• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 9
  • 5
  • Tagged with
  • 14
  • 7
  • 7
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar : En studie av fyra svenska industriföretags tillämpning

Kjell, Alexander, Carlsson, Christoffer January 2008 (has links)
<p>Det allt mer globala företagandet har bidragit till skapandet av IFRS 7, vilket är en gemensam standard för upplysningar rörande risker för finansiella instrument. För noterade bolag med räkenskapsår som börjar 1 januari 2007 är den nya standarden obligatorisk. Detta innebär att även ickefinansiella företag måste tillämpa den.</p><p>Studien inriktar sig på att analysera hur svenska industriföretag har tillämpat de nya kraven på redovisning som IFRS 7 ställer på upplysningarna för kredit-, likviditets- samt marknadsrisk. Data har inhämtats från 2007 års årsredovisningar och författarna avser att utgå från hur de kvalitativa egenskaperna relevans, begriplighet, tillförlitlighet och jämförbarhet påverkas av införandet.</p><p>Författarna kommer i slutsatserna fram till att de studerade industriföretagen lever upp till de högre kraven på upplysningar som behandlar deras finansiella instrument, men att skillnader i omfattning och upplägg förekommer. De kvalitativa egenskaperna påverkas övervägande positivt. Ett mer specificerat regelverk eller en utstakad praxis skulle leda till ännu bättre kvalité för användarna.</p>
2

IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar : En studie av fyra svenska industriföretags tillämpning

Kjell, Alexander, Carlsson, Christoffer January 2008 (has links)
Det allt mer globala företagandet har bidragit till skapandet av IFRS 7, vilket är en gemensam standard för upplysningar rörande risker för finansiella instrument. För noterade bolag med räkenskapsår som börjar 1 januari 2007 är den nya standarden obligatorisk. Detta innebär att även ickefinansiella företag måste tillämpa den. Studien inriktar sig på att analysera hur svenska industriföretag har tillämpat de nya kraven på redovisning som IFRS 7 ställer på upplysningarna för kredit-, likviditets- samt marknadsrisk. Data har inhämtats från 2007 års årsredovisningar och författarna avser att utgå från hur de kvalitativa egenskaperna relevans, begriplighet, tillförlitlighet och jämförbarhet påverkas av införandet. Författarna kommer i slutsatserna fram till att de studerade industriföretagen lever upp till de högre kraven på upplysningar som behandlar deras finansiella instrument, men att skillnader i omfattning och upplägg förekommer. De kvalitativa egenskaperna påverkas övervägande positivt. Ett mer specificerat regelverk eller en utstakad praxis skulle leda till ännu bättre kvalité för användarna.
3

Redovisning av finansiella risker enligt IFRS 7 ur ett analytikerperspektiv.

Dahlgren, Fredrik, Larsson, Anders January 2007 (has links)
<p>Konvergerande ekonomier har gett upphov till nya behov såsom ett internationellt standardiserat redovisningssystem. I EU gäller sedan den första januari 2005 för noterade företag International Accounting Standards Boards (IASBs) system kallat IFRS. Detta regelsystem styr bland annat vilken information som företag ska lämna kring sina finansiella instrument. Just dessa regler är dock i en utvecklingsfas, vilket ledit till att företag för 2005 års årsredovisningar fått välja mellan att redovisa efter den äldre standarden IAS 32 eller den nyare vid namn IFRS 7. Svenska storbanker har genomgående valt att redovisa efter den nyare standarden.</p><p>Trots att införandet av IFRS 7 till stor del är motiverat av en strävan efter att öka användares förståelse för hur finansiella instrument påverka företags exponering för finansiella risker så varnas det för att 2005 års årsredovisningar inte alltid blir jämförbara, då bland annat på grund av den valfrihet som företag har. Hur yttrar sig då denna valfrihet? Frågan vi ställer oss är: Hur följer de företag som valt att redovisa efter IFRS 7 de nya upplysningskrav som ställts på dem?</p><p>Empiri har inhämtats från fyra svenska storbankers årsredovisningar för år 2005 med fokus på de nya upplysningskraven, som lokaliserades inom områdena kreditrisk, likviditetsrisk samt marknadsrisker. Detta har analyserats utifrån de kvalitativa egenskaper som IASB anser vara de viktigaste i finansiella rapporter vilka är begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet.</p><p>Bankernas upplysningar inom de aktuella områdena mötte i stort standardens krav väl. Anmärkningsvärt är den variation i detaljrikedom i beskrivningen av erhållna säkerheter och att två av fyra banker inte följer rekommendationer enligt IFRS 7 när det gäller löptidsanalyser för finansiella skulder. Störst likhet mellan bankenas upplysningar fanns inom området marknadsrisker.</p>
4

Redovisning av finansiella risker enligt IFRS 7 ur ett analytikerperspektiv.

Dahlgren, Fredrik, Larsson, Anders January 2007 (has links)
Konvergerande ekonomier har gett upphov till nya behov såsom ett internationellt standardiserat redovisningssystem. I EU gäller sedan den första januari 2005 för noterade företag International Accounting Standards Boards (IASBs) system kallat IFRS. Detta regelsystem styr bland annat vilken information som företag ska lämna kring sina finansiella instrument. Just dessa regler är dock i en utvecklingsfas, vilket ledit till att företag för 2005 års årsredovisningar fått välja mellan att redovisa efter den äldre standarden IAS 32 eller den nyare vid namn IFRS 7. Svenska storbanker har genomgående valt att redovisa efter den nyare standarden. Trots att införandet av IFRS 7 till stor del är motiverat av en strävan efter att öka användares förståelse för hur finansiella instrument påverka företags exponering för finansiella risker så varnas det för att 2005 års årsredovisningar inte alltid blir jämförbara, då bland annat på grund av den valfrihet som företag har. Hur yttrar sig då denna valfrihet? Frågan vi ställer oss är: Hur följer de företag som valt att redovisa efter IFRS 7 de nya upplysningskrav som ställts på dem? Empiri har inhämtats från fyra svenska storbankers årsredovisningar för år 2005 med fokus på de nya upplysningskraven, som lokaliserades inom områdena kreditrisk, likviditetsrisk samt marknadsrisker. Detta har analyserats utifrån de kvalitativa egenskaper som IASB anser vara de viktigaste i finansiella rapporter vilka är begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Bankernas upplysningar inom de aktuella områdena mötte i stort standardens krav väl. Anmärkningsvärt är den variation i detaljrikedom i beskrivningen av erhållna säkerheter och att två av fyra banker inte följer rekommendationer enligt IFRS 7 när det gäller löptidsanalyser för finansiella skulder. Störst likhet mellan bankenas upplysningar fanns inom området marknadsrisker.
5

Samma eller olika kalkylränta? : Analys av valet av att ha samma eller olika kalkylränta vidinvesteringar med lika eller olika marknadsrisk.

Behrenz, Sebastian, Nilsson, Martin January 2021 (has links)
Abstrakt Titel: Samma eller olika kalkylränta? Frågeställning:Vad är anledningen till att företag använder sig av en gemensam kalkylräntaför olika större reala investeringsprojekt, med lika eller olika marknadsrisk?Finns det något samband mellan att företag väljer att ha samma kalkylränta för olika störrereala investeringsprojekt och att företaget är verksamt i samma land och samma bransch? Syfte: Syftet med arbetet är att studera om svenska företag använder samma kalkylränta förolika reala investeringsprojekt och framförallt att undersöka anledningar bakom detta val.Dessutom har studien undersökt om det finns något samband mellan ett företags val attanvända samma kalkylränta för olika investeringsprojekt och att företaget är verksamt isamma land och samma bransch. Slutligen har vi även studerat vilka olikakapitalbudgeteringstekniker som de utvalda företagen använder vid investeringsbedömningar. Metod: Studien utgår från en deduktiv ansats och är därmed en kvantitativ studie.Forskningsmetoden som har använts för att samla in data har varit en e-post enkät. Den typav företag som har legat i fokus i studien är svenska tillverkningsföretag. För att sedananalysera den insamlade datan har univariat, bivariat och multivariata analyser använts. Slutsats: Studien visar att det inte finns något statistiskt säkerställt samband mellan attföretag väljer att ha samma kalkylränta när de är verksamma i samma land och sammabransch. Utöver detta visar även studien att de olika hypoteser från tidigare forskning tillanledningar bakom valet att ha samma kalkylränta stämmer i praktiken samt att det finns ettfåtal ytterligare anledningar. Anledningarna visar på många olika argument för att ha sammakalkylränta och de har även stöd både från ändamålsenliga teorier som t.ex “agency theory”,“bounded rationality theory” och “behavioral finance theories”. Nyckelord: Kalkylränta, marknadsrisk, kapitalbudgeteringstekniker, diskonteringsränta,betavärdet, marknadsränta, ägarnas avkastningskrav och riskfri ränta.
6

Samma eller olika kalkylränta? : Analys av valet av att ha samma eller olika kalkylränta vid investeringar med lika eller olika marknadsrisk.

Nilsson, Martin, Sebastian, Behrenz January 2021 (has links)
Frågeställning: Vad är anledningen till att företag använder sig av en gemensam kalkylränta för olika större reala investeringsprojekt, med lika eller olika marknadsrisk?  Finns det något samband mellan att företag väljer att ha samma kalkylränta för olika större reala investeringsprojekt och att företaget är verksamt i samma land och samma bransch? Syfte: Syftet med arbetet är att studera om svenska företag använder samma kalkylränta för olika reala investeringsprojekt och framförallt att undersöka anledningar bakom detta val. Dessutom har studien undersökt om det finns något samband mellan ett företags val att använda samma kalkylränta för olika investeringsprojekt och att företaget är verksamt i samma land och samma bransch. Slutligen har vi även studerat vilka olika kapitalbudgeteringstekniker som de utvalda företagen använder vid investeringsbedömningar. Metod: Studien utgår från en deduktiv ansats och är därmed en kvantitativ studie. Forskningsmetoden som har använts för att samla in data har varit en e-post enkät. Den typ av företag som har legat i fokus i studien är svenska tillverkningsföretag. För att sedan analysera den insamlade datan har univariat, bivariat och multivariata analyser använts.    Slutsats: Studien visar att det inte finns något statistiskt säkerställt samband mellan att företag väljer att ha samma kalkylränta när de är verksamma i samma land och samma bransch. Utöver detta visar även studien att de olika hypoteser från tidigare forskning till anledningar bakom valet att ha samma kalkylränta stämmer i praktiken samt att det finns ett fåtal ytterligare anledningar. Anledningarna visar på många olika argument för att ha samma kalkylränta och de har även stöd både från ändamålsenliga teorier som t.ex “agency theory”, “bounded rationality theory” och “behavioral finance theories”.
7

Corporate Social Responsibility och riskpåverkan : En studie av det sociala ansvarstagandets effekt på risk i Svenska börsbolag

Elman, Beatrice, Pers, Sebastian January 2016 (has links)
This study uses a quantitative method that aims to investigate the relationship between corporate social responsibility (CSR) and firm risk within Swedish public companies. Despite previous research at Anglo-Saxon companies with similar results, authors found cause for further investigation. Authors identified differences in the Swedish context that could affect the earlier found negative relation between CSR and firm risk, thereby legitimizing further examination. The research is built on secondary data collected from Nasdaq, Morningstar, Orbis and the CSRhub database. Through theory of relevance and current research, it develops a hypothesis which states that as CSR increases, firm risk is reduced in accordance with previous research. Testing was done with Pearsons bivariate correlation table and a multivariate regression analysis, controlling for various firm characteristics. The study found no connection between market risk and CSR, but could not determine whether a relationship between CSR and total risk exists within the population, only partly rejecting the hypothesis. The study raises attention as to how the relation between CSR and risk could be different in a context outside the typical Anglo-Saxon population. It could also be used as a base to further research on the cause to the lack of relation between CSR and market risk, in this study’s particular population.
8

Värdering av Speed : Ett onoterat aktiebolag / Valuation of Speed : A private firm

Claesson, Annelie, Åhmark, Anna January 2009 (has links)
Värdet på ett företag kan variera beroende på vilken nytta det kan anses ha för olika individer.Att finna ett värde på ett företag som är fullkomligt sant, objektivt eller obestridligt är därför iprincip en omöjlighet. Resultatet av en företagsvärdering bygger i stor utsträckning påantaganden och subjektiva uppskattningar vilket påverkar bedömningen, men även syftet ochvilken typ av företag det gäller har betydelse för värderingen.Värdering av såväl onoterade som noterade företag bygger på samma modeller och principer,men det är förknippat med större osäkerhet och svårighet att bedöma ett onoterat företag.Problematiken ligger bland annat i att det för onoterade företag saknas löpandemarknadsvärde från börsen. Dessutom är det förknippat med större svårighet att fastställadiskonteringsräntan vid användandet av en diskonteringsmodell och finna ett sannolikt måttpå risk. Problem kan även uppstå på grund av att onoterade företags värde i många fall har enstark koppling till dess ägare.Syftet med uppsatsen är att beskriva vilka delar som påverkar en värdering av ett onoterattjänsteföretag, för att därefter förklara hur ett teoretiskt förankrat värde kan fastställas. Studienomfattar bemanningsföretaget Speed Management AB och uppsatsen grundar sig på följandefrågeställningar:• Vilka delar bör beaktas vid en värdering av det onoterade företaget Speed?• Vilket värde på Speed kan slutligen uppskattas när teori förankras i empiri?Studien utgår från olika teoretiska värderingsmodeller för att påvisa arbetsgången när ettonoterat företag skall värderas. Den empiriska studien är av kvalitativ art med tre intervjuerfrån följande respondenter; en representant från Speed, en från revisionsbolaget Ernst &amp;Young och två i en intervju med Handelsbanken. Valet av respondenter grundas på attvärderingen utförs på uppdrag av Speed där en neutral värdering efterfrågas utan att detföreligger någon försäljningssituation eller börsintroduktion. Beräkningarna i det empiriskakapitlet tillämpar teorin på Speeds räkenskaper där olika antaganden görs och Speeds egnaprognoser beaktas.Studien utgår därmed från teori om företagsvärdering, vilket appliceras på företaget Speedoch deras räkenskaper. Resultatet återanknyts till teorin och slutligen presenteras ett svar på125 000 000 kr som, i skrivande stund, kan hållas gällande som objektivt värde för Speed.
9

Asset allocation under Solvency II : Adjusting investments for capital efficiency / Tillgångsallokering i Solvens II : Inkludering av kapitalkrav vid investeringar

HELLGREN, ERIK, UGGLA, FREDRIK January 2015 (has links)
Solvens II är ett nytt regelverk för försäkringsbolag inom EU som ska träda i kraft 2016. Tidigare forskning har diskuterat effekterna av det nya regelverket och förutspår att det kommer att påverka försäkringsbolagens tillgångsallokering. Syftet med denna studie är att studera optimala tillgångsallokeringar för livbolag, både med avseende på interna krav på risk och avkastning och externa kapitalkrav i Solvens II. En fallstudie utförs på ett svenskt livbolag för att ta fram en modell för optimala tillgångsallokeringar, som även tar hänsyn till livbolagets framtida utbetalningar. En optimal allokering tas fram med hjälp av kvadratisk optimering på risk och kapitalkrav givet en viss förväntad avkastning och den nuvarande allokeringen jämförs med olika optimala portföljer. Resultaten visar att det är möjligt att optimera allokeringen både ur ett risk- och avkastningsperspektiv samt  apitalkravsperspektiv, men att de optimala tillgångsportföljerna skiljer sig åt markant. Detta arbete påvisar att det finns en betydande skillnad på risk, mätt genom antingen historisk volatilitet eller kapitalkrav. Ett exempel är tillgångsklassen hedgefonder som har en låg historisk volatilitet men har ett högt kapitalkrav i Solvens II. Denna studie bidrar till befintlig forskning genom att utveckla ett ramverk för investeringar för ett livbolag i Solvens II som tar hänsyn till kapitalkrav för olika tillgångar. / Solvency II is a new regulatory framework concerning insurance companies in the European Union, to be introduced in 2016. The effects of the regulation have been discussed and previous literature believes it will have a significant effect on insurance companies’ asset allocation. The aim of this thesis is to investigate the optimal asset allocation for a life insurer with respect to internal risk-return requirements and external capital requirements imposed by Solvency II. The thesis performs a case study on a Swedish life insurer for the purpose of developing and evaluating an asset allocation model which incorporates future liabilities of the life insurer. Through quadratic optimization, the asset allocation is optimized for portfolios associated with a certain expected return and the current allocation is compared to optimal portfolios. The results show that it is possible to optimize the asset allocation from both a risk-return and capital requirement perspective. However, they are subject to large shifts in asset allocation. The thesis also shows that there is a large discrepancy of risk from a standard deviation standpoint and regulatory capital charges. One example are hedge funds which have shown a low historical volatility but are classified as an asset with high risk in Solvency II. This study contributes to theory by providing an investment decision framework for life insurers that includes capital charges for asset allocation.
10

Effects of ESG on Market Risk : A Copula and a Regression Approach to CoVaR / Effekter av ESG på Marknadsrisk : Två Metoder

Thornqvist, Viktor January 2023 (has links)
With a background in EU regulations and an increased interest in Environmental, Social, and Governence (ESG) policies in companies when investing, this thesis considers the individual contributions to market risk in portfolios by different ESG parameters. It explores two different methods to examine if there are effects consistent across the whole Nordic markets, and the possibility to express any effects within portfolios in a clear way. It uses the OMXNORDIC index as the market index and two different fund portfolios as example portfolios, one of which is an article 9 fund. The quantile regression approach does not show any consistent effects across the whole Nordic market from any ESG parameter explored. It does however make for a clear way to present the effects on the portfolio level for each ESG parameter. The employed Copula approach does show some consistent difference between the ESG parameters for the market and in portfolios, as well as differences between the portfolios. Both of the explored methods should allow for comparisons between, and reports on, fund portfolios which would improve the ESG analyses of funds. / Mot bakgrund av EU-lagstiftning och ett ökat intresse i företags förhållning till Environmental, Social, och Governence (ESG) frågor, så utforskar den här uppsatsen ESG-faktorers bidrag till marknadsrisk i fondportföljer och på den nordiska marknaden. Uppsatsen använder två olika metoder för att undersöka om det finns potentiella konsekventa effekter på den Nordiska aktiemarknaden, och möjligheten att presentera resultat på portföljnivå på ett tydligt sätt. OMXNORDIC används som marknadsindex, och två olika fondportföljer används som exempelportföljer, varav en är en artikel 9 fondportfölj. Quantile regression-metoden visar inte på några konsekventa effekter över hela den nordiska marknaden, för någon av ESG-parametrarna. Däremot så resulterar metoden i ett tydligt sätt att presentera påverkan av ESG-parametrarna på portföljnivå. Copula-metoden som används visar på några konsekventa skillnader mellan ESG-parametrar, både för marknaden och i fondportföljerna, samt skillnader mellan portföljerna i sig. Båda metoderna lämpar sig till att jämföra och bygga rapporter på fondportföljer, vilket borde leda till bättre ESG-analyser av fonder.

Page generated in 0.028 seconds