1 |
Skydd vid utmätning av gäldenärens bostadKarlsson, Emilia January 2017 (has links)
I uppsatsen har beneficieskyddet som finns vid utmätning av gäldenärens bostadsrätt utretts. Den skälighetsbedömning som ska göras har undersökts, där faktorerna socialt skydd och värdet på bostadsrätten varit i fokus. En kraftig ökning av bostadsrättspriserna under åren från beneficieregelns uppkomst har gjort bedömningen komplicerad. Värdet för bostadsrätter är idag jämförbart med värdet för fastigheter. Rättsläget är orättvist när en särbehandling av bostadsrättsägare sker och en borgenärs rätt till betalning kan bli beroende av vilken typ av bostad gäldenären besitter. Vidare har ett avskaffande av beneficieskyddet för bostadsrätter föreslagits när situationen ses ohållbar inför framtiden. En granskning av Kronofogdens verkställighet vid utmätning av gäldenärens fastighet har gjorts. Motsvarande skydd finns inte för fastigheter men efter målet Rousk mot Sverige i Europadomstolen har rättsläget förändrats. Kronofogden ska nu beakta de mänskliga rättigheterna och göra en proportionalitetsbedömning.
|
2 |
Kassa- och bankmedel under företagsrekonstruktion : Hanteringen av kassa- och bankmedel som inflyter under en företagsrekonstruktion och som härrör från hypoteksegendom för bevarande av hypoteksborgenärers förmånsrättliga ställning i konkurs / Managing cash and bank assets during a reorganization under Swedish LawWahlström, Rikard January 2015 (has links)
No description available.
|
3 |
Avtal om funktionsförsäljning som kreditsäkerhet : En analys kring funktionsförsäljning de lege ferenda / Functional sales contract as credit security : An analysis of function selling de lege ferendaLarsson, Erik January 2019 (has links)
Denna uppsats behandlar en ganska okänd affärsmodell, funktionsförsäljning, men vilken är på frammarsch och kan komma att bli allt viktigare i och med den nödvändiga klimatomställning som behöver göras på jorden. Funktionsförsäljning anses bidra till lägre resursförbrukning och affärsmodellen kan bidra till nya möjligheter inom ekonomin. Den fråga som behandlas i uppsatsen är huruvida ett funktionsavtal kan användas som kreditsäkerhet för funktionssäljarens krediter. Frågan besvaras genom en utredning av tillgängliga kreditsäkerhetsformer däribland, skuldebrev, växel, företagshypotek och handpant. Det framkommer att köparens invändningsrätt mot säljaren är det som i stor utsträckning är avgörande för huruvida ett kreditinstitut beviljar en borgenär kredit med köpavtal som säkerhet, dvs factoring. Funktionsförsäljning har emellertid egenskaper som köp av varor och tjänster saknar i och med förekomsten av lös egendom som används för att tillhandahålla en funktion hos köparen. Den hos köparen installerade egendomen torde enligt analysen kunna användas som säkerhet hos köparen i utbyte mot att köparen utställer en växel gentemot funktionssäljarens borgenär. Köparen kan då inte göra gällande invändningar, rörande det bakomliggande funktionsavtalet, mot betalningskrav från växelborgenären. Funktionsavtal löper såsom ett abonnemang och det är de framtida betalningarna från köparen som funktionssäljarens borgenär i så fall övertar och därför beviljar kredit till funktionssäljaren. En förutsättning för ett sådant upplägg är att egendomens värde motsvarar köparens värde av invändningsrätt gentemot fordringsägaren. Vidare framhålls att konsumenttjänstlagen bör vara tillämplig på funktionsförsäljning i nu gällande rätt. Ett exempel på funktionsavtal har upprättats som en bilaga och kring det avtalet har vissa begränsningar i konsumenttjänstlagen och närliggande lagar diskuterats rörande funktionsförsäljning. I slutsatsen läggs fram att nuvarande reglering bör ses över i det fall det är önskvärt att gynna aktörerna som funktionsförsäljning som en ny affärsmodell i samhället för både miljöns och kreditmarknadens skull.
|
4 |
Hur långtgående är skyddet för borgenärsintresset när en gäldenär avlider under ett skuldsaneringsbeslut? : Betalningsplanens roll och borgenärers rätt till omprövning / What Extend of Protection is Provided to the Creditor When a Debptor is Deceased During a Dept Reconstruction? : The Significance of the Repaymentplan and the Creditors’ Right to an AppealCelik, Natalie January 2019 (has links)
Ett beslut om skuldsanering innebär att gäldenären befrias från betalningsansvaret för de fordringar som sätts ned i samband med skuldsaneringsbeslutet. Fordringsförhållandet mellan gäldenären och borgenärerna upphör således inte, utan skuldsaneringsbeslutet medför en civilrättslig förändring avseende betalningsansvaret. Skuldsaneringen syftar till att ge överskuldsatta gäldenärer chansen till ekonomisk rehabilitering, samtidigt som borgenärerna erhåller en realistisk lösning på problemet genom att åtminstone få betalt för viss del av fordringarna under en, i huvudregel, femårig period. Uppfyller inte gäldenären förpliktelserna enligt skuldsaneringsbeslutet finns omprövningsbestämmelser uppställda i skuldsaneringslagen som ger borgenärerna rätt till ändring av beslutet, eller att i vissa fall få beslutet upphävt. I det fall en gäldenär avlider under ett lagakraft vunnet skuldsaneringsbeslut är det inte lagstadgat vad som gäller för borgenärernas omprövningsrätt eller rätt till fullföljande av betalningsplanen. I NJA 2017 sid. 405 fann Högsta domstolen att gäldenärens dödsbo förpliktas att fullfölja betalningsplanen, men i det fall dödsboet inte fullföljer planen har borgenärerna inte rätt till omprövning av skuldsaneringsbeslutet. Problemet att ärvdabalkens regler syftar till att avveckla dödsboet samtidigt som borgenärernas intresse av att betalningsplanen fullföljs leder till att konflikt kan uppstå, om det visar sig att det i dödsboet finns tillgångar som överstiger skulderna. Ärvdabalkens regler går således inte så väl ihop med skuldsaneringslagen och att nå en lösning av situationen, till skillnad från hur Högsta domstolen bedömde i NJA 2017 sid. 405, har visat sig vara svårare än förväntat. För att inte skada den allmänna betalningsmoralen i samhället och för att allmänheten inte ska förlora förtroende för skuldsaneringsinstitutet, bör följaktligen en utvidgning av omprövningsgrunderna i skuldsaneringslagen göras. I det fall det finns tillgångar i dödsboet bör borgenärerna således ha rätt till omprövning av ett skuldsaneringsbeslut i två fall: om dödsboet inte fullföljer betalningsplanen och avvikelsen inte är ringa, och i det fall gäldenären förfarit illojalt under skuldsaneringstiden. Avskärs borgenärerna från rätt till omprövning av ett skuldsaneringsbeslut i dessa fall finns risk att borgenärskollektivet missgynnas, vilket kan inverka menligt på kreditinstitutet.
|
5 |
Unga vuxnas möjlighet till skuldsanering : En granskning av 2011 års skuldsaneringsbeslutKihlström, Annika January 2013 (has links)
No description available.
|
6 |
Utveckling av ett inkassohanteringssystem / Development of a debt collection management programOlsson, Johannes January 2006 (has links)
<p>Denna uppsats beskriver arbetet med att utveckla ett inkassohanteringsprogram. Arbetet är utfört åt inkassobyrån Exactor International Debt Collection från Mariestad. Bakgrunden till projektet är att Exactor behöver en programvara för att hålla ordning på de inkassoärenden som de har. En programvara som passar deras sätt att arbeta.</p><p>I programmet finns det möjlighet för användaren att registrera ärenden som var och en innehåller en klient, en eller flera betalningsskyldiga (gäldenärer) och en eller flera fakturor. Vidare finns det möjlighet att söka och redigera de olika delarna i ett ärende.</p><p>Uppsatsen beskriver hur programmet är konstruerat och hur det fungerar. Den beskriver också grundligt hur det kommer sig att ett ärende kommer till inkassoförfarandet. Detta för att lättare få förståelse kring resterande del av uppsatsen. Vidare beskrivs databasens design samt hur information lagras i den.</p> / <p>This paper describes the work of developing a debt collection management program. The work was carried out as an assignment from Exactor, an international debt collection company in Mariestad. The motivation was that Exactor needed a program to manage the debt collection errands they have. The program would have to fit their way of working.</p><p>In the program, it is possible for the user to register errands that each contains a client, one or more that is liable for payment (debtors), and one or more invoices. The program also implements a feature for searching and editing the different parts of an errand.</p><p>The paper describes how the program is designed and how it works. The paper also describes the basic process from the beginning of a debt to the debt collection procedures. This description is for understanding the rest of the paper. Furthermore, the database design and how information is stored in the database is described.</p>
|
7 |
Utveckling av ett inkassohanteringssystem / Development of a debt collection management programOlsson, Johannes January 2006 (has links)
Denna uppsats beskriver arbetet med att utveckla ett inkassohanteringsprogram. Arbetet är utfört åt inkassobyrån Exactor International Debt Collection från Mariestad. Bakgrunden till projektet är att Exactor behöver en programvara för att hålla ordning på de inkassoärenden som de har. En programvara som passar deras sätt att arbeta. I programmet finns det möjlighet för användaren att registrera ärenden som var och en innehåller en klient, en eller flera betalningsskyldiga (gäldenärer) och en eller flera fakturor. Vidare finns det möjlighet att söka och redigera de olika delarna i ett ärende. Uppsatsen beskriver hur programmet är konstruerat och hur det fungerar. Den beskriver också grundligt hur det kommer sig att ett ärende kommer till inkassoförfarandet. Detta för att lättare få förståelse kring resterande del av uppsatsen. Vidare beskrivs databasens design samt hur information lagras i den. / This paper describes the work of developing a debt collection management program. The work was carried out as an assignment from Exactor, an international debt collection company in Mariestad. The motivation was that Exactor needed a program to manage the debt collection errands they have. The program would have to fit their way of working. In the program, it is possible for the user to register errands that each contains a client, one or more that is liable for payment (debtors), and one or more invoices. The program also implements a feature for searching and editing the different parts of an errand. The paper describes how the program is designed and how it works. The paper also describes the basic process from the beginning of a debt to the debt collection procedures. This description is for understanding the rest of the paper. Furthermore, the database design and how information is stored in the database is described.
|
8 |
Ge igen med samma mynt : Ekonomiska och sociala relationer i Sundborns socken i Dalarna 1820–1849Nibon, Karin January 2016 (has links)
The aim of this thesis is to visualize and explain how people’s economic and social relations were connected in the parish of Sundborn, in the south east of Dalarna, in the period 1820-1849. The study is based on records of claims and debts in inventories and parish registers, which enable reconstruction of the private local credit market. The study shows that the majority in the economic network lived in Sundborn, and that while few people had formal loans at the institutional credit market, many had loans by trust at the private local credit market. Also, while few people were lenders, almost everyone was a borrower. The most common credit relationship was between people who lived near one another, and people who lived near one another or were related received a higher average credit. The private local credit market consisted primarily of men. These results have been interpreted with the use of social network theory, it being shown that people depended on their social network to obtain the necessary credit. In creating an economic network graph, I show that households in the parish of Sundborn were interconnected by debt relations. By using this method, it is possible to identify significant persons and potential parish bankers. Through combining the network graph with a landscape map, I show connections between the settlement, the assets, economic relations, centrality and the long valley of Sundborn river. The study opens up possibilities for further development of the same method to visualize historic data and relate it to the landscape, with a view to generating new related questions and spatial analyses.
|
Page generated in 0.0237 seconds