No description available.

This study discusses the practise of land drainage, which involves draining the soil for specific purposes as protection against excess of water. In Sweden, there are around 50,000 registered land drainage companies according to Jordbruksverket that maintain draining systems for food and forestry. The majority of the companies were established between 1900 and 1950. However, there are many excluding the 50,000, operating without registering. There is a lack of knowledge regarding these types of companies amongst engineers, Mia Hammarberg explains this in the rapport “Markavvattningsföretag – Vägledning för tillsyn, omprövning och avveckling”. The study aims to provide guidance for road and water engineers when working in a project where a land drainage company is involved. This case study was conducted with qualitative information gathering techniques such as interviews and document studies. The correspondents for the interviews are people knowledgeable in this specific area and have worked many years in the industry. The results say that there is sufficient information to be acquired for engineers, but without the knowledge and experience it is hard to comprehend what is really means and how to implement it in real life. Finding land drainage companies is relatively easy. When finding the company, the next step is to discuss the project and the future of maintaining the land drainage company. Regarding the design of a road keeping the same water flow capability, it is important to get an understanding of the bigger area and how a project will affect the situation. Water flow from fields can be assumed around 1.5 l/s-ha and the difference of water flow between hardened surface, and fields is big according to Hammarberg. The matter of re-examination of a land drainage company is dependent on the difference the project makes and if the company can handle the changes. If the new flow of water is greater than the capability of a trench, it might be preferable to re-exam. Sometimes this process is not valuable for any part and therefor an agreement can be made instead. The subject of land drainage companies can be difficult without the knowledge and experience. This case study is made for engineers and people interested in the subject, to be used and give a better picture of the process of working with land drainage companies.

Inledning Deloitte gjorde 2013 en granskning av Jönköpings kommun som visade på att rutiner saknades avseende omprövning av nyttjandeperiod för materiella anläggningstillgångar. Detta skulle kunna innebära att det även finns brister i kommunala bolag, varför en jämförelse mellan kommunala och privata bolag görs. Syfte Syftet med studien är att förklara och analysera sambandet mellan ägaridentitet och omprövning av nyttjandeperiod för materiella anläggningstillgångar i svenska fastighetsbolag. Metod Studien har en deduktiv ansats och en kvantitativ forskningsstrategi. En tvärsnittsdesign har gjorts där datan samlats in i form av sekundärdata genom granskning av årsredovisningar. Datan, som utgörs av ett slutgiltigt urval om 405 bolag, har kompletterats med kvalitativa intervjuer med fem revisorer. Slutsats Den statistiska analysen visar ingen signifikans för sambandet mellan omprövning av nyttjandeperiod och ägaridentitet. Det som dock verkar påverka benägenheten att ompröva nyttjandeperiod är vilken revisionsbyrå bolaget anlitar. Bolag som anlitar Deloitte eller en annan revisionsbyrå än Big 4 är mer benägna att ompröva nyttjandeperiod än bolag som anlitar övrigarevisionsbyråer. / Introduction An inspection of Jönköping’s municpality made by Deloitte in 2013 showed a lack of routines regarding reviewing of useful life for tangible fixed assets. This could imply a lack of routines in municipal corporations as well, and because of this a comparison is made between municipal and private corporations. Purpose The aim of this study is to explain and analyze the relationship between owner identity and reviewing of useful life for tangable fixed assets in Swedish real estate corporations. Method The following is a quantitative study based on a deductive approach and a cross-sectional design. Data has been collected as secondary data through examiniation of annual reports. The data, which consists of a final selection of 405 corporations, has been complemented through qualitative interviews with five auditors. Conclusion The statistical analysis shows no significant relationship between reviewing of useful life and owner identity. However, a factor that seems to affect the propensity to review useful life is depending on which audit firm the corporation uses. Corporations that use Deloitte or another audit firm than Big 4 tend to review useful life to a greater extent that those who use other audit firms.

In Sweden, real property formation is done by the cadastral authority. Each day, using real property ordinances, despite careful handling errors arise in the decisions. One option to cor- rect errors is revision under the Administrative Procedure Act § 27. The work consists of a study of the provision in § 27 and a case study of the decision reconsidered by the cadastral authority. The aim of this work is to show the difficulties and problems in the application of the provision in § 27 especially in connection with real property formation. Reconsideration under § 27 is generally drafted to include all authorities. The authority has an obligation to reconsider a wrong decision when three conditions are met. It shall be clearly incorrect, the change has to happen quickly and easy, and the change cannot lead to a disad- vantage for the participant. Reconsideration outside § 27 can be applied under established practice, based on the decisions character. Reconsideration under § 27 is often difficult to apply for real property formation because of the occurrence of several participants and sever- al operations in each case. The cadastral authority uses the reconsideration provision somewhat broader than what can be interpreted from the statutory text and its legislative history. In 46% of the studied recon- sidered decisions it was judged that the conditions were not met. In another 11% of cases it was deemed doubtful whether conditions could be met. The provision in § 27 expresses when an obligation to reconsider exists but what can be re- considered is more unclear. The question arises whether there is a further reconsideration opportunity and what it in this case covers. The results of the survey show that there are no clear rules for reconsideration of decisions under § 27 applicable to real property formation. The legislation represents a limit on when reconsideration must be done. Then there is established practice which is the limit for what can be reconsidered. What is true in between and especially for real property formation deci- sions is less clear. Clearer rules specific to real property formation may contribute to an effec- tive process for managing the wrong decisions. / I Sverige utförs fastighetsbildning av lantmäterimyndigheten. Varje dag genomförs fastig- hetsbildningsförrättningar och trots en noggrann handläggning uppkommer fel i besluten. Ett alternativ att rätta fel är omprövning enligt förvaltningslagen 27 §. Arbetet består av en studie av bestämmelsen i 27 § FL samt en undersökning av omprövade beslut vid fastighetsbildning. Syftet med arbetet är att visa på svårigheter och problem med tillämpningen av bestämmelsen i 27 § FL särskilt i samband med fastighetsbildning. Omprövning enligt 27 § FL är allmänt utformade regler för att kunna omfatta alla myndighet- er. Myndigheten har en skyldighet att ompröva ett felaktigt beslut när tre villkor är uppfyllda. Beslutet ska vara uppenbart oriktigt, ändringen ska kunna ske snabbt och enkelt och ändring- en får inte bli till nackdel för part. Omprövning utanför 27 § FL kan tillämpas med stöd av etablerad praxis som grundas på beslutets karaktär. Omprövning enligt 27 § FL är många gånger svårt att tillämpa för beslut vid fastighetsbildning. Detta på grund av fastighetsbild- ningens karaktär av ärenden med flera parter samt flera arbetsmoment. I praktiken tillämpas omprövningsbestämmelsen inom lantmäterimyndigheten något vidare än vad som kan tolkas från lagtext och förarbeten. I 46 % av de studerade omprövningarna bedömdes det att villkoren inte var uppfyllda. I ytterligare 11 % av fallen bedömdes det vara tveksamt om villkoren kunde anses uppfyllda. Bestämmelsen i 27 § FL uttrycker när en skyldighet att ompröva föreligger, vad som däremot får omprövas är mer oklart. Frågan uppkommer om det finns en vidare omprövningsmöjlig- het och vad den i så fall omfattar. Resultatet av undersökningen visar på att det saknas tydliga regler för hur omprövning enligt 27 § FL ska tillämpas vid fastighetsbildning. Lagstiftningen utgör en gräns för när ompröv- ning måste göras. Sedan finns etablerad praxis som utgör en gräns för vad som får omprövas. Vad som gäller däremellan och särskilt för beslut inom fastighetsbildningen är mer oklart. Tydligare regler specifikt för fastighetsbildning kan bidra till en effektiv process för att han- tera felaktiga beslut.

Studien undersöker om det finns skillnader i bedömningen av omprövningsvillkoren i 35§ anläggningslagen beroende på var i landet som prövningen görs. Anläggningslagen innehåller bestämmelser om gemensamhetsanläggningar och enskilda vägar och när en anläggning bildas tas ett anläggningsbeslut. För att kunna ändra något i anläggningen, till exempel lägga till ett ändamål eller upphäva anläggning så krävs en ändring i anläggningsbeslutet. Det är här som 35§ AL tar vid. En ändring i anläggningsbeslutet kräver en omprövning av beslutet där något av villkoren i nämnda paragraf ska vara uppfyllda. Det måste antingen ha inträtt ändrade förhållanden, finnas en skrivelse i anläggningsbeslutet om att omprövning får ske inom en viss tid eller finnas ett klart behov av omprövning av anläggningen.  Bryntesson och Rasheed (2016) gjorde en studie kring hur bedömningen av villkoren i anläggningsbeslut under en viss tidsperiod sett ut där de drar slutsatsen att villkoren är otydliga och att det skulle vara intressant att se om det finns skillnader i bedömningen runt om i landet. Den här studien bygger vidare på detta och tittar därför på just geografiska skillnader i bedömningen av 35§ AL. Detta görs genom en genomgång av varför paragrafen ser ut som den gör, för att sedan gå vidare in på gällande rätt på området och avslutas med en genomgång av förrättningsakter i tre olika län mellan åren 2020 och 2021. De tre länen som valts ut är Norrlands län, Skåne län och Stockholms län, urvalet har gjorts genom hänsyn till dels befolkningsmängd men också karaktären på länen med ett med mer landsbygdskaraktär, ett med en blandad karaktär och ett med storstadskaraktär för att lättare kunna urskilja skillnader. För varje för studien relevant ärende så har ett referat av ärendet och hur förrättningslantmätaren bedömer omprövningen tagits fram. Genomgången av förrättningsakter i de tre länen visar att de flesta omprövningar som genomförs görs på grund av att nya detalj-eller vägplaner antagits där anläggningen påverkas på något sätt vilket därför kräver en omprövning av anläggningen. De flesta omprövningar som görs är väl motiverade men det finns också några som även lantmäterimyndigheten själva tycker är tveksamma men som ändå godkänns, ofta på grund av att omprövningen grundar sig i en överenskommelse.  Resultatet av undersökningen visar på att det inte går att se några geografiska skillnader i bedömningen av villkoren i 35§ AL. Det går att se att det finns skillnader i bedömningarna även inom länen vilket kan tyda på att bedömningarna i stället skiljer åt beroende på vilken förrättningslantmätare som handlägger ärendet. Studien kommer även fram till samma slutsats som det som Bryntesson och Rasheed (2016) kommer till i sin studie. Villkoren är otydliga eftersom bedömningen skiljer sig åt och rekvisiten används på olika sätt för samma typer av ärenden. De har ett otydligt tillämpningsområde då gällande rätt är otydlig i hur villkoren ska användas, vilket ger stort tolkningsutrymme åt förrättningslantmätarna samtidigt som gällande rätt också betonar att omprövning ska användas restriktivt. Det finns också oklarheter i hur överenskommelser ska hanteras vid omprövning. En översyn av lagstiftningen kan därför behövas för att få en enhetligare och mer rättvis bedömning av omprövningsärenden i hela landet. / For facilities that are to be shared and managed by two or more properties, a joint facility can be formed. In Sweden, the most common type of joint facilities are roads, with over 100 000 facilities. A joint facility is formed during a facility procedure, conducted by the cadastral authority, where a facility order is decided. In the order, the purpose, management, and costs of the facility is decided, and these cannot be changed by the part-owners themselves. Instead, the part-owners can apply for a reconsideration of the facility order if a change in the facility order is necessary. For this type of application to be approved, one of the three criteria stated in 35§ Joint Facilities Act, AL, needs to be met. The paragraph states that a reconsideration is possible if the circumstances have changed, it is stated in the facility order that the order can be reconsidered after a certain amount of time or if there is a clear need of reconsideration.  Bryntesson and Rasheed (2016) conducted a study of how the different criteria was used in practice by the cadastral authority in Sweden. The results showed that the assessment varies and that the application of the criteria is unclear and suggests further studies on the area, for example whether the assessment varies in different parts of the country. This study’s purpose is just that, investigating whether there are geographical differences in the assessment of the reconsideration criteria in 35§ AL. This has been conducted by a review of the current legislation and an examination of cadastral dossiers from the years 2020 to 2021 in three different counties. The counties have been chosen in consideration of its population count and type, one with a countryside character, one with a combination of countryside and city and the third with a city character to be able to see differences more clearly. The current legislation and the results of the cadastral dossiers study has then been compared and analysed to further highlight similarities and differences. The results show that most of the cadastral procedures handling reconsideration is due to new detailed development plans changing the division of property units or updating facility orders where some parts are considered outdated. However, there are also some reconsiderations that are more unclear but that are approved referring to that the part-owners have a written agreement to base their application on. Analysing the results, no geographical differences can be seen. However, differences in the assessment over all is shown, which can indicate that the assessment varies with how each cadastral surveyor interprets the legislation. One specific area where differences in the overall assessment is seen are reconsideration for the purpose to include charging stations for electric cars in the joint facility. There is little legislation on the area and that is also reflected in the assessments as they vary a lot. There are uncertainties in the usage of the different criteria of the 35§ AL, where different criteria are used for the same purpose of reconsideration. There are also uncertainties in the handling of agreements where some reconsiderations are approved without evaluation of the criteria in 35§ AL since the part-owners signed an agreement, which is legally uncertain. Finally, there is a need for clarification on how the criteria are to be used and how agreements should be handled to get a more legally secure and fair assessment that is equal all around the country.

Ett beslut om skuldsanering innebär att gäldenären befrias från betalningsansvaret för de fordringar som sätts ned i samband med skuldsaneringsbeslutet. Fordringsförhållandet mellan gäldenären och borgenärerna upphör således inte, utan skuldsaneringsbeslutet medför en civilrättslig förändring avseende betalningsansvaret. Skuldsaneringen syftar till att ge överskuldsatta gäldenärer chansen till ekonomisk rehabilitering, samtidigt som borgenärerna erhåller en realistisk lösning på problemet genom att åtminstone få betalt för viss del av fordringarna under en, i huvudregel, femårig period. Uppfyller inte gäldenären förpliktelserna enligt skuldsaneringsbeslutet finns omprövningsbestämmelser uppställda i skuldsaneringslagen som ger borgenärerna rätt till ändring av beslutet, eller att i vissa fall få beslutet upphävt. I det fall en gäldenär avlider under ett lagakraft vunnet skuldsaneringsbeslut är det inte lagstadgat vad som gäller för borgenärernas omprövningsrätt eller rätt till fullföljande av betalningsplanen. I NJA 2017 sid. 405 fann Högsta domstolen att gäldenärens dödsbo förpliktas att fullfölja betalningsplanen, men i det fall dödsboet inte fullföljer planen har borgenärerna inte rätt till omprövning av skuldsaneringsbeslutet. Problemet att ärvdabalkens regler syftar till att avveckla dödsboet samtidigt som borgenärernas intresse av att betalningsplanen fullföljs leder till att konflikt kan uppstå, om det visar sig att det i dödsboet finns tillgångar som överstiger skulderna. Ärvdabalkens regler går således inte så väl ihop med skuldsaneringslagen och att nå en lösning av situationen, till skillnad från hur Högsta domstolen bedömde i NJA 2017 sid. 405, har visat sig vara svårare än förväntat. För att inte skada den allmänna betalningsmoralen i samhället och för att allmänheten inte ska förlora förtroende för skuldsaneringsinstitutet, bör följaktligen en utvidgning av omprövningsgrunderna i skuldsaneringslagen göras. I det fall det finns tillgångar i dödsboet bör borgenärerna således ha rätt till omprövning av ett skuldsaneringsbeslut i två fall: om dödsboet inte fullföljer betalningsplanen och avvikelsen inte är ringa, och i det fall gäldenären förfarit illojalt under skuldsaneringstiden. Avskärs borgenärerna från rätt till omprövning av ett skuldsaneringsbeslut i dessa fall finns risk att borgenärskollektivet missgynnas, vilket kan inverka menligt på kreditinstitutet.

Många av Sveriges vattenkraftverk drivs med gamla tillstånd. Detta har letttill att regeringen tvingat fram en omprövning av alla elproducerandevattenkraftverk mot miljöbalken och moderna miljövillkor. En av de storaåtgärderna som kommer behöva utföras vid många av anläggningarna för attanpassa kraftverket till moderna miljövillkor är byggnation av fiskvägar.Detta medför en betydande kostnad för verksamhetsutövaren och det blirdärför viktigt att hitta lösningar för att hålla ned dessa kostnader så mycketsom möjligt. Ett sätt att spara pengar är genom samordning mellanbyggandet av fiskväg med det återkommande betongunderhållet. Dennarapport undersöker möjligheterna för denna samordning med fokus på tidenför utförande och hur stor kostnadsökningarna faktiskt blir förverksamhetsutövaren. Det visar sig att över majoriteten av kraftverken haråtgärdsbehov i form av betongrenoveringar som ligger väl i tiden för attsamordnas med byggandet av eventuella fisktrappor. Att upphandla bådaåtgärderna under samma upphandling visar sig ha goda chanser förkostnadsbesparing. / Many of Swedens hydropower constructions operates on old permissions.This have led to a national reconsideration for every hydropower stationwhether or not they operates with modern environmental conditions or not.Interviews suggest that the main action that will be required probably is tobuild fish-ladders. This will be a large cost for the operator and therefore itis important to keep the cost as low as possible. One way of saving money isto bundle different projects to reduce costs. This paper investigates whetheror not bundling between building of fish-ladders and the recurring concretemaintenance would be economically advantageous and prefarable for theowner. The focus is to examine the possibility of bundling in terms of thetime-frame of both the construction of the fish-ladder and the concretemaintenance and check the difference in cost between these two actions.The results suggests that a majority of the examined hydropower-stationshave renovation measures to deal with within the same time-frame as theintended construction of fish-ladders. To bundle the two operations alsoseems like an economically preferable choice.

Vattenkraftverk utgör vandringshinder för den akvatiska faunan i vattendrag. Den vandrande fisken hindras från att nå sina lekområden vilket har lett till ett minskat bestånd. Omprövningen som ska ske av vattenkraften i Sverige kommer att ställa högre krav på miljöanpassningar och bevarandet av ekologin. Elbristen i Europa har lett till en paus av omprövningen. Pausen möjliggör för att få ytterligare kunskap kring utförandet av restaureringsarbetet innan implementeringen. Studiens syfte var att identifiera vilka utmaningar och möjligheter som finns med restaureringsarbetet av vattenkraft, både ur ett socialt och ekologiskt perspektiv. Metoden utgjordes av ett flertal intervjuer med personer som för studien hade relevant kunskap. Resultatet visar på att det finns möjligheter och utmaningar inom samarbete, finansiering och restaurering. Slutsatsen av studien var att omprövningen är en grund till förbättrat arbete som bidrar med tydligare riktlinjer för samarbete, en miljöfonden som kan finansiera miljöanpassningarna och att restaureringsåtgärder faktiskt kommer implementeras. Utmaningarna som identifierades var konflikten mellan olika intressen, den varierande effektiviteten av en fiskväg och kostsamma miljöanpassningar. En utrivning ger snabba positiva förändringar och kan också därför anses vara den mest effektiva miljöanpassningen. Slutligen, restaurering av vattendrag är värdefullt för den akvatiska faunan. / Hydroelectric power plants constitute migration barriers for the aquatic fauna in watercourses. The migrating fish are prevented from reaching their spawning areas, which has led to a reduced stock of fish. Omprövningen of hydropower in Sweden will place higher demands on environmental adaptations and the preservation of ecology. The electricity shortage in Europe has led to a pause of omprövningen. The pause makes it possible to gain additional knowledge about the execution of the restoration work before the implementation. The purpose of the study was to identify which challenges and opportunities exist with the restaureation of watercourses with hydropower, both from a social and ecological perspective. The method consisted of several interviews with people who had relevant knowledge for the study. The results showed that there are opportunities and challenges with cooperation, financing and restoration. The conclusion was that the omprövning contributes with possibilities such as clearer guidelines for cooperation, the environmental fund that can finance the environmental adaptations and that restoration measures will actually be implemented. The identified challenges were conflicts between different interests, the varying efficiency of a fish passage and financing the expensive adaptations. A removal produces rapid positive change and can therefore be considered the most effective environmental adaptation. Finally, restoration of watercourses is valuable for the aquatic fauna.