• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 43
  • 17
  • 4
  • 3
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 72
  • 72
  • 40
  • 38
  • 27
  • 26
  • 24
  • 23
  • 23
  • 23
  • 19
  • 17
  • 16
  • 15
  • 11
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

IAS 39: impact on integrated treasury systems.

06 December 2007 (has links)
This dissertation investigates how a move towards an integrated Internet-based treasury function could have a significant impact on the systems that have to support compliance with the requirements of the international accounting standard IAS 39. The objectives of the dissertation are: to identify the measurement, recognition and disclosure requirements as set out in (or implied by) IAS 39 in order to select those requirements for which the possibility of compliance would most probably be affected by the suggested move from a traditional treasury to an integrated Internet-based treasury; and further, to identify the required changes that take place within a treasury environment when changing from a traditional treasury to an integrated Internet-based treasury function and then to match the identified probable system changes implied by the treasury environment change referred to above with the possible requirements from IAS 39 that could be affected by such a system change. / Prof. D Coetsee
2

IAS 39s påverkan på redovisningen av finansiella instrument

Alkvik, Johan, Bergstedt, Sofia January 2003 (has links)
No description available.
3

IAS 39 Får företagets intressenter en mer rättvisande bild och hur har revisorerna anpassat sitt arbetsätt efter den nya standarden?

Götling, Elin, Lindberg, Julia January 2007 (has links)
<p>För att skapa en effektiv och konkurrenskraftig kapitalmarknad har Europeiska Unionen beslutat om en gemensam redovisningsstandard som trädde i kraft år 2005. IAS 39 är en standard för redovisning och värdering av finansiella instrument. Enligt denna ska finansiella instrument värderas till verkligt värde och värdeförändringar ska påverka det redovisade resultatet eller eget kapital. Syftet med denna uppsats är att undersöka om IAS 39 har skapat en mer rättvisande bild av företagets finansiella ställning till dess intressenter samt hur revisorernas arbetssätt har anpassats. Efter den empiriska undersökningen bestående av fyra intervjuer med revisorer kan uppsatsförfattarna konstatera att det föreligger delade meningar huruvida en mer rättvisande bild har skapats. Transparensen i redovisningen ökar tack vare att riskbedömningarna blir tydligare, dock kan det uppstå subjektivitet i värderingen av onoterade tillgångar då denna ofta bygger på antaganden. Revisionsarbetet har fördjupats och specialiserats och revisorernas analytiska förmåga blir viktigare då fler antaganden ska bedömas.</p>
4

IAS 39 Får företagets intressenter en mer rättvisande bild och hur har revisorerna anpassat sitt arbetsätt efter den nya standarden?

Götling, Elin, Lindberg, Julia January 2007 (has links)
För att skapa en effektiv och konkurrenskraftig kapitalmarknad har Europeiska Unionen beslutat om en gemensam redovisningsstandard som trädde i kraft år 2005. IAS 39 är en standard för redovisning och värdering av finansiella instrument. Enligt denna ska finansiella instrument värderas till verkligt värde och värdeförändringar ska påverka det redovisade resultatet eller eget kapital. Syftet med denna uppsats är att undersöka om IAS 39 har skapat en mer rättvisande bild av företagets finansiella ställning till dess intressenter samt hur revisorernas arbetssätt har anpassats. Efter den empiriska undersökningen bestående av fyra intervjuer med revisorer kan uppsatsförfattarna konstatera att det föreligger delade meningar huruvida en mer rättvisande bild har skapats. Transparensen i redovisningen ökar tack vare att riskbedömningarna blir tydligare, dock kan det uppstå subjektivitet i värderingen av onoterade tillgångar då denna ofta bygger på antaganden. Revisionsarbetet har fördjupats och specialiserats och revisorernas analytiska förmåga blir viktigare då fler antaganden ska bedömas.
5

IAS 39s påverkan på redovisningen av finansiella instrument

Alkvik, Johan, Bergstedt, Sofia January 2003 (has links)
No description available.
6

IAS 39 : Redovisning i en förändringsprocess

Åberg, Kristin, Myrin, Malin, Lindström, Karin January 2006 (has links)
<p>Arbetsmarknaden utsätts för en ständigt pågående globalisering där informationsspridning blir av allt större betydelse. Europeiska Unionen har sedan 2002 beslutat att det gemensamma redovisningssystemet IFRS skall införas. Detta med syfte till att underlätta fortsatt globalisering för företagen inom EU. Det nya redovisningssystemet som tas i bruk den första januari 2005, är framarbetad för att skapa harmonisering företagen sinsemellan. I syfte att skapa en enhetlig, integrerad och mer effektiv kapitalmarknad infördes att alla noterade bolag skulle ha anpassat sin koncernredovisning till den internationella redovisningsstandarden IFRS. De standarder som skulle komma att bli gällande skulle efter utarbetning godkännas av Europeiska kommissionen innan införandet 2005. Dock finns det några un-dantag vilket fick till följd att sex av de poster som kommissionen godkände inte hade någon motsvarighet i RR. En av dem är IAS 39. Denna post (IAS 39 Financial Instrument: Recognition and Measurement) behandlar värdering och redovisning av finansiella instrument. IAS 39 är den standard som blivit mest omdebatterad och väckte stora protester hos flera av medlemsländerna redan när den presenterades för kommissionen. Debatten angående IAS 39 grundade sig bland annat på hur den kom att påverka företagets resultat. Med detta som bakgrund blev syftet med denna uppsats hur företagen har informerat sina in-tressenter om huruvida denna post har haft den stora inverkan som man tidigare befarade. För att genomföra studiens syfte undersöktes alla A-listade företag på stockholmsbörsen. De granskades på så vis att deras delårsrapporter studerades utifrån sju stycken frågor. Dessa frågor var formulerade på så vis att de besvarade om företagen redovisat specifikt för posten IAS 39. Den empiriska studien i uppsatsen visar att utav de 50 bolag som granskades i undersökningen var det åtta av dessa som inte hade utformat någon som helst information i sin delårsrapport om vare sig IFRS eller IAS 39. Endast två företag har redovisat enligt sex av de sju frågorna som upprättades för undersökningen. Huvudfrågan kan därmed sammanfattningsvis besvaras med att övergången till IFRS och IAS 39 inte har redovisats fullt ut utifrån de kriterier som sammanställts i forskningsfrågorna.</p><p>Upplysning om IFRS och IAS 39 anser vi vara viktigt för att intressenter av företagens finansiella information ska få en uppfattning om hur detta kommer att påverka bolaget. Ett misstag med inte lämna eller lämna knapphändig information till sina intressenter är att det motverkar en effektiv kapitalmarknad.</p>
7

IAS 39 : Redovisning i en förändringsprocess

Åberg, Kristin, Myrin, Malin, Lindström, Karin January 2006 (has links)
Arbetsmarknaden utsätts för en ständigt pågående globalisering där informationsspridning blir av allt större betydelse. Europeiska Unionen har sedan 2002 beslutat att det gemensamma redovisningssystemet IFRS skall införas. Detta med syfte till att underlätta fortsatt globalisering för företagen inom EU. Det nya redovisningssystemet som tas i bruk den första januari 2005, är framarbetad för att skapa harmonisering företagen sinsemellan. I syfte att skapa en enhetlig, integrerad och mer effektiv kapitalmarknad infördes att alla noterade bolag skulle ha anpassat sin koncernredovisning till den internationella redovisningsstandarden IFRS. De standarder som skulle komma att bli gällande skulle efter utarbetning godkännas av Europeiska kommissionen innan införandet 2005. Dock finns det några un-dantag vilket fick till följd att sex av de poster som kommissionen godkände inte hade någon motsvarighet i RR. En av dem är IAS 39. Denna post (IAS 39 Financial Instrument: Recognition and Measurement) behandlar värdering och redovisning av finansiella instrument. IAS 39 är den standard som blivit mest omdebatterad och väckte stora protester hos flera av medlemsländerna redan när den presenterades för kommissionen. Debatten angående IAS 39 grundade sig bland annat på hur den kom att påverka företagets resultat. Med detta som bakgrund blev syftet med denna uppsats hur företagen har informerat sina in-tressenter om huruvida denna post har haft den stora inverkan som man tidigare befarade. För att genomföra studiens syfte undersöktes alla A-listade företag på stockholmsbörsen. De granskades på så vis att deras delårsrapporter studerades utifrån sju stycken frågor. Dessa frågor var formulerade på så vis att de besvarade om företagen redovisat specifikt för posten IAS 39. Den empiriska studien i uppsatsen visar att utav de 50 bolag som granskades i undersökningen var det åtta av dessa som inte hade utformat någon som helst information i sin delårsrapport om vare sig IFRS eller IAS 39. Endast två företag har redovisat enligt sex av de sju frågorna som upprättades för undersökningen. Huvudfrågan kan därmed sammanfattningsvis besvaras med att övergången till IFRS och IAS 39 inte har redovisats fullt ut utifrån de kriterier som sammanställts i forskningsfrågorna. Upplysning om IFRS och IAS 39 anser vi vara viktigt för att intressenter av företagens finansiella information ska få en uppfattning om hur detta kommer att påverka bolaget. Ett misstag med inte lämna eller lämna knapphändig information till sina intressenter är att det motverkar en effektiv kapitalmarknad.
8

Účtování a oceňování finančního majetku podle českých účetních předpisů a IFRS / Recognition and valuation of financial assets according to Czech accounting standards and IFRS

Vladicescu, Andrei January 2011 (has links)
The thesis is focused on the treatment of long-term tangible assets in IFRS and Czech accounting legislation, and discusses the issue of its reporting and valuation.
9

Börsbolag avviker från IAS 39 för att visa ett mer rättvisande resultat : En studie om säkringsredovisning

Gottfridsson, Alexander, Persson, Marcus January 2009 (has links)
<p><strong>Kandidatuppsats i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Umeå universitet</strong></p><p><strong>Redovisning, VT 09</strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Författare: </strong>Alexander<strong> </strong>Gottfridsson och Marcus Persson<strong> </strong></p><p><strong>Handledare: </strong>Owe R. Hedström</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Bakgrund och problem:</strong> Efter att EU:s ministerråd antog förordningen om International Accounting Standards innebar detta att från och med första januari 2005 ska alla börsnoterade företag inom EU tillämpa samma redovisningsprinciper. Detta innebar att koncernerna fick göra en del förändringar inom redovisningen. Det område som författarna valt att studera är IAS 39, standarden för värdering och värdeförändringar av finansiella instrument. Denna anser vi är särskilt intressant då den sedan införandet varit omdiskuterad.</p><p><strong>Syftet:</strong> Syftet med uppsatsen är att redogöra problematiken kring marknadsvärdering av finansiella derivat enligt IAS 39. Vi vill studera företag som inte uppfyller kraven för säkringsredovisning och hur deras finansiella rapporter kan avspegla en ekonomisk rättvisande bild. Uppsatsen kommer också beskriva kraven som finns för att kunna tillämpa säkringsredovisning och effekterna för företag som inte tillämpar säkringsredovisning enligt IAS 39.</p><p><strong>Avgränsning och begränsning: </strong>Författarna har valt att i huvudsak avgränsa sig till säkring med finansiella instrument för valutakurs-, elpris- och råvaruprisförändringar. Vidare har studien begränsats till att studera två företag som upplever skiljda effekter av IAS 39, AAK och Vattenfall.</p><p><strong>Metod</strong>: Studien använder en kvalitativ metod och ett deduktivt angreppssätt. Den kunskapssynd som författarna utgick från var positivismen.</p><p><strong>Teorier: </strong>Dessa har valts utifrån principer och standarder från IAS 39 och IAS 32. Teoridelen av studien beskriver regelverket för de olika typerna av derivat som företag använder för att säkra sig mot eventuella uppgångar och nedgångar i valutakurser och råvarupriser. Kraven för att man ska få tillämpa säkringsredovisning och exempel på hur de finansiella instrumenten redovisas beskrivs även här.</p><p><strong>Analys och slutsats:</strong> Studien visar att AAK, som inte klarar att tillämpa säkringsredovisning, inte kan visa ett rättvisande resultat om de tillämpar rapportering enigt IAS 39. För att AAK skall kunna visa ett rättvisande resultat krävs att de skall kunna marknadsvärdera sina försäljnings- och inköpsavtal och redovisa dessa i såväl resultat- som balansräkning. Företag som arbetar med ren kontraktssäkring som AAK bör i framtiden få tillämpa säkringsredovisning där alla poster får marknadsvärderas inte bara de finansiella derivat som används för att säkra underliggande prisrisker i uppgjorda avtal. Vattenfall, som tillämpar säkringsredovisning, får inga större problem med sina derivat, då de kan redovisa större delen inom säkringsreserven i balansräkningen. Vår bedömning är att Vattenfalls ekonomiska rapportering visar en bra bild av den ekonomiska utvecklingen i bolaget.</p><p> </p>
10

Börsbolag avviker från IAS 39 för att visa ett mer rättvisande resultat : En studie om säkringsredovisning

Gottfridsson, Alexander, Persson, Marcus January 2009 (has links)
Kandidatuppsats i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Umeå universitet Redovisning, VT 09 Författare: Alexander Gottfridsson och Marcus Persson Handledare: Owe R. Hedström Bakgrund och problem: Efter att EU:s ministerråd antog förordningen om International Accounting Standards innebar detta att från och med första januari 2005 ska alla börsnoterade företag inom EU tillämpa samma redovisningsprinciper. Detta innebar att koncernerna fick göra en del förändringar inom redovisningen. Det område som författarna valt att studera är IAS 39, standarden för värdering och värdeförändringar av finansiella instrument. Denna anser vi är särskilt intressant då den sedan införandet varit omdiskuterad. Syftet: Syftet med uppsatsen är att redogöra problematiken kring marknadsvärdering av finansiella derivat enligt IAS 39. Vi vill studera företag som inte uppfyller kraven för säkringsredovisning och hur deras finansiella rapporter kan avspegla en ekonomisk rättvisande bild. Uppsatsen kommer också beskriva kraven som finns för att kunna tillämpa säkringsredovisning och effekterna för företag som inte tillämpar säkringsredovisning enligt IAS 39. Avgränsning och begränsning: Författarna har valt att i huvudsak avgränsa sig till säkring med finansiella instrument för valutakurs-, elpris- och råvaruprisförändringar. Vidare har studien begränsats till att studera två företag som upplever skiljda effekter av IAS 39, AAK och Vattenfall. Metod: Studien använder en kvalitativ metod och ett deduktivt angreppssätt. Den kunskapssynd som författarna utgick från var positivismen. Teorier: Dessa har valts utifrån principer och standarder från IAS 39 och IAS 32. Teoridelen av studien beskriver regelverket för de olika typerna av derivat som företag använder för att säkra sig mot eventuella uppgångar och nedgångar i valutakurser och råvarupriser. Kraven för att man ska få tillämpa säkringsredovisning och exempel på hur de finansiella instrumenten redovisas beskrivs även här. Analys och slutsats: Studien visar att AAK, som inte klarar att tillämpa säkringsredovisning, inte kan visa ett rättvisande resultat om de tillämpar rapportering enigt IAS 39. För att AAK skall kunna visa ett rättvisande resultat krävs att de skall kunna marknadsvärdera sina försäljnings- och inköpsavtal och redovisa dessa i såväl resultat- som balansräkning. Företag som arbetar med ren kontraktssäkring som AAK bör i framtiden få tillämpa säkringsredovisning där alla poster får marknadsvärderas inte bara de finansiella derivat som används för att säkra underliggande prisrisker i uppgjorda avtal. Vattenfall, som tillämpar säkringsredovisning, får inga större problem med sina derivat, då de kan redovisa större delen inom säkringsreserven i balansräkningen. Vår bedömning är att Vattenfalls ekonomiska rapportering visar en bra bild av den ekonomiska utvecklingen i bolaget.

Page generated in 0.0354 seconds