Bakgrund och problemdiskussion: Onoterade företag kan välja att följa antingen Bokföringsnämndens regelverk eller Redovisningsrådets rekommendationer. De företag som följer rekommendationerna från Bokföringsnämnden kan välja mellan olika avskrivningsmetoder vid redovisning av materiella anläggningstillgångar. Redovisningsnormer kan tillåta flera korrekta val och företagen i sin tur måste själva bestämma vilken princip som ska tillämpas. Olika val som företag gör påverkar både resultaträkningen och balansräkningen. Individer har dock en tendens att utgå från egenintresset och strävar efter att välja det val som ger den största nyttan. Årsredovisningen ska emellertid vara ett tillförlitligt beslutsunderlag för externa intressenters beslutsfattande. Redovisningen ska även vara rättvisande och jämförbar men då olika metoder för att beräkna avskrivningarnas storlek är tillåtna kan detta medföra att redovisningen mellan företag inte blir jämförbar i de fall de redovisar dessa på olika sätt. Hur avskrivningsmetod och antal nyttjandeperioder påverkar företagets kostnader i resultaträkningen är en intressant fråga på grund av att företagen själva kan välja en tillåten avskrivningsmetod samt bestämma vilken avskrivningstid de vill använda.  Syfte: Vi vill beskriva hur större onoterade företag väljer avskrivningsmetod samt nyttjandeperiod på materiella anläggningstillgångar. Vi vill även förstå vad de använder för hjälp till att grunda sina val och beslut på. Resultat: Analyskapitlet behandlar hur våra respondenter fastställer avskrivningarnas storlek vilket jämförs med rekommendationer och olika redovisningsprinciper. Analysen leder fram till en slutsats som visar att företagen i vår undersökning vid redovisning av avskrivningar tenderar att välja de val som de anser är enklast och mest praktisk. Samtidigt nämner våra respondenter andra motiv till de val de gör vid bestämning av avskrivningsmetoden och nyttjandeperioden. Samtliga respondenter använder sig av linjär avskrivningsmetod eftersom de anser att denna är enkel samt att den fungerar bra i verksamheten. Ingen av respondenterna omvärderar och eventuellt byter avskrivningsmetod då detta skulle medföra en liten skillnad i resultatet. Vid bestämning av nyttjandeperioden väljer företag oftast det kortaste alternativet på grund av osäkerhet samt för att undvika att belasta resultatet med avskrivningskostnader under en längre tid. Samtliga företag använder även de materiella anläggningstillgångarna efter nyttjandeperiodens slut, det sker sällan en omvärdering av nyttjandeperioden eftersom resultatet inte väsentligt förändras i deras fall. I de fall företag agerar i egenintresse genom att välja den avskrivningsmetod som företaget själv anser ger bäst resultat kan det ifrågasättas om avskrivningarna ger en rättvisande bild då redovisningen inte är neutral.

<p>In 1985 the Swedish Association of Local Authorities and Regions published a paper on recommended depreciation time on capital assets for the public sector. This paper should only be seen as guidance, but many municipals use it without any further investigations. </p><p>Swedish municipals are not like private companies; one very distinguished difference is that they are not allowed to make any profit. The municipals in Sweden are regulated by the constitution law which means that they can not go bankrupt. The public and the private sector have different legislations that result in different ways on how they for example treat depreciations. The aim of this essay is to describe and explain the relationship between the useful life and depreciation. The aim is also to identify the adapting legislation and recommendations. </p><p>We have designed our hypotheses based on the theory we have, about municipalities, municipal operations and depreciations. These hypotheses are used in three different kinds of categories which affect the correlation between depreciation and useful life. The categories used are municipal, political and human factors. </p><p>The survey was conducted by contacting a total of 67 municipals. Since a large number of the municipals have merged together in a mutual organisation we encountered a small problem. Within the organisation they cooperate when it comes to emergency services and sewage treatment works. </p><p>Our analysis indicates a relationship between the dependent variables and some independent variables. This result should be taken with caution since we can not prove that the result is correct. We can on the other hand with all certainty prove that the depreciation period does not reflect the useful life and that many municipalities use the outdated depreciation paper.</p>

In 1985 the Swedish Association of Local Authorities and Regions published a paper on recommended depreciation time on capital assets for the public sector. This paper should only be seen as guidance, but many municipals use it without any further investigations. Swedish municipals are not like private companies; one very distinguished difference is that they are not allowed to make any profit. The municipals in Sweden are regulated by the constitution law which means that they can not go bankrupt. The public and the private sector have different legislations that result in different ways on how they for example treat depreciations. The aim of this essay is to describe and explain the relationship between the useful life and depreciation. The aim is also to identify the adapting legislation and recommendations. We have designed our hypotheses based on the theory we have, about municipalities, municipal operations and depreciations. These hypotheses are used in three different kinds of categories which affect the correlation between depreciation and useful life. The categories used are municipal, political and human factors. The survey was conducted by contacting a total of 67 municipals. Since a large number of the municipals have merged together in a mutual organisation we encountered a small problem. Within the organisation they cooperate when it comes to emergency services and sewage treatment works. Our analysis indicates a relationship between the dependent variables and some independent variables. This result should be taken with caution since we can not prove that the result is correct. We can on the other hand with all certainty prove that the depreciation period does not reflect the useful life and that many municipalities use the outdated depreciation paper.

Inledning Deloitte gjorde 2013 en granskning av Jönköpings kommun som visade på att rutiner saknades avseende omprövning av nyttjandeperiod för materiella anläggningstillgångar. Detta skulle kunna innebära att det även finns brister i kommunala bolag, varför en jämförelse mellan kommunala och privata bolag görs. Syfte Syftet med studien är att förklara och analysera sambandet mellan ägaridentitet och omprövning av nyttjandeperiod för materiella anläggningstillgångar i svenska fastighetsbolag. Metod Studien har en deduktiv ansats och en kvantitativ forskningsstrategi. En tvärsnittsdesign har gjorts där datan samlats in i form av sekundärdata genom granskning av årsredovisningar. Datan, som utgörs av ett slutgiltigt urval om 405 bolag, har kompletterats med kvalitativa intervjuer med fem revisorer. Slutsats Den statistiska analysen visar ingen signifikans för sambandet mellan omprövning av nyttjandeperiod och ägaridentitet. Det som dock verkar påverka benägenheten att ompröva nyttjandeperiod är vilken revisionsbyrå bolaget anlitar. Bolag som anlitar Deloitte eller en annan revisionsbyrå än Big 4 är mer benägna att ompröva nyttjandeperiod än bolag som anlitar övrigarevisionsbyråer. / Introduction An inspection of Jönköping’s municpality made by Deloitte in 2013 showed a lack of routines regarding reviewing of useful life for tangible fixed assets. This could imply a lack of routines in municipal corporations as well, and because of this a comparison is made between municipal and private corporations. Purpose The aim of this study is to explain and analyze the relationship between owner identity and reviewing of useful life for tangable fixed assets in Swedish real estate corporations. Method The following is a quantitative study based on a deductive approach and a cross-sectional design. Data has been collected as secondary data through examiniation of annual reports. The data, which consists of a final selection of 405 corporations, has been complemented through qualitative interviews with five auditors. Conclusion The statistical analysis shows no significant relationship between reviewing of useful life and owner identity. However, a factor that seems to affect the propensity to review useful life is depending on which audit firm the corporation uses. Corporations that use Deloitte or another audit firm than Big 4 tend to review useful life to a greater extent that those who use other audit firms.

<p><p><strong>Syfte: </strong><strong><strong>Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning företag noterade på </strong>OMX-börsen i Stockholm följer redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134 samt om tre </strong><strong>oberoende variabler, omsättning, bransch och revisionsbyrå, har någon inverkan på i vilken </strong><strong>utsträckning företagen följer redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134. Mot bakgrund av </strong><strong>syftet har vi kommit fram till följande frågeställningar.</strong></p></p><p><strong>I vilken utsträckning följer företagen redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134? </strong></p><p><strong>Har företagens omsättning någon inverkan på efterlevnaden av redovisningsstandarden <strong>IAS 36 punkt 134?</strong></strong></p><p><strong>Har företagens val av revisionsbyrå någon inverkan på efterlevnaden av redovisningsstandarden <strong>IAS 36 punkt 134?</strong></strong></p><p><strong>Har bransch någon inverkan på efterlevnaden av redovisningsstandarden IAS 36 punkt <strong>134?</strong></strong></p><p><p><strong>Metod:</strong><strong>Vi har i denna uppsats använt oss av en kvantitativ metod för att samla in </strong><strong>information. Vi har studerat litteratur, artiklar samt årsredovisningar från företag noterade </strong><strong>på OMX-börsen i Stockholm för att i analysdelen undersöka om det finns ett samband </strong><strong>mellan vår beroende variabel och våra oberoende variabler.</strong></p></p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong><strong>Resultatet av vår undersökning visar att medelvärdet på företagens </strong><strong>efterlevnad av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134 är 55,08 %. Undersökning visar </strong><strong>att det inte finns några statistiskt säkerställda samband mellan den beroende </strong><strong>och våra </strong><strong>oberoende variabler.</strong></p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: <strong>Det vore intressant att undersöka andra oberoende <strong>variabler, göra en liknande </strong></strong></strong><strong>undersökning igen om några år samt att undersöka om hårdare </strong><strong>sanktioner vid dålig efterlevnad av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134 skulle </strong><strong>förbättra efterlevnaden.</strong></p><p><strong>Uppsatsens bidrag: <strong>Vi hoppas att denna uppsats skall visa och belysa i vilken utsträckning </strong></strong><strong>företag noterade på OMX-börsen i Stockholm följer redovisningsstandarden IAS 36 punkt </strong><strong>134.</strong></p>

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning företag noterade på OMX-börsen i Stockholm följer redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134 samt om tre oberoende variabler, omsättning, bransch och revisionsbyrå, har någon inverkan på i vilken utsträckning företagen följer redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134. Mot bakgrund av syftet har vi kommit fram till följande frågeställningar. I vilken utsträckning följer företagen redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134? Har företagens omsättning någon inverkan på efterlevnaden av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134? Har företagens val av revisionsbyrå någon inverkan på efterlevnaden av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134? Har bransch någon inverkan på efterlevnaden av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134? Metod:Vi har i denna uppsats använt oss av en kvantitativ metod för att samla in information. Vi har studerat litteratur, artiklar samt årsredovisningar från företag noterade på OMX-börsen i Stockholm för att i analysdelen undersöka om det finns ett samband mellan vår beroende variabel och våra oberoende variabler. Resultat &amp; slutsats: Resultatet av vår undersökning visar att medelvärdet på företagens efterlevnad av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134 är 55,08 %. Undersökning visar att det inte finns några statistiskt säkerställda samband mellan den beroende och våra oberoende variabler. Förslag till fortsatt forskning: Det vore intressant att undersöka andra oberoende variabler, göra en liknande undersökning igen om några år samt att undersöka om hårdare sanktioner vid dålig efterlevnad av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134 skulle förbättra efterlevnaden. Uppsatsens bidrag: Vi hoppas att denna uppsats skall visa och belysa i vilken utsträckning företag noterade på OMX-börsen i Stockholm följer redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134.