• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 52
  • 1
  • Tagged with
  • 53
  • 53
  • 25
  • 21
  • 21
  • 19
  • 18
  • 17
  • 16
  • 13
  • 10
  • 10
  • 8
  • 8
  • 7
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

IAS 39s påverkan på redovisningen av finansiella instrument

Alkvik, Johan, Bergstedt, Sofia January 2003 (has links)
No description available.
2

IAS 39s påverkan på redovisningen av finansiella instrument

Alkvik, Johan, Bergstedt, Sofia January 2003 (has links)
No description available.
3

IAS 39 : Redovisning i en förändringsprocess

Åberg, Kristin, Myrin, Malin, Lindström, Karin January 2006 (has links)
<p>Arbetsmarknaden utsätts för en ständigt pågående globalisering där informationsspridning blir av allt större betydelse. Europeiska Unionen har sedan 2002 beslutat att det gemensamma redovisningssystemet IFRS skall införas. Detta med syfte till att underlätta fortsatt globalisering för företagen inom EU. Det nya redovisningssystemet som tas i bruk den första januari 2005, är framarbetad för att skapa harmonisering företagen sinsemellan. I syfte att skapa en enhetlig, integrerad och mer effektiv kapitalmarknad infördes att alla noterade bolag skulle ha anpassat sin koncernredovisning till den internationella redovisningsstandarden IFRS. De standarder som skulle komma att bli gällande skulle efter utarbetning godkännas av Europeiska kommissionen innan införandet 2005. Dock finns det några un-dantag vilket fick till följd att sex av de poster som kommissionen godkände inte hade någon motsvarighet i RR. En av dem är IAS 39. Denna post (IAS 39 Financial Instrument: Recognition and Measurement) behandlar värdering och redovisning av finansiella instrument. IAS 39 är den standard som blivit mest omdebatterad och väckte stora protester hos flera av medlemsländerna redan när den presenterades för kommissionen. Debatten angående IAS 39 grundade sig bland annat på hur den kom att påverka företagets resultat. Med detta som bakgrund blev syftet med denna uppsats hur företagen har informerat sina in-tressenter om huruvida denna post har haft den stora inverkan som man tidigare befarade. För att genomföra studiens syfte undersöktes alla A-listade företag på stockholmsbörsen. De granskades på så vis att deras delårsrapporter studerades utifrån sju stycken frågor. Dessa frågor var formulerade på så vis att de besvarade om företagen redovisat specifikt för posten IAS 39. Den empiriska studien i uppsatsen visar att utav de 50 bolag som granskades i undersökningen var det åtta av dessa som inte hade utformat någon som helst information i sin delårsrapport om vare sig IFRS eller IAS 39. Endast två företag har redovisat enligt sex av de sju frågorna som upprättades för undersökningen. Huvudfrågan kan därmed sammanfattningsvis besvaras med att övergången till IFRS och IAS 39 inte har redovisats fullt ut utifrån de kriterier som sammanställts i forskningsfrågorna.</p><p>Upplysning om IFRS och IAS 39 anser vi vara viktigt för att intressenter av företagens finansiella information ska få en uppfattning om hur detta kommer att påverka bolaget. Ett misstag med inte lämna eller lämna knapphändig information till sina intressenter är att det motverkar en effektiv kapitalmarknad.</p>
4

IAS 39 : Redovisning i en förändringsprocess

Åberg, Kristin, Myrin, Malin, Lindström, Karin January 2006 (has links)
Arbetsmarknaden utsätts för en ständigt pågående globalisering där informationsspridning blir av allt större betydelse. Europeiska Unionen har sedan 2002 beslutat att det gemensamma redovisningssystemet IFRS skall införas. Detta med syfte till att underlätta fortsatt globalisering för företagen inom EU. Det nya redovisningssystemet som tas i bruk den första januari 2005, är framarbetad för att skapa harmonisering företagen sinsemellan. I syfte att skapa en enhetlig, integrerad och mer effektiv kapitalmarknad infördes att alla noterade bolag skulle ha anpassat sin koncernredovisning till den internationella redovisningsstandarden IFRS. De standarder som skulle komma att bli gällande skulle efter utarbetning godkännas av Europeiska kommissionen innan införandet 2005. Dock finns det några un-dantag vilket fick till följd att sex av de poster som kommissionen godkände inte hade någon motsvarighet i RR. En av dem är IAS 39. Denna post (IAS 39 Financial Instrument: Recognition and Measurement) behandlar värdering och redovisning av finansiella instrument. IAS 39 är den standard som blivit mest omdebatterad och väckte stora protester hos flera av medlemsländerna redan när den presenterades för kommissionen. Debatten angående IAS 39 grundade sig bland annat på hur den kom att påverka företagets resultat. Med detta som bakgrund blev syftet med denna uppsats hur företagen har informerat sina in-tressenter om huruvida denna post har haft den stora inverkan som man tidigare befarade. För att genomföra studiens syfte undersöktes alla A-listade företag på stockholmsbörsen. De granskades på så vis att deras delårsrapporter studerades utifrån sju stycken frågor. Dessa frågor var formulerade på så vis att de besvarade om företagen redovisat specifikt för posten IAS 39. Den empiriska studien i uppsatsen visar att utav de 50 bolag som granskades i undersökningen var det åtta av dessa som inte hade utformat någon som helst information i sin delårsrapport om vare sig IFRS eller IAS 39. Endast två företag har redovisat enligt sex av de sju frågorna som upprättades för undersökningen. Huvudfrågan kan därmed sammanfattningsvis besvaras med att övergången till IFRS och IAS 39 inte har redovisats fullt ut utifrån de kriterier som sammanställts i forskningsfrågorna. Upplysning om IFRS och IAS 39 anser vi vara viktigt för att intressenter av företagens finansiella information ska få en uppfattning om hur detta kommer att påverka bolaget. Ett misstag med inte lämna eller lämna knapphändig information till sina intressenter är att det motverkar en effektiv kapitalmarknad.
5

IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar : En studie av fyra svenska industriföretags tillämpning

Kjell, Alexander, Carlsson, Christoffer January 2008 (has links)
<p>Det allt mer globala företagandet har bidragit till skapandet av IFRS 7, vilket är en gemensam standard för upplysningar rörande risker för finansiella instrument. För noterade bolag med räkenskapsår som börjar 1 januari 2007 är den nya standarden obligatorisk. Detta innebär att även ickefinansiella företag måste tillämpa den.</p><p>Studien inriktar sig på att analysera hur svenska industriföretag har tillämpat de nya kraven på redovisning som IFRS 7 ställer på upplysningarna för kredit-, likviditets- samt marknadsrisk. Data har inhämtats från 2007 års årsredovisningar och författarna avser att utgå från hur de kvalitativa egenskaperna relevans, begriplighet, tillförlitlighet och jämförbarhet påverkas av införandet.</p><p>Författarna kommer i slutsatserna fram till att de studerade industriföretagen lever upp till de högre kraven på upplysningar som behandlar deras finansiella instrument, men att skillnader i omfattning och upplägg förekommer. De kvalitativa egenskaperna påverkas övervägande positivt. Ett mer specificerat regelverk eller en utstakad praxis skulle leda till ännu bättre kvalité för användarna.</p>
6

IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar : En studie av fyra svenska industriföretags tillämpning

Kjell, Alexander, Carlsson, Christoffer January 2008 (has links)
Det allt mer globala företagandet har bidragit till skapandet av IFRS 7, vilket är en gemensam standard för upplysningar rörande risker för finansiella instrument. För noterade bolag med räkenskapsår som börjar 1 januari 2007 är den nya standarden obligatorisk. Detta innebär att även ickefinansiella företag måste tillämpa den. Studien inriktar sig på att analysera hur svenska industriföretag har tillämpat de nya kraven på redovisning som IFRS 7 ställer på upplysningarna för kredit-, likviditets- samt marknadsrisk. Data har inhämtats från 2007 års årsredovisningar och författarna avser att utgå från hur de kvalitativa egenskaperna relevans, begriplighet, tillförlitlighet och jämförbarhet påverkas av införandet. Författarna kommer i slutsatserna fram till att de studerade industriföretagen lever upp till de högre kraven på upplysningar som behandlar deras finansiella instrument, men att skillnader i omfattning och upplägg förekommer. De kvalitativa egenskaperna påverkas övervägande positivt. Ett mer specificerat regelverk eller en utstakad praxis skulle leda till ännu bättre kvalité för användarna.
7

Affärsplanen : Tillämpning av finansiella instrument

Ribbenhed, Niklas, Gidlund, Andreas January 2006 (has links)
Syftet med uppsatsen är att utreda vilka finansiella instrument som används i affärsplaner framtagna av nya företag i uppstartsskedet. Litteratur om affärsplaner har studerats för att utreda vilka som är de vanligaste finansiella instrumenten som förekommer. En kvantitativ prövning har utförts för att studera vilka finansiella instrument som används i praktiken, hur vanligt förekommande de är, för vilka tidsperspektiv de redovisas samt hur många finansiella instrument som tas upp i respektive affärsplaner. Prövningen har utförts genom att en befintlig volym med affärsplaner har stu-derats och samtliga finansiella instrument registrerats. Resultatet har i sin tur analyserats och presenterats textuellt och i form av grafer. De finansiella instrument som enligt tidigare forskning bör finnas med i en affärsplan är resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys och breakeven-analys. Dessa fyra instrument har klassificerats som finansiella huvudinstrument. I den empiriska undersökningen påträffades förutom ovanstående instrument försäljningsprognos, kapitalbehov, kostnadsprognos, löneprognos nyckeltal, portfolio analysis model, prissättning, uppstartskostnader och återbetalningsplan. Dessa instrument är klassificerade som övriga finansiella instrument. I genomsnitt används 4,1 instrument i respektive affärsplan. Standardavvikelsen är 2,9, vil-ket innebär att det är en stor spridning på antalet instrument. Drygt två tredjedelar (37%) av affärsplanerna innehåller två eller färre instrument medan knappt en fjärdedel (23%) av affärsplanerna innehåller åtta eller fler instrument. Undersökningen visar att det är en stor andel som har få respektive många finansiella instrument i affärsplanen, vilket är ett tecken på en fokusdifferens. Fokusdifferensen innebär att en stor del av urvalet har en väl genom-arbetad finansiell planering i affärsplanen och en stor del inte har det. Knappt tre fjärdedelar (72%) av affärsplanerna innehåller minst ett finansiellt huvudinstrument, vilket innebär att mer än en fjärdedel (28%) inte innehåller något finansiellt huvudinstrument överhuvudtaget. Bland de fyra vanligaste instrumenten återfinns tre huvudinstrument: resultaträkning (70%), balansräkning (52%) och kassaflödesanalys (48%). Det fjärde huvudinstrumentet, breakeven-analys, förekommer med en frekvens på 30%, vilket innebär att det är det sjunde vanligaste instrumentet. Trenden visar att huvudinstrumenten förekommer på den övre halvan i diagrammet över mest förekommande instrument och de övriga instrumenten förekommer på den nedre halvan. Endast två instrument används i fler än hälften av affärsplanerna. / The purpose of this thesis is to investigate which financial instruments are used in business plans developed by new companies in the start-up phase. Appropriate literature has been reviewed to study which financial instruments occur most frequently. A quantitative study has been carried out to examine which financial instruments are being used in practise, how often they occur, what time perspective they present and with what frequency they occur in each business plan. The study has been performed by registering financial instruments in business plans. The chosen objects for the study have been found in an existing volume of business plans. The financial instruments which, according to the literature, should be used in a business plan are income statement, balance sheet, cash flow analysis and breakeven analysis. These four instrument have been classified as main financial instruments. All the main financial in-struments were found in the empirical study, but the financial instruments sales forecast, funding needs, expenditure forecast, personnel plan, business ratios, portfolio analysis model, pricing strategy, start-up costs and reimbursement plan were also found. These in-strument are classified as other financial instruments. On average 4,1 financial instruments are used in each business plan. The standard deviation is 2,9, which means the number of financial instruments is widely spread. More than two thirds (37%) of the business plans contain two or less financial instruments while less than one fourth (23%) of the business plans contain eight or more financial instruments. The study shows there is a large portion of the business plans that contain either few or many financial instruments. This is a sign of difference in focus from the business plan writers. The difference means that a large extent of the business plans has a well developed finan-cial planning and a large extent has not. Less than three thirds (72%) of the business plans contain at least one main financial in-strument, which means that more than one fourth (28%) does not contain any of them. Among the four most common financial instruments in the practice, three are main instruments: income statement (70%), balance sheet (52%) and cash flow analysis (48%). The fourth main instrument, break even analysis, occurs with the frequency 30%, which means it is the seventh most used instrument in business plans. The trend shows that the main instruments occur in the upper half of the diagram and the other instruments occur in the lower half. Only two instruments are used in more than half of the business plans, income statement and balance sheet.
8

Från IAS 39 till IFRS 9 : En förenklad och förbättrad standard?

Rebermark, Izabella, Rydell, Ellinor January 2013 (has links)
No description available.
9

Affärsplanen : Tillämpning av finansiella instrument

Ribbenhed, Niklas, Gidlund, Andreas January 2006 (has links)
<p>Syftet med uppsatsen är att utreda vilka finansiella instrument som används i affärsplaner framtagna av nya företag i uppstartsskedet.</p><p>Litteratur om affärsplaner har studerats för att utreda vilka som är de vanligaste finansiella instrumenten som förekommer. En kvantitativ prövning har utförts för att studera vilka finansiella instrument som används i praktiken, hur vanligt förekommande de är, för vilka tidsperspektiv de redovisas samt hur många finansiella instrument som tas upp i respektive affärsplaner. Prövningen har utförts genom att en befintlig volym med affärsplaner har stu-derats och samtliga finansiella instrument registrerats. Resultatet har i sin tur analyserats och presenterats textuellt och i form av grafer.</p><p>De finansiella instrument som enligt tidigare forskning bör finnas med i en affärsplan är resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys och breakeven-analys. Dessa fyra instrument har klassificerats som finansiella huvudinstrument. I den empiriska undersökningen påträffades förutom ovanstående instrument försäljningsprognos, kapitalbehov, kostnadsprognos, löneprognos nyckeltal, portfolio analysis model, prissättning, uppstartskostnader och återbetalningsplan. Dessa instrument är klassificerade som övriga finansiella instrument.</p><p>I genomsnitt används 4,1 instrument i respektive affärsplan. Standardavvikelsen är 2,9, vil-ket innebär att det är en stor spridning på antalet instrument. Drygt två tredjedelar (37%) av affärsplanerna innehåller två eller färre instrument medan knappt en fjärdedel (23%) av affärsplanerna innehåller åtta eller fler instrument. Undersökningen visar att det är en stor andel som har få respektive många finansiella instrument i affärsplanen, vilket är ett tecken på en fokusdifferens. Fokusdifferensen innebär att en stor del av urvalet har en väl genom-arbetad finansiell planering i affärsplanen och en stor del inte har det.</p><p>Knappt tre fjärdedelar (72%) av affärsplanerna innehåller minst ett finansiellt huvudinstrument, vilket innebär att mer än en fjärdedel (28%) inte innehåller något finansiellt huvudinstrument överhuvudtaget. Bland de fyra vanligaste instrumenten återfinns tre huvudinstrument: resultaträkning (70%), balansräkning (52%) och kassaflödesanalys (48%). Det fjärde huvudinstrumentet, breakeven-analys, förekommer med en frekvens på 30%, vilket innebär att det är det sjunde vanligaste instrumentet. Trenden visar att huvudinstrumenten förekommer på den övre halvan i diagrammet över mest förekommande instrument och de övriga instrumenten förekommer på den nedre halvan. Endast två instrument används i fler än hälften av affärsplanerna.</p> / <p>The purpose of this thesis is to investigate which financial instruments are used in business plans developed by new companies in the start-up phase.</p><p>Appropriate literature has been reviewed to study which financial instruments occur most frequently. A quantitative study has been carried out to examine which financial instruments are being used in practise, how often they occur, what time perspective they present and with what frequency they occur in each business plan. The study has been performed by registering financial instruments in business plans. The chosen objects for the study have been found in an existing volume of business plans.</p><p>The financial instruments which, according to the literature, should be used in a business plan are income statement, balance sheet, cash flow analysis and breakeven analysis. These four instrument have been classified as main financial instruments. All the main financial in-struments were found in the empirical study, but the financial instruments sales forecast, funding needs, expenditure forecast, personnel plan, business ratios, portfolio analysis model, pricing strategy, start-up costs and reimbursement plan were also found. These in-strument are classified as other financial instruments.</p><p>On average 4,1 financial instruments are used in each business plan. The standard deviation is 2,9, which means the number of financial instruments is widely spread. More than two thirds (37%) of the business plans contain two or less financial instruments while less than one fourth (23%) of the business plans contain eight or more financial instruments. The study shows there is a large portion of the business plans that contain either few or many financial instruments. This is a sign of difference in focus from the business plan writers. The difference means that a large extent of the business plans has a well developed finan-cial planning and a large extent has not.</p><p>Less than three thirds (72%) of the business plans contain at least one main financial in-strument, which means that more than one fourth (28%) does not contain any of them. Among the four most common financial instruments in the practice, three are main instruments: income statement (70%), balance sheet (52%) and cash flow analysis (48%). The fourth main instrument, break even analysis, occurs with the frequency 30%, which means it is the seventh most used instrument in business plans. The trend shows that the main instruments occur in the upper half of the diagram and the other instruments occur in the lower half. Only two instruments are used in more than half of the business plans, income statement and balance sheet.</p>
10

IAS 39 och den rättvisande bilden inom bankindustrin

Jonsson, Sandra, Ljungberg, Stéphanie January 2005 (has links)
<p>Från och med år 2005 ska alla noterade företag upprätta sina koncernredovisningar i enlighet</p><p>med de standarder som utfärdats av IASB och som antagits av EU-kommissionen. En av</p><p>IASB:s grundläggande riktlinjer är att redovisningen ska ge en rättvisande bild av företagets</p><p>situation. Bankindustrin motsatte sig införandet av en standard, IAS 39, då de ansåg att den</p><p>skulle misslyckas med att ge en rättvisande bild. Vårt syfte med uppsatsen är att studera i</p><p>vilken utsträckning banker i sin redovisning kan ge en rättvisande bild av ekonomiska</p><p>händelser i enlighet med IAS 39. Vårt empiriska material baserar sig till största del på</p><p>intervjuer med fyra bankkoncerner samt två revisorer och en analytiker. Under studiens gång</p><p>har vi funnit att åsikterna kring IAS 39 går isär. Bankindustrin är av en åsikt medan</p><p>intressenterna, i de flesta fall, är av en annan. Uppsatsen är till stor del strukturerad efter den</p><p>rättvisande bildens kvalitativa egenskaper. Analysen görs utifrån de kvalitativa egenskapernas</p><p>kännetecken. Studien visar på:</p><p>Relevansen har blivit lägre sett ur kravet förståelse och blivit högre sett ur kravet</p><p>aktualitet.</p><p>Jämförbarheten har blivit lägre enligt bankindustrin och högre enligt intressenterna,</p><p>sett ur kraven lika händelser och spelregler</p><p>Validiteten har blivit lägre enligt bankindustrin och högre enligt intressenterna, sett ur</p><p>kraven fullständighet och neutralitet.</p><p>Verifierbarheten varierar sett ur kraven kontroll och samstämmighet.</p>

Page generated in 0.1537 seconds