Den stigande skuldsättningen bland svenska hushåll utgör idag det största hotet mot den finansiella stabiliteten i landet. De åtgärder som vidtagits för att minska de risker förknippade med den höga skuldsättningen har främst riktats mot unga hushåll och hushåll med lägre inkomster. I denna uppsats undersöks därför om det går att finna något samband mellan individer med en högre inkomst respektive utbildning och skuldkvoten, om det går att finna ett åldersmönster för de med höga skuldkvoter samt om undersökningen stödjer livscykelhypotesen eller den permanenta inkomsthypotesen. Undersökningen använder paneldata för Sveriges 290 kommuner under perioden 2010 till 2016. Resultaten visar att både en högre inkomst och en högre utbildning har en positiv effekt på skuldkvoten - tydligast är effekten för en högre utbildning vilket ger ett visst stöd för den permanenta inkomsthypotesen. Undersökningen finner däremot inget stöd för livscykelhypotesen.

Bekämpningen av penningtvätt på kapitalmarknaden är ett viktigt arbete för att värna om det finansiella systemets stabilitet. Banker har en synnerligen viktig roll i upprätthållanden av en trygg och ändamålsenlig kapitalmarknad till följd av verksamheternas riskfyllda natur. Under de senaste åren har flera svenska storbanker utpekats som särskilt bristfälliga i det penningtvättsförebyggande arbetet av såväl nationella som utländska tillsynsmyndigheter. Det gemensamma för dessa banker är att de bedrivs genom koncernorganisationer där en moderbank disponerar över flera helägda dotterbanker i aktiebolagsform. I två färska beslut från Finansinspektionen (FI) om att ingripa mot Swedbank och SEB för bristande åtgärder mot penningtvätt, särskilt i bankernas baltiska verksamheter, skildras den styrningsproblematik som uppstår i aktiebolagsrättsliga bankkoncerner. Att varje bolag är att betrakta som en självständig juridisk person är en hörnpelare i den svenska aktiebolagsrätten. Det innebär att en moderbank enligt aktiebolagsrättsliga grundprinciper endast har möjlighet att utöva inflytande över dotterbankerna på bolagstämman i egenskap som aktieägare. Samtidigt uppställer de finansiella regelverken och föreskrifterna krav på att regelefterlevnaden ska uppfyllas på gruppnivå, vilket ålägger ansvaret för att dotterbankerna bedriver ett effektivt penningtvättsarbete på moderbankerna. För egen del anförde de båda moderbankerna att de utökade kraven på styrning och kontroll av dotterbankerna som förutsätts enligt de finansiella bestämmelserna hindras av det tillämpliga associationsrättsliga regelverket. Således finns det inneboende svårigheter med att styra dotterbanker på detaljnivå till följd av den rådande normkonflikten mellan de aktiebolagsrättsliga- och finansiella regelverken. För att stärka regelefterlevnadsnivån och därmed skydda det finansiella systemets stabilitet och allmänhetens förtroende för kapitalmarknaden argumenteras i denna uppsats att den svenska aktiebolagsrätten bör modifieras. Som förslag anförs det att särskilda regler för banker alternativt en materiell koncernrätt bör inrättas för att tillförse moderbanker med en lagstadgad rätt att styra koncernerna i linje med regelefterlevnadskraven på gruppnivå. En sådan modifiering skulle underlätta moderbankers möjligheter att leda koncernernas arbete mot penningtvätt och risken för att det finansiella systemet utnyttjas för penningtvätt skulle minska. / The fight against money laundering on the capital market is an important work to protect the stability of the financial system. Banks play a significantly important role in the upkeeping of a safe and expedient capital market due to the risky nature of the businesses. In recent years, several Swedish banks has been pointed out as particularly deficient with AML-compliance by national and foreign supervisory authorities. What binds these banks together is that they are operated by group organizations whereas one parent bank possesses over multiple wholly owned limited liability companies, LLCs. In two recent decisions by the Swedish Financial Supervisory Authority to intervene against Swedbank and SEB for inadequate measures against money laundering, especially in the Baltic subsidiaries, the problems that occur in limited liability company groups with controlling the subsidiaries was clearly exhibited. According to the Swedish Companies Act, every LLC is considered to be an independent judicial person. Therefore, the basic principles of the company law, states that a parent bank can only govern its subsidiaries through the shareholders general meeting in their capacity as a shareholder. At the same time, the financial regulations demands that the compliance is to be fulfilled on group level, which means that the responsibility for the subsidiaries conducting an effective work against money laundering lies upon the parent banks. Both parent banks emphasized the fact that the level of governance and control that is required by the financial provisions is hindered by the Companies Act. Because of the prevailing normconflict between the LLC- and financial laws, there are inherent difficulties with governing and controlling subsidiaries AML-compliance. It is argued in this Master Thesis that the Swedish Companies Act needs to be modified in order to strengthen the level of compliance and hence protect the stability of the financial system and the public trust for the capital market. As a suggestion, it is stated that special rules for banks alternatively a codified law for company groups should be introduced to provide parent banks with a statuary right to manage the group in accordance with the compliance requirements on group level. A regulation like the just mentioned would favor parent banks possibilities to govern the groups AML-compliance and the risk of the financial system being used for money laundering would decrease.

<p>Från år 1996 och fram till 2006 ökade huspriserna med ca 130 procent, fritidshuspriserna med ca 141 procent, hyreshuspriserna med ca 90 procent, bostadsrättspriserna med ca 260 procent och aktieprisindexet AFGX (affärsvärldens generalindex) med ca 200 procent. Det har således skett en värdestegring på tillgångar i Sverige med i genomsnitt närmare 165 procent på 10 år.</p><p>Vår frågeställning är: Bör Riksbanken motverka dessa tillgångsprisökningar eller ej? Riksbanken har kortfattat två explicita mål där den ena är att upprätthålla stabilt penningvärde, och det andra att upprätthålla finansiell stabilitet. Tillgångsprisökningar kan påverka möjligheten att klara båda dessa mål. Det första målet genom att KPI (inflationen) påverkas direkt via ökad konsumtion på grund av förmögenhetseffekter. Då hushållen och företagen ökar sin förmögenhet genom att värdet på deras tillgångar har ökat, så kan de därmed öka sin konsumtion. Det andra målet, att upprätthålla finansiell stabilitet kan komma att påverkas om tillgångspriserna först ökar mycket, för att sedan sjunka. Om finansiella bubblor uppstår och sedan spricker så kan långivarna – det vill säga bankerna – hamna på obestånd, på grund av att låntagarna inte klarar att betala sina räntor och skulder. Även vid mindre kraftig ökning av tillgångspriser kan låntagarna få svårt att betala sina långivare.</p><p>Vår slutsats är att i rådande stund inte är nödvändigt för Riksbanken att genom stramare penningpolitik dämpa tillgångsprisökningarna, då hushållen är betalningsstarka. De hushåll vars lån innebär en hög risk för bankerna är en relativt liten del av de skuldsatta i samhället. Vi har även funnit att om Riksbanken skulle dämpa tillgångspriserna genom restriktiv penningpolitik, så skulle detta samtidigt kunna äventyra inflationsmålet, vilket även det talar för att inte påverka tillgångsprisökningar. Om Riksbanken skulle sätta upp mål för tillgångspriser så kan Riksbankens trovärdighet komma att urholkas.</p>

Genom den minskade kontantanvändningen i Sverige tappar Riksbanken allt mer sin roll och handlingsförmåga på finansmarknaden och Riksbanken har därför föreslagit ett införande av en digital centralbanksutgiven valuta, så kallad e-krona, som ett sätt för att bibehålla den statliga närvaron på marknaden. För närvarande arbetar Riksbanken med ett pilotprojekt som innebär att man under två års tid konstruerar e-kronan genom olika tekniker. Huruvida e-kronan kommer att implementeras i framtiden är ett politiskt beslut som kommer att fattas av riksdagen. E-kronan ska utgöra ett komplement till sedlar och mynt och är tänkt att underlätta för utsatta grupper i samhället som idag upplever en problematik med dagens digitala betalningslösningar. Man har identifierat brister i dagens betallösningar i beredskap av en krissituation. Tanken är därför att konstruera en parallell el- och bredbandsinfrastruktur som en ytterligare plattform för att öka den samlade beredskapen på betalmarknaden. En centralbanksutgiven digital valuta, så kallad CBDC, diskuteras även internationellt i flera andra länder. Sverige har dock kommit långt i sin process och vid en implementering skulle man bli den första centralbanken i världen med att ge ut en digital valuta. Med anledning av att det inte finns några tidigare exempel av en CBDC är det svårt att förutse vilka effekter e-kronan kan medföra. Syftet med studien är därför genom en kvalitativ undersökning analysera och jämföra hur svenska storbanker samt statliga aktörer uppfattar risker och möjligheter med e-kronan genom åtta semi-strukturerade intervjuer. Två delsyften kommer även att besvaras, respondenternas inställning till e-kronan samt om de ser någon fördel med att som land vara först med en implementering av en CBDC. Studien finner att det råder delade meningar när det kommer till respondenternas inställning till e-kronan, som verkar domineras av en negativ inställning till e-kronan. Likaså upplever vi att det bland respondenterna är övervägande negativa faktorer med att som land vara först med att implementera en CBDC. Vår slutsats är att likviditetsrisken, valutakurspåverkan samt säkerheten är de största riskerna med e-kronan enligt respondenterna i studien, där likviditetsrisken är den mer betydande risken än de övriga, baserat på respondenternas svar. Den empiriska undersökningen visar även att utsatta grupper i samhället, beredskapen och den statliga närvaron på betalmarknaden är de största möjligheterna med e-kronan som betonas av respondenterna, där beredskapen anses vara mer betydande än de övriga möjligheterna.

No description available.

No description available.

Från år 1996 och fram till 2006 ökade huspriserna med ca 130 procent, fritidshuspriserna med ca 141 procent, hyreshuspriserna med ca 90 procent, bostadsrättspriserna med ca 260 procent och aktieprisindexet AFGX (affärsvärldens generalindex) med ca 200 procent. Det har således skett en värdestegring på tillgångar i Sverige med i genomsnitt närmare 165 procent på 10 år. Vår frågeställning är: Bör Riksbanken motverka dessa tillgångsprisökningar eller ej? Riksbanken har kortfattat två explicita mål där den ena är att upprätthålla stabilt penningvärde, och det andra att upprätthålla finansiell stabilitet. Tillgångsprisökningar kan påverka möjligheten att klara båda dessa mål. Det första målet genom att KPI (inflationen) påverkas direkt via ökad konsumtion på grund av förmögenhetseffekter. Då hushållen och företagen ökar sin förmögenhet genom att värdet på deras tillgångar har ökat, så kan de därmed öka sin konsumtion. Det andra målet, att upprätthålla finansiell stabilitet kan komma att påverkas om tillgångspriserna först ökar mycket, för att sedan sjunka. Om finansiella bubblor uppstår och sedan spricker så kan långivarna – det vill säga bankerna – hamna på obestånd, på grund av att låntagarna inte klarar att betala sina räntor och skulder. Även vid mindre kraftig ökning av tillgångspriser kan låntagarna få svårt att betala sina långivare. Vår slutsats är att i rådande stund inte är nödvändigt för Riksbanken att genom stramare penningpolitik dämpa tillgångsprisökningarna, då hushållen är betalningsstarka. De hushåll vars lån innebär en hög risk för bankerna är en relativt liten del av de skuldsatta i samhället. Vi har även funnit att om Riksbanken skulle dämpa tillgångspriserna genom restriktiv penningpolitik, så skulle detta samtidigt kunna äventyra inflationsmålet, vilket även det talar för att inte påverka tillgångsprisökningar. Om Riksbanken skulle sätta upp mål för tillgångspriser så kan Riksbankens trovärdighet komma att urholkas.

As a consequence of a turbulent financial market with recurring recessions, the Basel regime was developed, an institutional change with the purpose to create enhanced financial stability through increased capital requirements and increased scrutiny of internal procedures. The Basel regime is an often recurring element in social debates where various aspects are discussed, one of which is whether it maintains its purpose to secure financial stability or whether it is cost effective, and if not, who gets affected by these potential costs. The majority of previously conducted research within this area agrees with the opinion that changes in the regulatory framework within the financial markets, such as the Basel regime, has led to reduced risk of bankruptcy for the banks which has contributed to increased global financial stability. However, research illustrates that these types of changes in the regulatory framework impose a financial burden leading to contradictions in the division of these costs between costumers and shareholders. This dissertation has been conducted from a shareholders perspective, out of which the study ́s three hypothesis has been created from. The data in this study is built upon the stock price from the three largest available banks’ shares (based on total assets), in the 26 countries which are represented in the Basel committee from (2007) to (2013). Calculations of the shares’ systematic risk (beta-value), return, and risk-adjusted return (Treynors ratio) throughout a period of time have been conducted in order to later be tested and lead to statistically significant results and thereby display whether the hypotheses were valid or not. The result of the study indicated that the systematic risk of these shares have declined from (2007) to (2013), which is a confirmation that the Basel regime has fulfilled its purpose in reducing the risk within the banks. However, the study has not been able to show that the return or risk-adjusted return had been condensed, a result which suggests that it is not the banks’ shareholders who carries the costs for alterations of the regulations within financial markets. / Till följd av en turbulent finansiell marknad med återkommande finanskriser utvecklades Baselregimen, en institutionell förändring med syftet att skapa ökad finansiell stabilitet genom bland annat ökade kapitalkrav och skärpta tillsynskrav av interna processer. Baselregimen är ofta förekommande i samhälleliga debatter där olika aspekter diskuteras, så som huruvida den lyckas uppfylla sitt syfte om att skapa ökad finansiell stabilitet eller om huruvida den är kostsam och vem som i så fall drabbas av eventuella kostnader. Majoriteten av tidigare forskning är överens om att regelförändringar inom finansiella marknader, så som Baselregimen, lett till minskad konkursrisk i banker vilket bidragit till ökad global finansiell stabilitet. Dock påvisar forskningen att denna typ av regeländringar är kostsamma, vilket leder till motsägelser kring hur kostnadsfördelningen mellan kunder och aktieägare ser ut. Valet föll i denna uppsats på att studera aktieägarnas perspektiv, vilket studiens tre hypoteser skapats utifrån. Datan har i denna studie utgjorts av aktiekurser från tre av de tillgängliga största bankernas aktier (baserat på totala tillgångar), i de 26 länder som finns representerade i Baselkommittén från år (2007) till år (2013). Beräkningar av bankaktiernas systematiska risk (betavärde), avkastning och riskjusterade avkastning (Treynors kvot) över tiden har genomförts för att sedan testats och leda fram till statistiskt signifikant påvisbara resultat och därmed huruvida hypoteserna förkastas eller inte. Studiens resultat påvisar att den systematiska risken i bankaktierna har sjunkit från år (2007) till år (2013), vilket är en bekräftelse på att Baselregimen uppnått sitt syfte om att sänka risken i bankerna. Dock har inte studiens resultat kunnat påvisa att bankaktiernas avkastning eller riskjusterade avkastning sjunkit, ett resultat som tyder på att det inte är bankernas aktieägare som får bära kostnaden för regelförändringar inom finansiella marknader.

Denna studie har till syfte att beskriva och analysera hur de svenska skadeförsäkringsbolagens arbete med riskhantering utvecklats från 2007 till 2019. Den teoretiska referensramen är utformad av tidigare forskning och teori kopplat till riskhantering och finansiell stabilitet. Flerfallstudien använder triangulering av kvalitativa, kvantitativa data samt dokumentanalys av de svenska skadeförsäkringsbolagens års- och SFCR-rapporter, med undantag för Trygg-Hansa, där Codan Forsikring A/S årsredovisningar studerats istället. De fyra skadeförsäkringsbolag som ingår i urvalet motsvarar 80% av marknadsandelarna på den svenska försäkringsmarknaden och har enligt finansinspektionen en viktig roll kopplad till finansiell stabilitet.  Studien visar att samtliga försäkringsbolag utvecklat flertalet processer under åren 2007-2019 för att hantera risker. Empirin påvisar dock att specifika åtgärder inte implementerats utan att skadeförsäkringsbolagen istället implementerat flertalet avdelningar som arbetar med att identifiera risker löpande. Skadeförsäkringsbolagen arbetar i större utsträckning med operativa risker. / The study aims to investigate how non-life insurance companies continuous work with risk management has developed from 2007 until 2019. The theoretical framework of reference is formed by prior research and theories related to risk management and financial stability. The multiple case study uses triangulation of qualitative, quantitative data and document analysis of swedish non-life insurance companies annual- and SFCR reports, excluding Trygg-Hansa, where Codan Forsikring A/S’s annual report has been studied instead. The four insurance companies included in this research represent 80% of the Swedish insurance-market and have a vital role to maintain financial stability according to Finansinspektionen. This study concludes that all four insurance companies included in the study developed multiple processes during the years 2007-2019 to manage risks. The empirical data shows that specific measures have not been implemented but that the insurance companies implemented multiple new departments who continuously identify risks. The study also concludes that the non-life insurance companies work more with operative risks.

There is a shift in the way financial services are provided in relation to alternative payment methods, with FinTech being a significant factor in this trend. This trend continues to grow in popularity, which is why FinTech has become such an important part of the payments market. FinTech is undergoing a paradigm shift and the Swedish market is dependent on the development of FinTech, where many new players have taken a place in the financial market within the payment service area. With these developments, FinTech has a huge impact on traditional banks, including the disruptions, challenges and threats that come with this growth. Banks face major challenges, but the growth of FinTech companies offers innovative financial services that banks cannot keep up with. The purpose of this study is to investigate success factors that have helped FinTech companies grow and succeed, as well as find out what the relationship between FinTech and traditional banks looks like, and the challenges FinTech faces in relation to the financial services sector. The study is based on a FinTech perspective, where four Swedish FinTech companies: Klarna, Qliro Walley and Resurs Bank participate in. The study is based on a qualitative study that is supplemented with a semi-structured interview, which is the study's primary data collection. A use of secondary data has also been made, by retrieving reports from various organizations and authorities. The result showed that the main success factor for FinTech growth is customer interaction, as demand places great importance on the development of the company's services. Initiating cooperation with banks is seen as an opportunity and as a business strategy, where traditional banks can give FinTech comparative advantage. This is because the banks have more market knowledge of payment services that can be used by FinTech. The existence of new regulations can affect FinTech companies differently, which is considered a major challenge, and trying to keep up with the regulations can be costly to adapt to. / Det finns en förändring i sättet att tillhandahålla finansiella tjänster i förhållande till alternativa betalningsmetoder, där FinTech är en betydande faktor till denna trend. Denna trend fortsätter att växa i popularitet, vilket är anledningen till att FinTech har blivit en viktig del av betalningsmarknaden. FinTech genomgår ett paradigmskifte och den svenska marknaden är beroende av utvecklingen av FinTech, där många nya aktörer tagit plats på finansmarknaden inom betaltjänst- området. Med denna utveckling har FinTech en enorm inverkan på traditionella banker, inklusive störningar, utmaningar och hot som följer med denna tillväxt. Bankerna står inför stora utmaningar, men tillväxten av FinTech- företag erbjuder innovativa finansiella tjänster som bankerna inte kan hänga med. Syftet med denna studie är att undersöka framgångsfaktorer som har hjälpt FinTech- företag att växa och lyckas, samt ta reda på hur förhållandet mellan FinTech och traditionella banker ser ut, och de utmaningar FinTech står inför i anknytning med den finansiella tjänstesektorn. Studien utgår ur ett FinTech-perspektiv, där fyra svenska FinTech företag: Klarna, Qliro Walley och ResursBank medverkar i. Studien grundar sig på en kvalitativ studie som kompletteras med en semistrukturerad intervju, som är studiens primära datainsamling. En användning av sekundärdata har också medförts, genom att hämta rapporter från olika organisationer och myndigheter. Resultatet visade att den främsta framgångsfaktorn för FinTech tillväxt är kundinteraktion, eftersom det är efterfrågan som lägger en stor vikt vid utveckling av företagets tjänster. Att inleda samarbete med banker ses som en möjlighet och som en affärsstrategi, där traditionella banker kan ge FinTech komparativa fördelar. Det beror på att bankerna har mer marknadskännedom om betaltjänster som kan användas av FinTech. Förekomsten av nya regleringar kan påverka FinTech-företagen olika. Detta anses som en stor utmaning. Att försöka hänga med i regelverken kan vara kostsamt att anpassa sig till.