<p>Konvergerande ekonomier har gett upphov till nya behov såsom ett internationellt standardiserat redovisningssystem. I EU gäller sedan den första januari 2005 för noterade företag International Accounting Standards Boards (IASBs) system kallat IFRS. Detta regelsystem styr bland annat vilken information som företag ska lämna kring sina finansiella instrument. Just dessa regler är dock i en utvecklingsfas, vilket ledit till att företag för 2005 års årsredovisningar fått välja mellan att redovisa efter den äldre standarden IAS 32 eller den nyare vid namn IFRS 7. Svenska storbanker har genomgående valt att redovisa efter den nyare standarden.</p><p>Trots att införandet av IFRS 7 till stor del är motiverat av en strävan efter att öka användares förståelse för hur finansiella instrument påverka företags exponering för finansiella risker så varnas det för att 2005 års årsredovisningar inte alltid blir jämförbara, då bland annat på grund av den valfrihet som företag har. Hur yttrar sig då denna valfrihet? Frågan vi ställer oss är: Hur följer de företag som valt att redovisa efter IFRS 7 de nya upplysningskrav som ställts på dem?</p><p>Empiri har inhämtats från fyra svenska storbankers årsredovisningar för år 2005 med fokus på de nya upplysningskraven, som lokaliserades inom områdena kreditrisk, likviditetsrisk samt marknadsrisker. Detta har analyserats utifrån de kvalitativa egenskaper som IASB anser vara de viktigaste i finansiella rapporter vilka är begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet.</p><p>Bankernas upplysningar inom de aktuella områdena mötte i stort standardens krav väl. Anmärkningsvärt är den variation i detaljrikedom i beskrivningen av erhållna säkerheter och att två av fyra banker inte följer rekommendationer enligt IFRS 7 när det gäller löptidsanalyser för finansiella skulder. Störst likhet mellan bankenas upplysningar fanns inom området marknadsrisker.</p>

Konvergerande ekonomier har gett upphov till nya behov såsom ett internationellt standardiserat redovisningssystem. I EU gäller sedan den första januari 2005 för noterade företag International Accounting Standards Boards (IASBs) system kallat IFRS. Detta regelsystem styr bland annat vilken information som företag ska lämna kring sina finansiella instrument. Just dessa regler är dock i en utvecklingsfas, vilket ledit till att företag för 2005 års årsredovisningar fått välja mellan att redovisa efter den äldre standarden IAS 32 eller den nyare vid namn IFRS 7. Svenska storbanker har genomgående valt att redovisa efter den nyare standarden. Trots att införandet av IFRS 7 till stor del är motiverat av en strävan efter att öka användares förståelse för hur finansiella instrument påverka företags exponering för finansiella risker så varnas det för att 2005 års årsredovisningar inte alltid blir jämförbara, då bland annat på grund av den valfrihet som företag har. Hur yttrar sig då denna valfrihet? Frågan vi ställer oss är: Hur följer de företag som valt att redovisa efter IFRS 7 de nya upplysningskrav som ställts på dem? Empiri har inhämtats från fyra svenska storbankers årsredovisningar för år 2005 med fokus på de nya upplysningskraven, som lokaliserades inom områdena kreditrisk, likviditetsrisk samt marknadsrisker. Detta har analyserats utifrån de kvalitativa egenskaper som IASB anser vara de viktigaste i finansiella rapporter vilka är begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Bankernas upplysningar inom de aktuella områdena mötte i stort standardens krav väl. Anmärkningsvärt är den variation i detaljrikedom i beskrivningen av erhållna säkerheter och att två av fyra banker inte följer rekommendationer enligt IFRS 7 när det gäller löptidsanalyser för finansiella skulder. Störst likhet mellan bankenas upplysningar fanns inom området marknadsrisker.

Tidigare forskning har tydligt etablerat hur mycket företag växer. Det här examensarbetet har tagit sig an uppgiften att beskriva och förklara hur företag växer. Vi har särskilt försökt hitta nyanser av tillväxt genom ett investmentbolags perspektiv. Till det har vi haft ett teoretiskt perspektiv med två huvudsakliga strategier för tillväxt. Litteraturen pekar ut organisk tillväxtstrategi och extern tillväxtstrategi. Organisk tillväxt är stabilt och mindre riskfyllt, medan extern tillväxt gör att företag kan växa snabbt men det innebär mer och en annan typ av risk. Genom en extern tillväxtstrategi kan företag snabbt få en nödvändig konkurrensfördel genom till exempel unik kunskap på en lokal marknad. Syftet med detta examensarbete är att bidra till en djupare kunskap för hur investmentbolag ser på organisk eller extern tillväxt hos företag. Totalt gjordes tio intervjuer med svenska investmentbolag. För att besvara forskningsfrågan har vi varit analytiskt deduktiva. Teorin i examensarbetet användes som verktyg för att förklara med olika aspekter hur investmentbolag ser på organisk och extern tillväxt hos företag. Resultatet visar att den organiska tillväxtformen är mindre riskfylld samt att eventuella risker lättare kan hanteras genom en högre grad av kontroll internt. Skillnader uppstår när varje aktör har olika strategier för hur deras verksamhet ska bedrivas. Examensarbetet bidrar till att med det teoretiska förhållningssättet utöka kunskapen om organisk och extern tillväxtstrategi. Det är även ett bidrag till forskningen om hur företag växer. Vidare stimuleras debatten om tillväxtteorier.

Denna studie har till syfte att beskriva och analysera hur de svenska skadeförsäkringsbolagens arbete med riskhantering utvecklats från 2007 till 2019. Den teoretiska referensramen är utformad av tidigare forskning och teori kopplat till riskhantering och finansiell stabilitet. Flerfallstudien använder triangulering av kvalitativa, kvantitativa data samt dokumentanalys av de svenska skadeförsäkringsbolagens års- och SFCR-rapporter, med undantag för Trygg-Hansa, där Codan Forsikring A/S årsredovisningar studerats istället. De fyra skadeförsäkringsbolag som ingår i urvalet motsvarar 80% av marknadsandelarna på den svenska försäkringsmarknaden och har enligt finansinspektionen en viktig roll kopplad till finansiell stabilitet.  Studien visar att samtliga försäkringsbolag utvecklat flertalet processer under åren 2007-2019 för att hantera risker. Empirin påvisar dock att specifika åtgärder inte implementerats utan att skadeförsäkringsbolagen istället implementerat flertalet avdelningar som arbetar med att identifiera risker löpande. Skadeförsäkringsbolagen arbetar i större utsträckning med operativa risker. / The study aims to investigate how non-life insurance companies continuous work with risk management has developed from 2007 until 2019. The theoretical framework of reference is formed by prior research and theories related to risk management and financial stability. The multiple case study uses triangulation of qualitative, quantitative data and document analysis of swedish non-life insurance companies annual- and SFCR reports, excluding Trygg-Hansa, where Codan Forsikring A/S’s annual report has been studied instead. The four insurance companies included in this research represent 80% of the Swedish insurance-market and have a vital role to maintain financial stability according to Finansinspektionen. This study concludes that all four insurance companies included in the study developed multiple processes during the years 2007-2019 to manage risks. The empirical data shows that specific measures have not been implemented but that the insurance companies implemented multiple new departments who continuously identify risks. The study also concludes that the non-life insurance companies work more with operative risks.

Bitcoin är en global kryptovaluta som har ökat kraftigt i värde och därmed fått en allt större betydelse på marknaden. Då valutan är relativt ny och inte har ett centraliserat styre uppstår olika typer av risker som exempelvis företags förtroende för ett nytt ekonomiskt system, politiska regleringar samt en högre volatilitet i jämförelse med fiatvalutorna. Syftet med studien är att beskriva och analysera hur svenska företag som handlar med kryptovalutan Bitcoin identifierar och hanterar de risker som uppstår i samband med att de handlar med valutan. Svenska företag som handlar med Bitcoin måste identifiera de risker som de utsätts för vid handeln. De identifierade riskerna behöver sedan hanteras av respektive bolag och detta kan göras genom att följa de tre stegen som utgör effektiv riskhantering. För att kunna uppfylla syftet har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra svenska företag som handlar med Bitcoin. Vi har sedan använt en tematisk analys för att analysera den data som har samlats in. Studien visade att de risker som respondenterna har identifierat går i linje med studiens teoretiska referensram samt att de svenska företag som ingick i studien inte använder någon slags riskhanteringsmodell. Trots detta fanns det likheter med respondenternas resonemang och den effektiva riskhanteringen även om de uppger att de inte har inkorporerat någon riskhanteringsmodell i sin organisation / Bitcoin is a global cryptocurrency which has grown in market value and therefore increased its importance in the market. Because the currency is relatively new and decentralized, risks like companies trust in a foreign system, political risks and increasing volatility are higher in comparison with fiat currencies. The purpose of this study is to describe and analyze how the Swedish companies that trade with Bitcoin identify and manage the risk that occurs in connection with trading of the currency. Swedish companies that trade with Bitcoin need to identify the risks which they are exposed to. The identified risks needs to be managed by the respective companies which can be done through the three steps that constitutes effective risk management. To answer the purpose of the study, we conducted semi structured interviews with four Swedish companies that trade with Bitcoin. We have then analyzed the data with a thematic analysis. The study shows that the risks that the responders have identified is in line with the study's theoretical framework and that the Swedish companies that participated are not using a risk management model. Despite this, there were some similarities with the responders reasoning and effective risk management even if they stated that they have not incorporated the model in their organization.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur små- och medelstora svenska företag anpassar sin riskstyrning till följd av coronapandemin och vilka risker som företagen upplever varit mest betydande för sin verksamhet under pågående pandemi. Vidare är avsikten att undersöka vad som påverkar vilka åtgärder som vidtagits. Metod: En kvantitativ undersökning med deduktiv ansats där en webbaserad enkät använts för att undersöka hur små- och medelstora svenska företag anpassar sin riskstyrning till följd av kriser och vilka risker som företagen upplever varit mest betydande för sin verksamhet under pågående pandemi. T-tester och korrelationsanalyser har använts för att analysera resultaten och testa hypoteser som formulerats utifrån befintlig teori på forskningsområdet. Resultat: De undersökta företagen har primärt påverkats av volatila råvarupriser, utmaningar när det kommer till att säkerställa kontinuerlig materialtillgång samt att kunna få tillgång till rätt kompetens till verksamheten. De undersökta företagen har därutöver upplevt att deras ekonomiska resultat har försämrats under coronapandemin. Samtliga nollhypoteser antas i studien. Däremot har studien likväl kunnat påvisa förändringar i de undersökta företagens riskstyrning, däribland att företagen ökat antalet möten de håller om risker och att de ökat antalet leverantörer som de använder sig av för samma typer av varor i de fall då de upplevt störningar i försörjningskedjorna. Företagen som hade upplevt ökade störningar i försörjningskedjorna hade också ökat sina lager och avsåg så också i hög utsträckning göra efter coronapandemins slut. / Purpose: The aim of the thesis is to investigate how small and medium-sized Swedish companies adapt their risk management as a result of the corona pandemic and which risks the companies feel have been most significant for their operations during the ongoing pandemic. Furthermore, the intention is to investigate what affects what measures have been taken. Method: A quantitative survey with a deductive approach where a web-based survey was used to examine how small and medium-sized Swedish companies adapt their risk management as a result of crises and which risks the companies experience have been most significant for their operations during the ongoing pandemic. T-tests and correlation analyzes have been used to analyze the results and test hypotheses formulated based on existing theory in the research area. Results: The companies surveyed were primarily affected by volatile raw material prices, challenges when it comes to ensuring continuous material supply and being able to gain access to the right skills for the business. In addition, the companies surveyed have experienced that their financial results have deteriorated during the corona pandemic. All null hypotheses are adopted in the study. However, the study has nevertheless been able to show changes in the survey companies' risk management, including that the companies increased the number of meetings they hold about risks and that they increased the number of suppliers they use for the same types of goods in cases where they experienced supply chain disruptions. The companies that had experienced increased disruptions in the supply chains had also increased their stocks and intended to do so to a large extent after the end of the corona pandemic.

Risk, som kan definieras som möjligheten att något oönskat ska hända, är idag ett omdiskuterat ämne. Det har blivit allt viktigare att företag kommunicerar information om sina risker och hur de hanteras. Det har visat sig att banker är mycket utsatta för risk och att banksektorn är instabil. De finansiella risker som banker ofta är utsatta för är kreditrisk, marknadsrisk, likviditetsrisk och operativ risk. På senare tid, och framförallt till följd av den senaste finanskrisen, har det tillkommit flertalet standarder som reglerar för en mer detaljerad riskupplysning. Kraven på riskinformation i årsredovisningen har därmed ökat och banker rapporterar mer om sina risker nu än tidigare. IFRS 7 och Basel är internationella regelverk som reglerar upplysning av riskrelaterad information. Regelverkens syfte är att förbättra riskupplysningen och att stärka den finansiella stabiliteten. Risken för att hamna i en ny finansiell kris minskar till följd av ökad öppenhet. Inom riskhantering har ramverket ERM tillkommit, som vägleder företag i riskhanteringsprocessen. Vidare kan bankers riskinformation i årsredovisningen skilja sig, både mellan länder och mellan banker inom ett land.Syftet med studien är att undersöka svenska och brittiska marknadsnoterade bankers kommunikation av riskinformation i årsredovisningen och studera om den har förändrats från år 2006 till år 2013 och i så fall hur. Studien syftar också till att analysera hur förändringen skiljer sig mellan olika banker i Sverige och i Storbritannien. Slutligen syftar studien till att studera hur förändringen skiljer sig mellan de två länderna, som i grunden anses härstamma från olika redovisningstraditioner. För att uppfylla syftet med studien genomförs en kvalitativ innehållsanalys av årsredovisningar från de fyra största bankerna i Sverige respektive Storbritannien. Därefter undersöks hur informationen förändrats för varje bank och sedan genomförs en komparativ studie, där bankerna respektive de två länderna jämförs.Studiens resultat visar att det har skett en förändring i riskkommunikation i årsredovisningen från år 2006 till år 2013 för samtliga studerade banker, då upplysningen om risker och riskhantering har ökat. De svenska bankerna skiljer sig i förändringen i högre grad än de brittiska. Det är svårt att se ett samband bland de svenska bankerna, medan de brittiska i stort sett följer samma mönster i förändringen. Vidare visar studien att de brittiska bankerna har genomgått en större förändring och att de har förändrats i högre takt än de svenska bankerna mellan de studerade åren. Det visar tydligt att de brittiska bankerna tillhör den anglosaxiska redovisningstraditionen och i jämförelse kan de svenska bankerna relateras till den kontinentaleuropeiska traditionen. Studien ger dock belägg för att de svenska bankernas riskkommunikation närmar sig den anglosaxiska traditionen, eftersom de har förändrats mellan de studerade åren och eftersom de har blivit mer transparenta. Vidare har både de brittiska och de svenska bankerna blivit mer transparenta när det gäller information om risk i årsredovisningen, vilket går i linje med legitimitetsteorin och intressentteorin. / Program: Civilekonomprogrammet