Goodwill har under senare år blivit en allt viktigare post i företags balansräkning. Rapporteringen av goodwill har fått större fokus sedan implementeringen av IAS 36 år 2005, då den nya regleringen medfört att viss subjektivitet kan tillämpas vid värdering av goodwill och dess nedskrivningsbehov. Denna studie syftar därför till att undersöka hur aktiepriser påverkas av annonseringar om goodwillnedskrivningar, genom att undersöka svenska aktiemarknadens goodwillnedskrivningar från år 2005 till 2014. Genomförandet av undersökningen sker med hjälp av en eventstudie där 59 företag ingår i materialet. Studien söker finna mönster i hur företag påverkas av annonseringar om goodwillnedskrivningar. Generellt finnes att aktiepriser påverkas av dessa annonseringar samt att små företag påverkas mer än stora företag. Slutligen finner studien att företag som har en hög andel goodwill i relation till eget kapital i regel påverkas mer av en annonsering om goodwillnedskrivning än vad företag som har en lägre kvot av dessa två gör.

Fotbollsindustrin är något som ständigt växer och där inkomsten för fotbollsklubbarna ökar genom olika sponsoravtal och tv-rättigheter. Därmed ökar även pressen på att fotbollsklubbarna ska nå sportsliga framgångar och öka de finansiella intäkterna för framtida investeringar. För att kunna nå dessa mål finns det många olika komponenter i ett lag som spelar in. En av dessa komponenter är klubbens tränare, en tränares roll och arbetsuppgifter kan se olika ut beroende på vilken klubb denne tillhör. Men en tränares främsta roll är att se till att få sin trupp med fotbollsspelare att prestera och nå framgång. Dock når inte alla framgång vilket leder till att klubben ofta väljer att avskeda och anställa en ny tränare. Beroende på vem den nye tränaren är kan detta uppfattas som något positivt eller negativt för klubbens egna fans och allmänheten. Då tränarens roll tidigare jämförts med vd:n i en mer traditionell bransch, har man sett mycket forskning kring vd:n och reaktionen på företagens aktiekurs men mindre utav fotbollstränare och klubbens aktiepris. Med detta i beaktning blir denna studies syfte att undersöka hur en tillträdande tränares profil kan påverka klubbens aktiekurs vid tillträdandet. Studiens frågeställning blir därmed:  Hur ser sambandet ut mellan den tillträdande tränarens profil och fotbollsklubbars aktiekursrörelser? För att besvara frågeställningen har en Eventstudie utförts där man har fått fram den kumulativa överavkastningen (CAR), som är studiens mått för aktiekursrörelserna, på de 70st observerade tränarna från 10st börsnoterade fotbollsklubbar mellan perioden 2008-2020. Från det samlade data man tagit fram för studien har en regressionsmodell skapats med de olika variablerna: ålder, erfarenhet, extern och oförändrad nationalitet för att undersöka sambanden mellan dessa och fotbollsklubbars aktiepriser. Från studiens resultat påvisades att tränare med högre ålder gav lägre CAR för klubbar. Man såg även att anställningen av en extern tränare i stället för en intern ledde till ett positivt CAR för klubbar. Avslutningsvis för studien presenteras förslag till framtida forskning. Förslaget som tas fram av forskarna är variabler som exempelvis stadiet en klubb befinner sig i när en ny tränare tillträder och hur detta påverkar fotbollsklubbens aktiekurs tillsammans med de variabler som undersökts för denna studie.

Denna studie undersöker om miljörelaterade pressmeddelanden påverkar företags aktiepris. Studien undersöker även om det finns en skillnad i påverkan beroende på innehåll. Miljörelaterade pressmeddelanden delas upp i fem kategorier: Index, Utmärkelse, Produkt, Strategi och Övriga. Två eventstudier genomförs för att få fram den kumulativa onormala avkastningen (CAR) samt det absoluta värdet av CAR. En regressionsanalys utförs på CAR för kontrollera om en skillnad i reaktion kan observeras mellan kategorierna. De absoluta värdena för den kumulativa onormala avkastningen visar signifikanta reaktioner för hela datasetet samt alla kategorier separat på i genomsnitt 4-7%. Resultatet för den andra eventstudien, som tar hänsyn till reaktionernas riktning, visar en signifikant positiv reaktion från kategorierna Utmärkelse och Produkt samt en signifikant negativ reaktion för kategorin Strategi. I regressionsanalysen observeras ingen signifikant skillnad mellan kategoriernas reaktioner. Studien finner att miljörelaterade pressmeddelanden ger en signifikant reaktion på marknaden, däremot är det ingen skillnad i reaktionen beroende på pressmeddelandets innehåll.

<p>Från år 1996 och fram till 2006 ökade huspriserna med ca 130 procent, fritidshuspriserna med ca 141 procent, hyreshuspriserna med ca 90 procent, bostadsrättspriserna med ca 260 procent och aktieprisindexet AFGX (affärsvärldens generalindex) med ca 200 procent. Det har således skett en värdestegring på tillgångar i Sverige med i genomsnitt närmare 165 procent på 10 år.</p><p>Vår frågeställning är: Bör Riksbanken motverka dessa tillgångsprisökningar eller ej? Riksbanken har kortfattat två explicita mål där den ena är att upprätthålla stabilt penningvärde, och det andra att upprätthålla finansiell stabilitet. Tillgångsprisökningar kan påverka möjligheten att klara båda dessa mål. Det första målet genom att KPI (inflationen) påverkas direkt via ökad konsumtion på grund av förmögenhetseffekter. Då hushållen och företagen ökar sin förmögenhet genom att värdet på deras tillgångar har ökat, så kan de därmed öka sin konsumtion. Det andra målet, att upprätthålla finansiell stabilitet kan komma att påverkas om tillgångspriserna först ökar mycket, för att sedan sjunka. Om finansiella bubblor uppstår och sedan spricker så kan långivarna – det vill säga bankerna – hamna på obestånd, på grund av att låntagarna inte klarar att betala sina räntor och skulder. Även vid mindre kraftig ökning av tillgångspriser kan låntagarna få svårt att betala sina långivare.</p><p>Vår slutsats är att i rådande stund inte är nödvändigt för Riksbanken att genom stramare penningpolitik dämpa tillgångsprisökningarna, då hushållen är betalningsstarka. De hushåll vars lån innebär en hög risk för bankerna är en relativt liten del av de skuldsatta i samhället. Vi har även funnit att om Riksbanken skulle dämpa tillgångspriserna genom restriktiv penningpolitik, så skulle detta samtidigt kunna äventyra inflationsmålet, vilket även det talar för att inte påverka tillgångsprisökningar. Om Riksbanken skulle sätta upp mål för tillgångspriser så kan Riksbankens trovärdighet komma att urholkas.</p>

Från år 1996 och fram till 2006 ökade huspriserna med ca 130 procent, fritidshuspriserna med ca 141 procent, hyreshuspriserna med ca 90 procent, bostadsrättspriserna med ca 260 procent och aktieprisindexet AFGX (affärsvärldens generalindex) med ca 200 procent. Det har således skett en värdestegring på tillgångar i Sverige med i genomsnitt närmare 165 procent på 10 år. Vår frågeställning är: Bör Riksbanken motverka dessa tillgångsprisökningar eller ej? Riksbanken har kortfattat två explicita mål där den ena är att upprätthålla stabilt penningvärde, och det andra att upprätthålla finansiell stabilitet. Tillgångsprisökningar kan påverka möjligheten att klara båda dessa mål. Det första målet genom att KPI (inflationen) påverkas direkt via ökad konsumtion på grund av förmögenhetseffekter. Då hushållen och företagen ökar sin förmögenhet genom att värdet på deras tillgångar har ökat, så kan de därmed öka sin konsumtion. Det andra målet, att upprätthålla finansiell stabilitet kan komma att påverkas om tillgångspriserna först ökar mycket, för att sedan sjunka. Om finansiella bubblor uppstår och sedan spricker så kan långivarna – det vill säga bankerna – hamna på obestånd, på grund av att låntagarna inte klarar att betala sina räntor och skulder. Även vid mindre kraftig ökning av tillgångspriser kan låntagarna få svårt att betala sina långivare. Vår slutsats är att i rådande stund inte är nödvändigt för Riksbanken att genom stramare penningpolitik dämpa tillgångsprisökningarna, då hushållen är betalningsstarka. De hushåll vars lån innebär en hög risk för bankerna är en relativt liten del av de skuldsatta i samhället. Vi har även funnit att om Riksbanken skulle dämpa tillgångspriserna genom restriktiv penningpolitik, så skulle detta samtidigt kunna äventyra inflationsmålet, vilket även det talar för att inte påverka tillgångsprisökningar. Om Riksbanken skulle sätta upp mål för tillgångspriser så kan Riksbankens trovärdighet komma att urholkas.

Det finns höga förväntningar på de svenska företagens hållbarhetsrapporter, men formen på dessa kan se olika ut. Årsredovisningslagen i Sverige skiljer på två rapporteringsformer där företagen antingen kan publicera hållbarhetsrapporten integrerad alternativt skild från årsredovisningen. Tidigare forskning har inte kunnat enas kring effekterna av olika rapporteringsformer och dessutom saknas forskning på den svenska marknaden. Den här studien ämnar därför att undersöka dessa effekter på svenska företag genom att studera potentiella samband mellan rapporteringsform och företagens ESG-betyg (Environment, Social och Governance) samt aktiepris. Studien utgörs av en kvantitativ undersökning på 121 svenska noterade bolag under åren 2017, 2018 och 2019. Resultaten visar att det finns ett positivt signifikant samband mellan integrerad hållbarhetsrapportering och ESG-betyg samt ett negativt signifikant samband med aktiepris. Resultaten är i linje med flera tidigare studier, men går även emot ett antal andra, vilket beror på att den tidigare forskningen är delad i sina slutsatser.

Studien har sitt fokus på börsnoterade fotbollsklubbar i Europa. I studien tillämpas en kvantitativ metod med ett deduktivt angreppsätt vilket ansågs vara lämpligt för denna studie. Hypoteserna är formulerade med stöd från tidigare forskning med teoretiskt förhållningssätt. En panel-dataanalys formades genom ett urval av tio börsnoterade fotbollsklubbar.Vidare valdes sportsliga variabler ut för analysering gentemot den beroende variabeln aktiepris. Dessa oberoende variabler är inköp och försäljning av fotbollsspelare, publiksnitt och sportsliga resultat. En regressions- samt korrelationsanlys utfördes för att analysera potentiella samband mellan de befintliga variablerna. Matrisen av de sportsliga interna dimensionerna resulterade i att klubbarnas aktiepris till viss del inte påverkas av sportsliga prestationer på och utanför fotbollsplanen. / The study has its focus on listed football clubs in Europe. The study applied a quantitative method with a deductive approach which was considered appropriate for this study. The hypotheses are formulated on the basis of previous research with a theoretical framework. A panel data analysis was formed by a selection of ten listed football clubs. Sporting variables were selected for further analysis in relation to the dependent variable share price. The independent variables are sales and purchases of football players, average spectators and sporting results. A regression- and correlations analyses were used to analyze the potential correlation between the existing variables. The matrix of sporting internal dimensions proved that the share price is in part influenced by the sporting achievements on and off the football field.

Regelverk för redovisning utvecklas och harmoniseras ständigt, men den komplexa värderingen av goodwill samt rörelseförvärv består. Förvärvad goodwill är ofta en betydande komponent och förväntas generera framtida ekonomiska fördelar. Tidigare studier som utifrån redovisning- eller kapitalmarknadssyn uträtt förvärv och dess lönsamhet har fått tvetydiga svar. Studien ämnar till att belysa värderingsproblematiken vid rörelseförvärv med fokus på goodwill då den förväntas generera framtida ekonomiska fördelar. Syftet är att avgöra huruvida den redovisningsmässiga och marknadsmässiga värderingen av ett rörelseförvärv samverkar samt se hur väl de kan förklara företagskombinationens framtida lönsamhet. Studien utfördes genom en kvantitativ metod där data samlades in från databaserna Zephyr, Retriever Business samt Nasdaq Nordic. För att undersöka marknadens värdering tillämpades eventstudiemetodik. Data analyserades med hjälp av en korrelationsanalys samt multipel regressionsanalys. Korrelationsanalysen visade att det förelåg ett negativt samband mellan förvärvad goodwill samt investerarnas värdering vid förväntad ekonomisk förlust. Studien visade att lönsamhet efter förvärv påverkades av variablerna goodwill samt immateriella övervärden. Investerarnas värdering kan hjälpa till att förklara lönsamhet bättre vid förväntad ekonomisk förlust.

Bakgrund: Kreditvärderingsinstituten har genom åren fått en del kritik. Under finanskrisen kring 2008 var en bidragande orsak till att kraschen blev så allvarlig på grund av felaktiga kreditvärderingar. Detta var dock endast möjligt på grund av att banker i stor utsträckning ignorerade riskerna med de felaktiga kreditbetygen, som de med hög sannolikhet var medvetna om. Med bakgrund som denna anser författarna att det är av intresse och nytta att granska huruvida kreditbedömningar på banker påverkar aktiekursen och på så sätt bolagsvärdet. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om kreditbetygsförändringar på de svenska storbankerna; Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank påverkar respektive banks aktiekurs. Ett delsyfte är att studera eventuell omfattning av denna påverkan på aktiekursen. Ett vidare delsyfte är att undersöka om det finns en skillnad i hur kreditbetygsförändringar påverkar aktiepriset hos de svenska storbankerna i hög- respektive lågkonjunktur. Metod: Denna kvantitativa studie grundas i en deduktiv ansats och hypoteser har utformats med hjälp av författarnas utvalda teorier: Effektiva marknadshypotesen (EMH), Agentteori och Signalteori. Studien har sedan genomförts i form av en eventstudie och det har uppmätts om det finns signifikanta avvikelser i aktiekursen vid publicerandet av en kreditbetygsförändring. Resultat: Resultatet i studien visar på att det finns signifikant påverkan på aktiekursen vid kreditbetygsnedgraderingar på eventdagen. Det påvisades även att lågkonjunktur var en bidragande faktor till aktieutvecklingen. Slutsats: Denna studie finner att kreditbetygsförändringar utgör en effekt på aktiekursen hos de svenska storbankerna. Det kan dock inte fastställas om det finns någon skillnad mellan upp- och nedgraderingar i denna studie. Resultatet visar istället på att lågkonjunktur är den bakomliggande orsaken till att aktiekursen påverkas signifikant. Resultatet tyder även på att aktiekursen har anpassat sig snabbare än i tidigare studier, vilket kan vara en följd av en mer digitaliserad marknad. / Background: Credit rating agencies have received a lot of criticism over the years. During the financial crisis, a contributing cause to why the crash became so serious was due to incorrect credit ratings. This was although only possible because banks generally ignored the risk in the incorrect credit ratings, which they with high probability knew of. With a background like this, the authors believe that it is of interest and benefit to examine whether credit assessments on banks affect the stock price and thus the company value. Purpose: The purpose of this study is to investigate whether credit rating changes on the major swedish banks; Handelsbanken, Nordea, SEB and Swedbank affect each bank's stock price. One part of the purpose is to study the extent of this impact on the stock price. A further part of the purpose is to study if there is a difference in the effect credit rating changes have on the major swedish banks stock price in a economic expansion respective recession. Methodology: This quantitative study is based on a deductive approach and hypotheses have been designed using the authors' selected theories: The Effective Market Hypothesis (EMH), Agent Theory and Signal Theory. The study is then implemented in the form of an event study and it has been tested if there are any significant deviations in the stock price connected to the credit rating changes. Results: The result of the study indicates that there is significant effect on the stock price during the event day when a credit rating downgrade is announced. The results also show that recession is a contributing factor to the significant effect on the stock price. Conclusions: This study finds that changes of credit ratings constitute an effect on the stock price among the big Swedish banks. It can however not be established if there is a difference between up- and downgrades. The result indicates instead that recession is the contributing factor to the significant effect on the stock price. The results also indicate that the stock price has adjusted faster than in earlier studies, which can be an effect of a more digitized market.

When a company sells shares of their business to the public for the first time, it is called an Initial Public Offering, IPO. The IPO is usually conducted by the issuing firm to raise capital for their future growth. Before the IPO the information about the issuing company is often limited and the investment in an IPO is associated with risks. The investors who choose to invest in an IPO are therefore usually compensated with a discount on the shares and often experience a first day positive return. This first day positive return is the definition of underpricing. If the majority of the IPOs are underpriced it should be of interest for an investor to take part of this opportunity and use it as an investment strategy. This thesis investigates if there is a way to predict which IPOs that will generate a positive first day return based on the information in the IPO prospect. / En IPO är det första erbjudandet av företagets aktier till den publika marknaden. En IPO genomförs ofta i samband med att företaget behöver ta in nytt kapital för framtida investeringar. Innan ett företag blir publikt är informationsinsynen begränsad vilket medför en risk för den som vill investera i det initiala erbjudandet. Investerarna som väljer att investera i erbjudandet är ofta kompenserade med en rabatt på aktierna och får då ofta en positiv avkastning på första handelsdagen. Denna initiala avkastning definieras som underprissättningen av erbjudandet. Om en majoritet av börsnoteringarna är underprissatta skulle det vara av stort intresse för investerare att upprepande investera i IPOs och ha detta som investeringsstrategi. Den här uppsatsen undersöker om det går att förutspå vilka IPOs som genererar en positiv avkastning första handelsdagen baserat på den informationen som finns att tillgå i IPO prospektet. / Civilekonom-uppsats