• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 57
  • Tagged with
  • 57
  • 57
  • 37
  • 33
  • 21
  • 19
  • 18
  • 18
  • 15
  • 14
  • 13
  • 13
  • 12
  • 11
  • 10
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar – vilka bedömningar genomförs? / Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar – vilka bedömningar genomförs?

Axelsson, Therese, Ben-Rejeb, Therese January 2012 (has links)
Bakgrund och problemdiskussion: Onoterade företag kan välja att följa antingen Bokföringsnämndens regelverk eller Redovisningsrådets rekommendationer. De företag som följer rekommendationerna från Bokföringsnämnden kan välja mellan olika avskrivningsmetoder vid redovisning av materiella anläggningstillgångar. Redovisningsnormer kan tillåta flera korrekta val och företagen i sin tur måste själva bestämma vilken princip som ska tillämpas. Olika val som företag gör påverkar både resultaträkningen och balansräkningen. Individer har dock en tendens att utgå från egenintresset och strävar efter att välja det val som ger den största nyttan. Årsredovisningen ska emellertid vara ett tillförlitligt beslutsunderlag för externa intressenters beslutsfattande. Redovisningen ska även vara rättvisande och jämförbar men då olika metoder för att beräkna avskrivningarnas storlek är tillåtna kan detta medföra att redovisningen mellan företag inte blir jämförbar i de fall de redovisar dessa på olika sätt. Hur avskrivningsmetod och antal nyttjandeperioder påverkar företagets kostnader i resultaträkningen är en intressant fråga på grund av att företagen själva kan välja en tillåten avskrivningsmetod samt bestämma vilken avskrivningstid de vill använda.  Syfte: Vi vill beskriva hur större onoterade företag väljer avskrivningsmetod samt nyttjandeperiod på materiella anläggningstillgångar. Vi vill även förstå vad de använder för hjälp till att grunda sina val och beslut på. Resultat: Analyskapitlet behandlar hur våra respondenter fastställer avskrivningarnas storlek vilket jämförs med rekommendationer och olika redovisningsprinciper. Analysen leder fram till en slutsats som visar att företagen i vår undersökning vid redovisning av avskrivningar tenderar att välja de val som de anser är enklast och mest praktisk. Samtidigt nämner våra respondenter andra motiv till de val de gör vid bestämning av avskrivningsmetoden och nyttjandeperioden. Samtliga respondenter använder sig av linjär avskrivningsmetod eftersom de anser att denna är enkel samt att den fungerar bra i verksamheten. Ingen av respondenterna omvärderar och eventuellt byter avskrivningsmetod då detta skulle medföra en liten skillnad i resultatet. Vid bestämning av nyttjandeperioden väljer företag oftast det kortaste alternativet på grund av osäkerhet samt för att undvika att belasta resultatet med avskrivningskostnader under en längre tid. Samtliga företag använder även de materiella anläggningstillgångarna efter nyttjandeperiodens slut, det sker sällan en omvärdering av nyttjandeperioden eftersom resultatet inte väsentligt förändras i deras fall. I de fall företag agerar i egenintresse genom att välja den avskrivningsmetod som företaget själv anser ger bäst resultat kan det ifrågasättas om avskrivningarna ger en rättvisande bild då redovisningen inte är neutral.
2

God redovisningssed och Rättvisande bild : En jämförelse

Utgårdh, Henrik, Stockesjö, Jannike January 2010 (has links)
<p>I och med Sveriges medlemskap i EU är man skyldig att följa unionens bolagsdirektiv, genom vilka begreppet rättvisande bild har införts i lagstiftningen. Grundtanken är en enhetlig redovisning inom unionen som ska öka jämförbarheten i redovisningsrapporteringen. Sverige har ett annat begrepp; god redovisningssed. Då dessa två begrepp är motstridiga syftar den här uppsatsen till att reda ut de skillnader som finns mellan begreppen.</p><p>Uppsatsen visar att de främsta skillnaderna är värdering av tillgångar då de antingen ska värderas till anskaffningsvärde eller verkligt värde. Det har också visat sig att begreppen god redovisningssed och rättvisande bild är svårdefinierade, och att de otydliga definitionerna gjort införandet av EU:s bolagsdirektiv i svensk redovisningslagstiftning komplicerat. För att fullt ut kunna införa rättvisande bild krävs en tydligare definition av begreppet från EU.</p>
3

God redovisningssed och Rättvisande bild : En jämförelse

Utgårdh, Henrik, Stockesjö, Jannike January 2010 (has links)
I och med Sveriges medlemskap i EU är man skyldig att följa unionens bolagsdirektiv, genom vilka begreppet rättvisande bild har införts i lagstiftningen. Grundtanken är en enhetlig redovisning inom unionen som ska öka jämförbarheten i redovisningsrapporteringen. Sverige har ett annat begrepp; god redovisningssed. Då dessa två begrepp är motstridiga syftar den här uppsatsen till att reda ut de skillnader som finns mellan begreppen. Uppsatsen visar att de främsta skillnaderna är värdering av tillgångar då de antingen ska värderas till anskaffningsvärde eller verkligt värde. Det har också visat sig att begreppen god redovisningssed och rättvisande bild är svårdefinierade, och att de otydliga definitionerna gjort införandet av EU:s bolagsdirektiv i svensk redovisningslagstiftning komplicerat. För att fullt ut kunna införa rättvisande bild krävs en tydligare definition av begreppet från EU.
4

Implementeringen av ISA

Baraya, Raghda, Malin, Johansson January 2014 (has links)
Syftet med denna studie ä̈r att undersö̈ka hur infö̈randet av den nya revisionsstandarden ISA upplevs av revisorerna i Sverige och hur ISA fö̈rhåller sig till god redovisningssed och rättvisande bild.
5

Införandet av den nordiska revisionsstandarden SASE : En kvalitativ studie om hur det nuvarande utkastet av SASE förhåller sig till god revisionssed och rättvisande bild

Jovancic, Anna, Shala, Egzona January 2016 (has links)
No description available.
6

IAS 39 och den rättvisande bilden inom bankindustrin

Jonsson, Sandra, Ljungberg, Stéphanie January 2005 (has links)
<p>Från och med år 2005 ska alla noterade företag upprätta sina koncernredovisningar i enlighet</p><p>med de standarder som utfärdats av IASB och som antagits av EU-kommissionen. En av</p><p>IASB:s grundläggande riktlinjer är att redovisningen ska ge en rättvisande bild av företagets</p><p>situation. Bankindustrin motsatte sig införandet av en standard, IAS 39, då de ansåg att den</p><p>skulle misslyckas med att ge en rättvisande bild. Vårt syfte med uppsatsen är att studera i</p><p>vilken utsträckning banker i sin redovisning kan ge en rättvisande bild av ekonomiska</p><p>händelser i enlighet med IAS 39. Vårt empiriska material baserar sig till största del på</p><p>intervjuer med fyra bankkoncerner samt två revisorer och en analytiker. Under studiens gång</p><p>har vi funnit att åsikterna kring IAS 39 går isär. Bankindustrin är av en åsikt medan</p><p>intressenterna, i de flesta fall, är av en annan. Uppsatsen är till stor del strukturerad efter den</p><p>rättvisande bildens kvalitativa egenskaper. Analysen görs utifrån de kvalitativa egenskapernas</p><p>kännetecken. Studien visar på:</p><p>Relevansen har blivit lägre sett ur kravet förståelse och blivit högre sett ur kravet</p><p>aktualitet.</p><p>Jämförbarheten har blivit lägre enligt bankindustrin och högre enligt intressenterna,</p><p>sett ur kraven lika händelser och spelregler</p><p>Validiteten har blivit lägre enligt bankindustrin och högre enligt intressenterna, sett ur</p><p>kraven fullständighet och neutralitet.</p><p>Verifierbarheten varierar sett ur kraven kontroll och samstämmighet.</p>
7

”Rena vilda västern” : En studie av företags redovisning av pensionsåtaganden / ”The wild, wild west” : A study of enterprise’s accounting of pension

Gustafsson, Nina, Svensson Emanuelsson, Sara January 2007 (has links)
Idag finns en mångfald av redovisningssätt när det gäller pensionsåtaganden i små företag. Detta har dels sin förklaring i att pensionsåtaganden innebär skyldigheter som regleras först i en avlägsen framtid, vilket gör att det är mycket svårt att fastställa ett nuvärde av dessa och dels i att nuvarande regelverk lämnar utrymme för företags egna tolkningar. Frågan är om komplexiteten som är förenad med pensionsåtaganden och avsaknaden av ett enhetligt sätt att redovisa desamma på, kan leda till att företag redovisar lämnade pensionslöften, på ett sådant sätt att en missvisande bild av finansiell ställning uppstår.Huvudsyftet i denna uppsats är att undersöka varför företags redovisning av pensionsåtaganden skiljer sig åt och på vilka sätt redovisningen i fråga kan leda till en missvisande bild av resultat och finansiell ställning. Ett delsyfte är att undersöka hur revisorer granskar företags pensionsåtaganden.Uppsatsens syften och problemformulering har varit avgörande för de metodologiska val som gjorts före den empiriska undersökningen. Författarna har i studien haft ett hermeneutiskt förhållningssätt. Vidare har kvalitativ metod använts och undersökningen har genomförts i enlighet med en abduktiv ansats.Utifrån intervjuer med tre auktoriserade revisorer har författarna dragit slutsatsen att företags pensionsåtaganden redovisas på olika sätt med anledning av områdets komplexitet, att de regler som finns är otydliga och att företag inte sällan redovisar på ett felaktigt sätt. Dessutom kan det faktum att lagstiftningen medger olika alternativ göra att företag redovisar åtagandena olika eftersom de tenderar att välja det sätt som är mest fördelaktigt. Författarna har också kunnat urskilja ett samband mellan redovisningen av pensionsåtaganden och skattelagstiftningen.När det gäller frågan på vilka sätt redovisning av pensionsåtaganden kan leda till att en missvisande bild av resultat och finansiell ställning uppstår, har ett flertal sådana identifierats. Enligt revisorernas erfarenheter är detrelativt vanligt att företag utelämnar pensionsåtaganden från redovisningen och gör felaktiga beräkningar av dessa. Vidare kan en missvisande bild uppstå när åtagandena är större än vad som faktiskt redovisas, vilket inträffar då ett företag har förmånsbestämda pensionsplaner och det insatta pensionskapitalet har minskat i värde utan att företaget redovisat ett större åtagande. En missvisande bild kan även sägas uppstå då företag redovisar pensionsåtaganden utanför balansräkningen som ansvarsförbindelser.Revisorers granskning av pensionsåtaganden består bland annat av att se till så att åtagandena är korrekt beräknade, att samtliga anställda finns med, att notupplysningarna ger rätt bild av åtagandena och att det inte finns några dolda, ej redovisade, pensionsåtaganden. I undersökningen framkom också att revisorer över lag lägger ned lite tid på pensionsåtaganden i revisionen idag. I många fall görs enbart översiktliga granskningar, där posternas rimlighet bedöms. / Uppsatsnivå: C
8

Humankapital i kunskapsintensiva företag likt fotbollsklubbar. / Human capital in knowledge-intense companies as it is being done in football clubs.

Hissa, Joakim, Åhmark, Anna January 2008 (has links)
Kunskap har blivit en allt viktigare framgångsfaktor för företag de senaste åren. Tydligast syns det inom näringslivet där antalet kunskapsintensiva företag har ökat markant. Personalen som även kallas humankapital och är en del av det intellektuella kapitalet, har därmed fått en allt viktigare roll eftersom de utgör företagens största tillgång. För att återspegla en rättvisande bild av tillgångarna är det därför av yttersta vikt att synliggöra humankapitalet i årsredovisningen vilket ger upphov till stora värderingsproblem. I studien görs därför en jämförelse med fotbollsklubbar som köper och säljer spelarkontrakt och därmed får en naturlig värdering i balansräkningen. Syftet med studien är således att konkretisera frågan om humankapital för att ge en annorlunda syn på värderingen vilket också kan ge ett bidrag till teorin. Forskningsfrågan lyder enligt följande:”Kan humankapital införas i balansräkningen som för fotbollsklubbar och skapar det i så fall en mer rättvisande bild av företaget?”Två empiriska studier presenteras i uppsatsen där 30 stycken företag svarar på frågor om humankapital och två företag, Unifaun AB och Itero i Göteborg AB, diskuterar frågan i en djupare intervju. Den kvantitativa undersökningen visar att en värdering av humankapital förmodligen skulle avge en mer rättvisande bild av företagen men att värderingsproblematiken står i vägen för den praktiska genomförbarheten. Vid frågan om likställelse med fotbollsklubbar går åsikterna isär en aning. De som är positiva till en liknande värdering anser att personalen behöver ett värde för att synliggöras i räkenskaperna medan de som är negativa anser att det skulle innebära handel med människor på slavkontrakt. I de djupare, kvalitativa, intervjuerna framkommer dock att problematiken kring värderingen främst handlar om att humankapital bedöms utefter subjektiva åsikter. Likställelsen med fotbollsklubbar konkretiserar därför frågan och synen på värderingen blir mer objektiv vilket öppnar en ny diskussion om humankapital i årsredovisningen. Således tillämpas en abduktiv metod i uppsatsen där slutledningarna pendlar mellan empiri och teori.De empiriska undersökningarna visar även att kunskapsintensiva företag inte redovisar humankapitalet nämnvärt i årsredovisningen. Det gör att externa intressenter inte kan tillgodogöra sig den information de behöver och den rättvisande bilden förvanskligas. Slutsatsen landar således på att det är mer rättvisande att redovisa något än att inte redovisa alls. Därmed inte sagt att den rätta vägen är via balansräkningen eftersom relationen mellan två nyckeltal kan berätta mer än en ensam siffra. / Uppsatsnivå: C
9

Kundfordringar : En studie om värdering och disclosure / Account Receivables : A study on valuation and disclosure

Pettersson, Sandra, Kudus, Selma January 2012 (has links)
Kundfordringar har en osäker karaktär vilket skapar svårigheter vid värdering. Enligt svensk lagstiftning ska kundfordringar värderas till det belopp som förväntas inflyta. God redovisningssed sätter gränser för hur kundfordringar ska värderas och ger utrymme för möjliga värderingsprinciper. Då kundfordringar ingår i omsättningstillgångar, vilka anses vara några av de mest manipulativa kontona i det finansiella redovisningssystemet, behövs studier inom ämnet.Studiens syfte är att besvara hur missvisande redovisning av kundfordringar kan undvikas samt undersöka och jämföra hur kundfordringar framställs i årsredovisningar. En undersökning genomförs på tio olika företag som är noterade på Stockholmsbörsens lista över stora företag, Large cap. Granskning av de tio olika företagen sker på deras årsredovisningar, genom kodifiering av olika ämnesområden, för analys och jämförelse av innehållet.På grund av de många värderingsalternativ som finns beträffande kundfordringar är första steget för företagen att bedöma vilken som är mest passande utifrån verksamhetens art. De företag som har begränsad kreditförsäljning bör tillämpa individuell metod för värdering av kundfordringar medan företag med stor kreditförsäljning, på grund av kostnader och tidskrav, troligtvis kommer att välja kollektiv metod. Dessutom bör en kombination av aging method och global method användas för nedskrivning, vilket skapar ett mer trovärdigt värde då hänsyn tas både till balans- och resultaträkning.Det viktigaste är att företagen är öppna med vad de gör, oavsett vilka val de gör vid värdering av kundfordringar, för att en rättvis bild av kundfordringarnas värde ska kunna ges. Dessutom ska företagens redovisning spegla begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet för att uppnå rättvisande bild, vilket tyvärr inte stöds i den lagstiftning som existerar idag. För att få rättvis bild av kundfordringar behövs mer disclosure av relevant information.Undersökningen resulterade i att stora skillnader mellan företagens disclosure av kundfordringar uppdagades. Majoriteten redovisade kundfordringar i en separat post i balansräkningen medan några redovisade aggregerad information om kortfristiga fordringar. Otillräcklig information gavs kring vald värderingsmetod vilket resulterade i att uppfattningen att företag med hög kreditförsäljning bör ha en mer detaljerad framställning kring kundfordringarnas betydelse och hur redovisat värde har beräknats. Det behövs och bör ställas högre krav på disclosure av kundfordringar, då det skulle innebära högre kvalitet och större tillförlitlighet. Förtydligande av standarder och riktlinjer samt högre och klart ställda krav skulle medföra att en mer rättvisande bild skulle kunna skapas. / Program: Civilekonomprogrammet
10

Vart är vi på väg? : Traditionsförändringarnas innebörd för begreppet rättvisande bilds betydelse

Sandgren, Emelie, Torrberg, Peter January 2009 (has links)
<p>Inom redovisningsområdet finns två olika redovisningstraditioner, den kontinentala samt den anglosaxiska. Den kontinentala traditionen innebär mer reglerad redovisning än den anglosaxiska traditionen när det gäller formen på redovisningshandlingar, ordningsföljder i balans och resultaträkning. Sverige har länge följt den kontinentala traditionen men har mer och mer gått över till den anglosaxiska och det som finns kvar av det kontinentala är mest av formell karaktär. Medlemsstaterna i EU fick viss frihet i hur direktiven skulle implementeras samt uttolkas och det ledde till flera olika tolkningar av begreppet "true and fair view". I Sverige översattes begreppet "true and fair view" till rättvisande bild. Redovisning har utvecklats nationellt i olika länder och detta har gjort att den internationella skillnaden har varit stor inom redovisningsområdet.</p><p>Behovet av harmonisering växte fram genom de skillnaderna i redovisningen som fanns mellan olika länder. För att uppnå harmonisering startades år 1973 International Accounting Standards Committee (IASC) som senare kom att ombildas och fick benämningen International Accounting Standards Board (IASB). Dessa standarder har fokus på redovisning för investerare på kapitalmarknaden. Anledningen till behovet av harmonisering inom redovisningen var att öka jämförbarheten mellan företags redovisningar.</p><p>Uppsatsens respondenter menar att begreppet inte har någon praktisk betydelse i sig för den som redovisar. Då de regelverk som finns inom svensk redovisningsprofession är så pass detaljerade gör att det inte finns något behov för en klargöring av när begreppet rättvisande bild ska tillämpas. Att det finns så pass många olika tolkningar av rättvisande bild tror vi kan bero på att det inte finns någon klar definition av begreppet. Det kan också bero på att begreppet framskrivs i årsredovisningslagen som en betydande princip och att detta ger upphov till en vilja hos de aktiva inom redovisningsområdet att skapa sig en förståelse för det. Begreppet rättvisande bild menar två av respondenterna i uppsatsen kan uppnås genom att följa god redovisningssed.</p><p>Uppsatsens respondenter är alla eniga om att Sverige ligger någonstans mitt emellan den kontinentala och anglosaxiska traditionen idag. I och med att Sverige är ett så pass litet land så är det naturligt att vi influeras från olika håll.</p>

Page generated in 0.0603 seconds