotions the addiction brings. We have conducted in-depth interviews with eight people and the interpretation and analysis has been hermeneutic. Through our analysis seven themes have been distinguished interest in the game at an early age, entry into gambling addiction, anxiety, guilt and shame, escapism, changes in the identity and behavior, relationships and interactions and finally strategies. We have taken note of the arrest of eight stories and found that compulsive gambling entails serious consequences for the individual but also for people in the surroundings. Compulsive gambling is important to highlight and promote in the community as it is a growing problem that affects many and it is often a hidden addiction.

Ett beslut om skuldsanering innebär att gäldenären befrias från betalningsansvaret för de fordringar som sätts ned i samband med skuldsaneringsbeslutet. Fordringsförhållandet mellan gäldenären och borgenärerna upphör således inte, utan skuldsaneringsbeslutet medför en civilrättslig förändring avseende betalningsansvaret. Skuldsaneringen syftar till att ge överskuldsatta gäldenärer chansen till ekonomisk rehabilitering, samtidigt som borgenärerna erhåller en realistisk lösning på problemet genom att åtminstone få betalt för viss del av fordringarna under en, i huvudregel, femårig period. Uppfyller inte gäldenären förpliktelserna enligt skuldsaneringsbeslutet finns omprövningsbestämmelser uppställda i skuldsaneringslagen som ger borgenärerna rätt till ändring av beslutet, eller att i vissa fall få beslutet upphävt. I det fall en gäldenär avlider under ett lagakraft vunnet skuldsaneringsbeslut är det inte lagstadgat vad som gäller för borgenärernas omprövningsrätt eller rätt till fullföljande av betalningsplanen. I NJA 2017 sid. 405 fann Högsta domstolen att gäldenärens dödsbo förpliktas att fullfölja betalningsplanen, men i det fall dödsboet inte fullföljer planen har borgenärerna inte rätt till omprövning av skuldsaneringsbeslutet. Problemet att ärvdabalkens regler syftar till att avveckla dödsboet samtidigt som borgenärernas intresse av att betalningsplanen fullföljs leder till att konflikt kan uppstå, om det visar sig att det i dödsboet finns tillgångar som överstiger skulderna. Ärvdabalkens regler går således inte så väl ihop med skuldsaneringslagen och att nå en lösning av situationen, till skillnad från hur Högsta domstolen bedömde i NJA 2017 sid. 405, har visat sig vara svårare än förväntat. För att inte skada den allmänna betalningsmoralen i samhället och för att allmänheten inte ska förlora förtroende för skuldsaneringsinstitutet, bör följaktligen en utvidgning av omprövningsgrunderna i skuldsaneringslagen göras. I det fall det finns tillgångar i dödsboet bör borgenärerna således ha rätt till omprövning av ett skuldsaneringsbeslut i två fall: om dödsboet inte fullföljer betalningsplanen och avvikelsen inte är ringa, och i det fall gäldenären förfarit illojalt under skuldsaneringstiden. Avskärs borgenärerna från rätt till omprövning av ett skuldsaneringsbeslut i dessa fall finns risk att borgenärskollektivet missgynnas, vilket kan inverka menligt på kreditinstitutet.

No description available.

Detta är en narrativ uppsats som bygger på tre självbiografier av svenska kvinnor som själva drabbats av Amyotrofisk lateralskleros (ALS). Den belyser patienters upplevelse av att leva med ALS som är en sjukdom som angriper det motoriska nervsystemet. Symtomen är fortskridande muskelsvaghet och förlamningar med atrofier som med tiden utvecklas med andningsbesvär och infektioner som följd, detta är ofta orsaken till att patienterna avlider. Sjuksköterskans roll beskrivs ingående och vikten av att kunna bemöta patienterna i deras livsvärld och kunna ge en god omvårdnad. I analysen sorterades materialet in under fem olika teman som utgör grunden för resultatet, dessa teman är: upplevelsen av skuld och skam, när kroppen inte lyder längre, existentiella tankar, omgivningens betydelse och fånga dagen. Resultatet levandegörs av citat från författarnas böcker för att på så sätt förstärka upplevelsen av hur det kan vara att leva med ALS. Det är en resa som beskriver allt från skuldkänslor och förnekelse över att tappa kontrollen över sin kropp och skammen över att behöva hjälp, till att lyckas finna mening med livet och ta vara på nuet. Diskussionen fördjupar sig på ordet hopp och dess betydelse för ALS-patienter och även hur viktig omgivningens betydelse är för ALS-patienter i kampen om att orka kämpa vidare men även kunna finna lycka och mening med livet. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Våldtäktsoffer bemöts av samhället med vissa föreställningar om hur de bör ha agerat vid utsattheten. Detta leder till minskad offerstatus, särbehandling inom rättsväsendet, minskad anmälningsbenägenhet med mera. Få studier om ämnet har utförts i Sverige. Syftet med studien var att undersöka studenters attityder till offrets ansvar vid våldtäkt. Det undersöktes även om manliga och kvinnliga studenters attityder skiljde sig i detta, samt om bekantskapen mellan offer och förövare påverkade attityden. En kvantitativ tvärsnittsstudie utformades och 262 studenter deltog i en webbaserad enkätundersökning. Resultatet visade att manliga studenter i större utsträckning än kvinnliga anklagade offret för dess utsatthet. Offret tilldelades mer skuld när gärningsmannen var obekant än när den var bekant. Det återfanns även en interaktionseffekt mellan studentens kön och gärningsmannens relation med offret. Sammanfattningsvis skuldbelägger manliga studenter offret mer för dess utsatthet än kvinnor. Ämnet är aktuellt och kräver ett löpande arbete för att förebygga våldtäktsmyter. / Rape victims are many times met by the police, the justice system and society as a whole with skepticism. This results in a loss of status as a victim and an overall tendency to not report the crime. To date, few studies have been conducted in Sweden on this topic. The purpose with the present study was to examine students’ attitudes regarding rape victims’ responsibility during rape. It was also examined if male and female students differ in their attitudes, and if they also differ in their attitudes when the victim and the perpetrator are acquainted with each other. A quantitative cross-sectional study was carried out, and 262 students participated in a web-based questionnaire. The results showed that male students to a larger extent blamed the victims for their role in the rape. The victims were also assigned greater blame when the perpetrator and the victim didn’t know each other. An interaction between the student’s gender and that the perpetrator was a stranger was found. The conclusion is that male students blame the victims to a much larger extent than female students. Thus, there is a dire need to continue the important work to end rape myths across society.

The aim of this study was to gain an understanding about how people with a former alcohol abuse expresses and gives meaning to feelings of guilt and shame in autobiographical books. In particular the purpose of the study was to find out how the authors writes about feelings of guilt and shame, whether it was expressed explicitly or implicitly, and which meaning the authors gives to feelings of guilt and shame and how these feelings are related to each other. We randomly selected 8 autobiographical books by using different criterias. The foundation of this study was social constructionism, which is also a foundation for one of our analysis methods: discourse analyse. This analysis method was used for the analysis of the expressions that were made in an explicit way. The second analysis method we used for our results was a hermeneutic orientation, which was used for the expressions phrased in an implicit way. The main result of this study was that the authors expressed feelings of guilt and shame in different ways. It occurred both as explicit and implicit expressions and sometimes they described these feelings as if it was two feelings that intertwined and were very alike. Our conclusion is that these feelings are of significance for people with an alcohol abuse and that the authors gave these feelings a negative tenor.

The pupose of the study is to gain a deeper understandig of how sham and- guilt problems and coping strategies against shame and guilt are related to female abuse and addiction treatment. The study conducted five qualitative interviews with women who had previously been addicted to alcohol and/or drugs but had been drug-free for at least five years. Were conducted data were analyzed from a social constructionist perspectiv, as well with stamping theory and genus theory. The result showed that, according to their statements, the women had a greater tendency to feel shame and guilt for their addiction, compared to men. There was a discrepancy between perceived demands on "the good woman and mother" and women in addiction. The hidden abuse occurred often, being an outsider and marked as addictive woman and mother, created a destructive process of negative self-image, filled with shame and guilt. The coping strategies against shame and guilt were the perception of alcohol and drug dependency as a disease. The communities in women´s groups and in 12-steps programs, where women share their life experiences had contributed to their recovery.

Bakgrund: I Sverige finns det 225 000 personer som lever med hjärtsvikt. Hjärtsvikt har en stor påverkan i det dagliga livet där personerna upplever socialt utanförskap till följd av livsstilsbegränsningar och fatigue. En förutsättning för att kunna hjälpa och stötta personer i sin sjukdom är att sjuksköterskan har kunskap om hur egenvård ska bedrivas.  Syfte: Att beskriva upplevelser av egenvård hos personer med hjärtsvikt.  Metod: Litteraturöversikten har genomförts utifrån kvalitativ metod med deduktiv ansats. Teorin som använts är personcentrerad vård.   Resultat: Analysen av 12 vetenskapliga artiklar resulterade i två huvudteman; Partnerskap med subtema Brist på information ifrån vården och Personens berättelse med subtema Socialt stöd, Transition samt Känsla av skuld. Personer med hjärtsvikt upplever att de har för lite information om sin sjukdom för att egenvård ska kunna bedrivas fullt ut. De upplever även en känsla av skuld för att de har insjuknat. Socialt stöd är en viktig del i att kunna bedriva egenvård. Slutsats: Deltagarna i studierna upplevde sig ha för lite kunskap om hur de skulle bedriva sin egenvård.  De upplevde också att informationen de fått var för vag för att kunna omsättas i det dagliga livet. Här behöver sjukvården bli bättre på att informera och utbilda. Socialt stöd upplevdes som viktigt för att klara av att förändra sin situation. Här kan självhjälpsgrupper vara till god hjälp. Nyckelord: information, kunskap, personcentrerad vård, skuld, socialt stöd. / Title: Experiences of self-care in people with heart failure Background: In Sweden, there are 225,000 people living with heart failure. Heart failure has a major impact in daily life where people experience social inclusion as a result of lifestyle restrictions and fatigue. A presumption for being able to help and support people in their illness is that nurses has knowledge of how their self-care should be conducted. Purpose: To describe experiences of self-care in people with heart failure.  Method: The literature review has been based on a qualitative method with a deductive approach. The theory used is person-centered care.  Results: The analysis of 12 scientific articles resulted in two main themes. Partnership with the subtheme Lack of information from Healt Care and the Person's narrative with subtheme Social support, Transition and Feeling of guilt. People with heart failure feel that they have too little information about their illness to be able to fully conduct self-care. They also feel a sense of guilt for being sick. Social support is an important part of being able to conduct self-care. Conclusion:  Participants in the studies experienced too little knowledge of how to conduct selfcare. They also experienced that the information they received was too vague to be practised into daily life. Health professionals must be better at informing and educating. Social support was seen as important in managing to change their situation. Self-help groups can play an important role in this. Keywords: Guilt, information, knowledge person-centered care,  social support.

No description available.