Fotbollsindustrin är något som ständigt växer och där inkomsten för fotbollsklubbarna ökar genom olika sponsoravtal och tv-rättigheter. Därmed ökar även pressen på att fotbollsklubbarna ska nå sportsliga framgångar och öka de finansiella intäkterna för framtida investeringar. För att kunna nå dessa mål finns det många olika komponenter i ett lag som spelar in. En av dessa komponenter är klubbens tränare, en tränares roll och arbetsuppgifter kan se olika ut beroende på vilken klubb denne tillhör. Men en tränares främsta roll är att se till att få sin trupp med fotbollsspelare att prestera och nå framgång. Dock når inte alla framgång vilket leder till att klubben ofta väljer att avskeda och anställa en ny tränare. Beroende på vem den nye tränaren är kan detta uppfattas som något positivt eller negativt för klubbens egna fans och allmänheten. Då tränarens roll tidigare jämförts med vd:n i en mer traditionell bransch, har man sett mycket forskning kring vd:n och reaktionen på företagens aktiekurs men mindre utav fotbollstränare och klubbens aktiepris. Med detta i beaktning blir denna studies syfte att undersöka hur en tillträdande tränares profil kan påverka klubbens aktiekurs vid tillträdandet. Studiens frågeställning blir därmed:  Hur ser sambandet ut mellan den tillträdande tränarens profil och fotbollsklubbars aktiekursrörelser? För att besvara frågeställningen har en Eventstudie utförts där man har fått fram den kumulativa överavkastningen (CAR), som är studiens mått för aktiekursrörelserna, på de 70st observerade tränarna från 10st börsnoterade fotbollsklubbar mellan perioden 2008-2020. Från det samlade data man tagit fram för studien har en regressionsmodell skapats med de olika variablerna: ålder, erfarenhet, extern och oförändrad nationalitet för att undersöka sambanden mellan dessa och fotbollsklubbars aktiepriser. Från studiens resultat påvisades att tränare med högre ålder gav lägre CAR för klubbar. Man såg även att anställningen av en extern tränare i stället för en intern ledde till ett positivt CAR för klubbar. Avslutningsvis för studien presenteras förslag till framtida forskning. Förslaget som tas fram av forskarna är variabler som exempelvis stadiet en klubb befinner sig i när en ny tränare tillträder och hur detta påverkar fotbollsklubbens aktiekurs tillsammans med de variabler som undersökts för denna studie.

Background: There is a newly founded national sports education program. This newly founded national sports program comprises of several different sports of which football is one of them. Before a football player can reach the European- or national elite the player usually is first developed in clubs and their respective academies where a lot of time is spent on fine tuning the players’ individual skillsets. The main goal for the NIU program is to develop future elite athletes to different sports. When it comes to football, the Swedish Football Association and the Swedish school board have together developed a study plan which will serve as a guideline for the NIU-football classes in Sweden. Because of this, it is interesting to get a further insight in the training setup of the youth academies and the involved upper secondary schools. Purpose: The purpose of this thesis is to examine football schools and their cooperation with football academies. The purpose is also to examine the potential goals that the different schools have with the academies. Methodology: This thesis has a qualitative approach with the authors gathering data with the help of interviews with members of the respective schools and football academies. A document study has also been done in order to further strengthen the empiric data. Result: The cooperation between school and academy is incredibly thorough. The academies are in charge of the NIU training-sessions and decide what to train according to their own preferences and goals but stay within the schoolboards theoretic guidelines.

Title: Football behind the scenes Subject: Självständigt uppsatsarbete inom företagsekonomi - FÖ6021, 15 hp. Authors: Ali Mourad och Samer Salman Keywords: Football club, budget, institutional logics, economic logic, sporting logic. Purpose: The purpose of this study is to describe how economical and sporting logics appear, and how they interact in an Allsvenskan football club's budgeting. Method: This study is based on a qualitative method with an abductive approach and has been conducted through semi-structured interviews with the help of four different respondents from four varying football clubs in the Allsvenskan. Theoretical framework: The theoretical framework consists of relevant theories that formed the basis for the work's operationalization scheme. The theories are based on institutional logics, the relationship between the logics, budget and its various processes and what financial and sporting conditions the Allsvenskan football clubs face. Finally, the analysis model that the study's analysis will be based on is included. Empirical: The study includes interviews with four different football clubs at the Allsvenskan level. The selection is based on that the participating football club has been competing in the Allsvenskan for at least seven consecutive years including this season. The respondents who represent each club have the position as either CEO, club manager or CFO. Conclusion: Football clubs are associations that actively work with budgets similar to regular companies. The clubs focus a lot on specifically two institutional logics when implementing their budget, finances and sports. It is along these that the club's goals are planned. An important aspect of the clubs' budget, that affects both the economy and the sports majorly, is audience and sponsorship income. These can vary frequently, and therefore the clubs follow up their budget and analyse it for possible adjustments. Football clubs are complex organizations, and in order to establish a stable budget, structural differentiation strategies can be preferable to get a clearer picture of both economic and sporting logics from the club's sub-activities.

Studien har sitt fokus på börsnoterade fotbollsklubbar i Europa. I studien tillämpas en kvantitativ metod med ett deduktivt angreppsätt vilket ansågs vara lämpligt för denna studie. Hypoteserna är formulerade med stöd från tidigare forskning med teoretiskt förhållningssätt. En panel-dataanalys formades genom ett urval av tio börsnoterade fotbollsklubbar.Vidare valdes sportsliga variabler ut för analysering gentemot den beroende variabeln aktiepris. Dessa oberoende variabler är inköp och försäljning av fotbollsspelare, publiksnitt och sportsliga resultat. En regressions- samt korrelationsanlys utfördes för att analysera potentiella samband mellan de befintliga variablerna. Matrisen av de sportsliga interna dimensionerna resulterade i att klubbarnas aktiepris till viss del inte påverkas av sportsliga prestationer på och utanför fotbollsplanen. / The study has its focus on listed football clubs in Europe. The study applied a quantitative method with a deductive approach which was considered appropriate for this study. The hypotheses are formulated on the basis of previous research with a theoretical framework. A panel data analysis was formed by a selection of ten listed football clubs. Sporting variables were selected for further analysis in relation to the dependent variable share price. The independent variables are sales and purchases of football players, average spectators and sporting results. A regression- and correlations analyses were used to analyze the potential correlation between the existing variables. The matrix of sporting internal dimensions proved that the share price is in part influenced by the sporting achievements on and off the football field.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva och förstå hur de sportsliga och ekonomiskalogikerna tar form, samt jämföra hur spänningen påverkar investeringsbeslut i svenska elitfotbollsklubbar.Metod: Studien har en kvalitativ ansats och genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med respondenter från tre elitfotbollsklubbar i Allsvenskan och Superettan. Datainsamlades även in från litteratur och vetenskapliga artiklar.Teori: Den teoretiska referensramen utgörs av teorier om institutionella logiker, spänningen mellan logikerna i fotbollsklubbar och vilka sportsliga och ekonomiska förutsättningar somsvenska elitfotbollsklubbar står inför.Empiri: Studien innehåller intervjuer med fem respondenter från tre svenskaelitfotbollsklubbar. Två fotbollsklubbar från Allsvenskan samt en fotbollsklubb frånSuperettan. Respondenterna har haft befattningen ekonomichef, sportchef ellerstyrelsemedlem.Slutsats: Fotbollsklubbar är komplexa organisationer där verksamheten är en ideell föreningmen bedrivs som ett företag. Vid investeringar uppstår en spänning mellan sportslig ochekonomisk logik. Logikerna är situationsbaserade och den logik som prioriteras skiftarberoende på den sportsliga och ekonomiska situation som fotbollsklubbarna befinner sig i.Trots att det alltid är en balansgång mellan logikerna prioriteras ofta den ekonomiska logiken på grund utav fotbollsklubbarnas ekonomiska historia. Det är vanligt att arbeta medsin ungdomsakademi, eftersom att det är både ekonomiskt försvarbart och kan genereraintäkter vid en möjlig spelarförsäljning i framtiden.

I takt med fotbollens kommersialisering har det blivit vanligt att europeiska fotbollsklubbar flyttat från klassiska arenor till multiarenor. Det hela är ett nytt fenomen i svensk och nordisk fotboll, där endast ett fåtal arenor kan klassas som multiarenor. Studien har till syfte att ge ökad förståelse för hur en allsvensk fotbollsklubb påverkas av att flytta till en multiarena, utifrån klubbekonomi och viktiga intressenter som supportrar och sponsorer. Uppsatsen avgränsar sig till de svenska klubbarna AIK och Hammarby, då klubbarna har flyttat till vardera multiarena i Stockholmsregionen, Friends Arena och Tele2 Arena. En kvalitativ forskningsstrategi har applicerats i form av semistrukturerade intervjuer. En teoretisk referensram bestående av intressentmodellen, interaktionsritualer, A-ERIC-modellen och Economic Impact Analysis har valts ut för att analysera fenomenet. Sett ur ett ekonomiskt perspektiv har flytten varit positiv för klubbarna, då faciliteterna på en multiarena har öppnat upp nya möjligheter gällande sponsring och affärsnätverk. Lyftet har visat sig i form av ökade intäkter från både sponsring och publik. Studien visar även att en flytt till en multiarena kan vara krävande för en allsvensk fotbollsklubb, då de traditionella arenorna var omtyckta av klubbarnas supportrar. För att kraftigt öka sitt publiksnitt vid en flytt till en multiarena visade det sig vara viktigt att tidigt engagera sig i flytten, för att skapa entusiasm och anpassa arenan efter klubbens behov. / In line with the development of profit-oriented football, it has become common for European football clubs to move from classic stadiums to modern multi arenas. The phenomena is new for Swedish and Nordic football, where only few stadiums can be classified as multi arenas. This study examines how a Swedish football club is affected by a move to a multi arena based on club finances and important stakeholders as supporters and sponsors. The study is limited to two of Sweden's largest clubs, AIK and Hammarby. AIK and Hammarby are chosen because of their moves to one of each multi arenas in Stockholm, Friends Arena and Tele2 Arena. A qualitative research strategy has been applied by semi-structured interviews to investigate it further. Following theories are applied: Stakeholder model, Interaction rituals, A-ERIC model and Economic Impact Analysis. Above mentioned theories have been applied to analyze the phenomena. According to the study the clubs have experienced an improvement from an economic point of view. The facilities at the multi arenas developed opportunities for the club sponsors and business networks with increased revenue from sponsorship and ticket sales. A move to a multi arena might be challenging to the clubs and their supporters because the old stadiums were popular among supporters. It was proven important for the clubs to engage in their move to the multi arenas at an early point to create enthusiasm and adjust the arena after the club’s needs.

Fotbollssupportrar återkommer till en klubbs matcher även om de senaste resultaten har varit dåliga. Referensgrupper har visat sig kunnat påverka supporterlojaliteten som vidare påverkar ett varumärkes supporterbaserade kapital. Tidigare studier har visat att stjärnspelare, arena, coach med mera påverkar en fotbollsklubbs varumärkskapital, detta i kontexten av proffsklubbar. Utifrån bristen av denna kunskap gällande mindre fotbollsklubbar i Sverige uppkom frågan hur varumärkeskapital byggs för dem. För landsbygdsklubbar blir denna varumärkesbyggande kunskap extra betydande med hänvisning till dess problematik med exempelvis knappa resurser. Studien syftar därmed till att undersöka vilka faktorer som spelar in i den supporterbaserade varumärkesvärderingen av mindre fotbollsklubbar. Detta i perspektivet av stads – och landsbygdsklubbar i de lägre divisionerna i den svenska fotbollen. Som teoretisk utgångspunkt användes Aakers ofta citerade modell om varumärkeskapital.  För att besvara detta syfte användes en kvantitativ metod där supportrar till tre klubbar svarade på en enkät. Datan möjliggjorde korrelationsanalyser mellan de teoretiskt identifierade faktorerna och supportrarnas direkta värdering, för att kunna analysera huruvida faktorn var betydande eller ej. Resultatet visar på att varumärkesassociationerna hade starkast samband med värderingen, både för stads – och landsbygdsklubb. Med kunskapen om att faktorerna påverkade varandra skapades modeller för respektive klubbgrupp för att urskilja vilka faktorer som hade störst förklaring av värderingen. Slutsatsen blev att för landsbygdsklubbar inkluderades det i fallande ordning varumärkesassociationer, första klubb, klubbhistoria och identitet. För stadsklubbsmodellen inkluderades det i fallande ordning varumärkesassociationer, identitet och bevittnad klubbhistoria. Sammanfattat betyder det att det skiljer sig något mellan vilka grunder supportern värderar klubben utifrån, beroende på om det är en stads – eller landsbygdsklubb. / Soccer supporters will continue to watch a club’s games even if they have lost their recently played matches. It has been stated that reference groups are able to affect the loyalty of supporters and thereby affect the supporter-based brand equity. Studies has shown that for example star players, the arena and the head coach affect the brand equity of professional soccer brands. There is a lack of equivalent knowledge in the context of smaller city and countryside clubs. For the countryside clubs this knowledge could be stated as more important since their problematics with example lacking resources. Thereby, this study aims to investigate which factors the supporter-based brand equity is based on, depending on if it is a city or countryside club. The perspective of this study constitute of clubs thar are active in the lower divisions in Sweden. As theoretical base, the often-used brand equity model by Aaker is used.  To fulfill the aim, a quantitative research was done where the supporters of three soccer clubs answered a survey. The data made it possible to carry out correlations analyses between the theoretically found factors and the supporters’ direct valuations. This enabled to state if the factors were of importance or not. The results indicates that brand associations are the most important factor for both club categories. The knowledge of correlations between the factors made it necessary to develop a model that explains which factor that affect the equity the most. The conclusion for countryside clubs is, in descending order, that brand associations, first club, club history and identity affect the supporter-based band equity. For city clubs the descending order of affecting factors is brand associations, identity and witnessed club history. By this, it could be concluded that there is a small difference in which factors affecting the supporter-based brand equity between the club categories.