The past decade has offered up some fintech innovations that are gradually reshaping the financial sector. Phasing out of paper currencies together with the populatization of the private digital currencies has propelled central banks to consider issuance of their digital currencies – so called Central Bank Digital Currency (CBDC). In particular, the Central Bank of Sweden has started its e-krona project in 2017. Despite the rising interest in the study of CBDC among the academic, as well as tech and policy practitioners’ communities all over the world, the research of the CBDC remains fragmented and limited. Therefore, this thesis aims to study the impact of CBDC on the conduct of monetary policy and for the preservation of financial and monetary stability that is an important, but underresearched topic. As such, the purpose of this research is to explore how the Central Bank of Sweden plans to use CBDC for addressing the central banks’ main objectives of monetary and financial stability. To reach this purpose, an exploratory qualitative case study has been conducted. The results are based on six semi-structured interviews conducted with the practitioners from the Central Bank of Sweden, Finansinspektionen, Swedish Bankers’ Association, and the Swedish House of Finance. The results of this study show that the Central Bank of Sweden has started studying the possibilities and implications of CBDC in the spring of 2017. The analysis focusses on the need of CBDC for Sweden, as well as the possibilities it opens up and implications it entails for the financial system. At the moment of the conduction of this study, the Central Bank of Sweden has been working on solving two next challenges – examining legal issues and existing technology. As such, a pilot project to test the e-krona concept for the general public and diverse security challenges has been planned for 2020-2021. Next, this study has also investigated the possible impact of the introduction of CBDC on the conduction of monetary policy and preservation of monetary and financial stability. First, this study has shown that the impact of the introduction of CBDC on quantitative easing would depend on the design of the CBDC. As such, if CBDC would be interest-bearing, it would have no impact on quantitative easing. If CBDC would, however, have no interest rate, the effectiveness of quantitative easing would be put in jeopardy. As such, a zero interest rate on CBDC would be a lower bound for policy rate and would make setting a negative policy rate impossible. Some economists argue that introducing CBDC would be a replacement for quantitative easing. The introduction of interest-bearing CBDC, however, would ease the setting of a negative policy rate and might enhance the operation of monetary policy. However, this research has shown that introduction of CBDC with a negative interest rate is unlikely. Second, this study has concluded that the necessity and the effectiveness of the helicopter money concept are widely questioned by scholars and practitioners. It is agreed that introducing CBDC would help to distribute the helicopter money, but the concept itself is often inapplicable. Thus, this research has concluded that helicopter money remains just an idea that is vastly supported by scholars and is a no-go policy for practitioners. Third, the study has also shown that CBDC’s impact on the transmission mechanism is still not clear. As such, scholars argue that CBDC would have a big impact on interest rate channel, as it will increase a pass-through to the to lending rates, as well as on the assets’ channel, as CBDC might become an alternative to bank deposits if it offers a higher interest rate. Practitioners agree that the introduction of interest-bearing CBDC would strengthen the transmission mechanism of the interest rate channel and would lead to the direct and almost instant correlation between the policy rate and the CBDC account interest rate. Some practitioners, however, believe that under the condition of the positive policy rate the transmission mechanisms would not be affected other than marginally. Lastly, an interest-bearing CBDC is considered to be dangerous for financial stability in the scholarly research. It is expected to compete with bank deposits and lead to bank runs, which would result in the drain of the funding from the banking system. Some practitioners agree with these conclusions, however, the majority disagrees and perceives CBDC to be an asset to diversify the savings portfolio, which would potentially bring more deposits to commercial banks and extend the banking system. It is agreed that CBDC would entail risks for financial stability if people lose trust in the whole banking sector and move all of their assets to the Central Bank accounts. However, if the Central Bank puts these assets back into the financial system, CBDC would not entail any risks. / Under det senaste decenniet har nya högteknologiska innovationer skapats som gradvist har förändrat den finansiella sektorn i grunden. Utfasning av pappersvalutor i kombination med populariseringen av privata digitala valutor har drivit och inspirerat centralbanker att skapa egna digitala valutor, så kallade CBDC (central bank digital currency). 2017 startade den svenska centralbanken, Sveriges riksbank, sitt e-krona projekt. Trots ökat intresset för studier av digital centralbanksvaluta, både bland akademiker men även inom experter och poltitiker över hela världen, saknas mycket forskning. Denna uppsats kommer att studera effekterna av digital centralbanksvaluta på penningpolitiken i relation till det finansiella och monetära systemets stabilitet. Syftet är att undersöka hur Sveriges riksbank planerar att använda en digital centralbanksvaluta för att vidare kunna uppfylla sitt primära syfte, som är att stabilisera ekonomin. För att uppnå detta, har en kvalitativ studie genomförts. Resultaten är baserade på sex stycken semistrukturerade intervjuer med anställda i olika beslutsfattande positioner inom Riksbanken, Finansinspektionen, Svenska Bankföreningen och Finanshuset. Resultaten av denna studie visar att Riksbanken har börjat undersöka möjligheterna och långvariga implikationerna av en digital centralbanksvaluta. För tillfället arbetar man med två utmaningar: att undersöka det juridiska ramverket samt tillgänglig teknologi. Pilottesterna av e-krona har påbörjats 2020, ytterligare tester har planerats för 2020 - 2021. Ytterligare har denna studie undersökt införandet av digital centralbanksvaluta möjliga effekter på penningpolitiken och långsiktig finansiell stabilitet. Inverkan av en digital centralbanksvaluta på den kvantitativa lättnaden skulle variera beroende på utformningen av den digitala valutan. Om den digitala valutan skulle vara räntebärande så skulle den inte ha någon effekt på den kvantitativa lättnaden, däremot om den var det skulle detta kunna påverka Riksbankens möjligeter att köpa statsobligationer. Det finns också diskussion hurvida man kan använda en digital centralbanksvaluta för att underlätta genomförandet av negativ styrränta. Dessutom visar denna studie också att nödvändighet och positiva effekter av så kallade helikopterpengar är starkt ifrågasatt, även om en digital centralbanksvaluta skulle kunna användas för att distribuera sådana monetära medel. Denna studie visar även att det är oklart om digital centralbanksvaluta skulle ha en effekt på den penningspolitiska transmissionsmekanismen. Många är dock övertygade att det skulle ha effekt på räntekanalen då det skulle öka genomströmningen mellan styrräntan och räntan på CBDC-kontot. Slutligen skulle en räntebärande digital centralbanksvaluta kunna vara farlig för finansiell stabilitet, då det kan stimulera snabba variationer i värde och sätta igång stora uttag från bankkonton. Dock, är detta farlig bara om människor tappar förtroende för hela banksektorn. Om inte är fallet, medför digital centralbanksvaluta inga risker och skulle kunna istället ses som en finansiell tillgång och öka insättningar på privata banker.

Genom den minskade kontantanvändningen i Sverige tappar Riksbanken allt mer sin roll och handlingsförmåga på finansmarknaden och Riksbanken har därför föreslagit ett införande av en digital centralbanksutgiven valuta, så kallad e-krona, som ett sätt för att bibehålla den statliga närvaron på marknaden. För närvarande arbetar Riksbanken med ett pilotprojekt som innebär att man under två års tid konstruerar e-kronan genom olika tekniker. Huruvida e-kronan kommer att implementeras i framtiden är ett politiskt beslut som kommer att fattas av riksdagen. E-kronan ska utgöra ett komplement till sedlar och mynt och är tänkt att underlätta för utsatta grupper i samhället som idag upplever en problematik med dagens digitala betalningslösningar. Man har identifierat brister i dagens betallösningar i beredskap av en krissituation. Tanken är därför att konstruera en parallell el- och bredbandsinfrastruktur som en ytterligare plattform för att öka den samlade beredskapen på betalmarknaden. En centralbanksutgiven digital valuta, så kallad CBDC, diskuteras även internationellt i flera andra länder. Sverige har dock kommit långt i sin process och vid en implementering skulle man bli den första centralbanken i världen med att ge ut en digital valuta. Med anledning av att det inte finns några tidigare exempel av en CBDC är det svårt att förutse vilka effekter e-kronan kan medföra. Syftet med studien är därför genom en kvalitativ undersökning analysera och jämföra hur svenska storbanker samt statliga aktörer uppfattar risker och möjligheter med e-kronan genom åtta semi-strukturerade intervjuer. Två delsyften kommer även att besvaras, respondenternas inställning till e-kronan samt om de ser någon fördel med att som land vara först med en implementering av en CBDC. Studien finner att det råder delade meningar när det kommer till respondenternas inställning till e-kronan, som verkar domineras av en negativ inställning till e-kronan. Likaså upplever vi att det bland respondenterna är övervägande negativa faktorer med att som land vara först med att implementera en CBDC. Vår slutsats är att likviditetsrisken, valutakurspåverkan samt säkerheten är de största riskerna med e-kronan enligt respondenterna i studien, där likviditetsrisken är den mer betydande risken än de övriga, baserat på respondenternas svar. Den empiriska undersökningen visar även att utsatta grupper i samhället, beredskapen och den statliga närvaron på betalmarknaden är de största möjligheterna med e-kronan som betonas av respondenterna, där beredskapen anses vara mer betydande än de övriga möjligheterna.

Under det senaste decenniet har det skett en förändring i Sveriges betalningsmönster där kontanta betalningar nästan helt bytts ut mot elektroniska. I och med denna förändring har Riksbanken påbörjat en utredning om det finns ett behov av en centralbanksutgiven digital valuta, en så kallad e-krona. I denna uppsats analyseras e-kronans förväntade effekter på penningpolitiken och bankväsendet i Sverige. Detta studeras utifrån makroekonomiska teorier samt en kvalitativ undersökning. Studien finner att ett införande av en e-krona utan ränta kan komma att sätta ett zero lower bound på penningpolitiken i Sverige. En räntebärande e-krona kan istället ge Riksbanken möjligheter att utöva en mer kraftfull penningpolitik. Vi finner även att e-kronan kan komma att ses som ett säkert och effektivt betalningsalternativ till dagens betalningsmedel eftersom den vid en utgivning kommer att vara garanterat av Riksbanken. Därmed kan det komma att uppstå en undanträngningseffekt mot de privata bankernas affärsverksamhet vid ett införande av ekronan.

This paper analyses the innovative digital money CBDC and its potential influence in Sweden and China with Privacy Calculus Model. The research aims to understand how e-krona and e-CNY will influence individual privacy in Sweden and China, and what the similarities and differences are. The e-krona and e-CNY will further reduce the usage of cash, which is the full-anonymous money. E-krona may not be full-anonymous, when it replaces some cash, the payment privacy also gets reduced. E-krona and e-CNY will both allow their central banks to have more control of transaction data. Compared to cash, privacy is reduced. Compared to other e-payments such as bank cards, individual privacy is more protected. The commercial organizations may have less access to transaction data with e-krona and e-CNY, there will be less targeted advertising, individuals will have more privacy. Swedish interviewees also trust the current payment tools. But they think e-krona could further improve the payment system. Chinese interviewees complain a lot about private payment companies, they think the change by e-CNY will be great. For personal interest, both sides have interests in e-krona/e-CNY. But Swedish interviewees are interested in e-krona due to the willingness to try new things. Chinese interviewees also mention that they are attracted by its free transaction fees, linking the isolated payment platforms.

Till följd av avtagande kontanthantering i samhället och introduktionen av blockkedjeteknik, har Riksbanken sedan 2017 utrett möjligheten att introducera en digital centralbanksvaluta (Ekronan) som ett komplement på betalningsmarknaden. Till skillnad från inlåning i affärsbank, skulle valutan vara fri från kredit- och likviditetsrisk vilket kan agera som riskreducerande verktyg. Området är relevant att undersöka för SMF eftersom tidigare litteratur påvisar att individer agerar riskaversivt inför val av finansiella tjänster och att SMF saknar kontrollerade verktyg för riskhantering. Studien syftar därmed till att beskriva SMF:s efterfrågan på en kontobaserad, räntebärande E-krona som inlåningmedel och vilka faktorer som påverkar inställningen. Forskningsfrågan besvaras genom semistrukturerade intervjuer med sex SMF, Svenskt Näringsliv samt en företagsrådgivare från Svenska Handelsbanken. Resultatet indikerar att SMF är positivt inställda till E-kronan och värderar avsaknaden av kreditrisk framförallt i ett finansiellt instabilt scenario. Den teoretiska implikationen är att bolagen efterfrågar E-kronan vilket härrörs till ett riskaversivt beteende vid CM-processen. Vidare forskning föreslås där sambandet mellan exponerad finansiell risk och efterfrågan på E-kronan undersöks och valideras.

Författare: Sandra Medenica & Frida Stark Handledare: Joakim Persson Bakgrund: Kontantanvändningen i Sverige idag har minskat i takt med den digitala utvecklingen vilket har skapat plats för nya betalningsmöjligheter, exempelvis kryptovalutor och e-valutor. Samtidigt håller Riksbanken på att utreda möjligheten för en e-krona som skulle medföra att Riksbanken kan reglera penningpolitiken på ett mer effektivt sätt samt bibehålla sin monopolställning som ensam utgivare av pengar på betalningsmarknaden.  Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka effekter en e-krona skulle ha på samhället samt om det finns ett samband mellan priset på Bitcoin och länders intresse för att införa en CBDC.  Metod: Uppsatsen grundar sig på litteraturstudier och ekonomiska teorier för att analysera ekonomiska effekter av en e-krona i Sverige. Utöver det genomförs en regressionsanalys för att härleda ett eventuellt potentiellt samband med data som visar Bitcoinkursen och länders intresse för ett införande av Central Bank Digital Currency, CBDC.  Slutsats: En e-krona skulle medföra att Riksbanken lättare kan genomföra penningpolitiska åtgärder för att stimulera ekonomin samt att de skulle fortsätta bidra med konkurrens på betalningsmarknaden. Affärsbankerna skulle eventuellt kunna påverkas av en undanträngningseffekt i form av att bankinlåningarna minskar vilket leder till att de skulle förlora en del av sin ställning på betalningsmarknaden. Utöver det skulle de kriminella verksamheterna kunna minska när kontanterna fasas ut då de anonyma betalningsmöjligheterna blir färre.  Det finns ett positivt uppskattat samband mellan Bitcoinkursen och länders intresse för ett införande av en CBDC med en korrelation på 0,52. Det innebär att när Bitcoinkursen stiger kommer även länders intresse för en CBDC öka. Detta kan vara en förklaring till ländernas intresse, men fler variabler bör tas i beaktning vid vidare analys. / Authors: Sandra Medenica & Frida Stark Supervisor: Joakim Persson Background: Today´s use of cash in Sweden has decreased along with the digital development, which has created space for new payment options, such as cryptocurrencies and e-currencies. Along with this development, the central bank of Sweden is investigating the possibility of an e-krona, which would allow the central bank of Sweden to regulate the monetary policy in a more efficient way and maintain its monopoly position as the sole issuer of money in the payment market. Purpose: The aim of this essay is to investigate what effects an e-krona would have on society and whether there is a correlation between the price of Bitcoin and countries' interest in introducing a CBDC. Completion: The essay is based on literature studies and economic theories to analyze the economic effects of an e-krona in Sweden. In addition, a regression analysis is performed to deduce a possible correlation with the data showing the Bitcoin exchange rate and countries' interest in the introduction of Central Bank Digital Currency, CBDC. Conclusions: An e-krona would mean that the Riksbank could more easily implement monetary policy measures to stimulate the economy and that they would continue to contribute to competition in the payment market. The commercial banks could possibly be affected by a crowding-out effect in the form of reduced bank deposits, which leads to them losing part of their position in the payment market. In addition, the criminal activities could decrease when the cash is phased out as the anonymous payment options become fewer. There is a positive estimated effect of the bitcoin exchange rate on countries interest of a CBDC with a correlation of 0,52. In other words, when the bitcoin exchange rate rises there is an increase in the countries interest of a CBDC. This might be an explanation for the interest, however, more variables should be considered in the analysis.

Digital money is growing more popular and physical money is not being used as much as it once was. But what happens if we have a cashless society and what would it mean? The purpose of this essay is to investigate if increased technological innovation lead to a decrease in the currency in circulation and if there is a short or long term effect of innovation on currency in circulation. To answer the questions a fixed effects regression model is applied, based on panel data for 4 countries Sweden, Norway, Denmark and Finland for the time period 2007-2020. The regression's findings provide credibility to the hypothesis that increasing innovation has had a negative effect on currency in circulations. With the help of a Vector Error Correction Model with time series data for Sweden from 2007 to 2020, the second part of the question is answered. The result find evidence that increased innovation has a long-run decreasing effect on currency in circulation.

This dissertation focuses on the proper understanding of digital currencies, its impact on a country’s economy, and how to design and regulate digital currencies. First, we review the current literature on digital currency and discuss the shortcomings of existing research. Second, we focus on the development of monetary forms, digital monetary forms, and the attribution of minting power. Third, we discuss the issue of the attribution of monetary issuance power, taking into account three major factors, that is the laws of historical evolution, the political and ideological demands of the state, and the ability to perform monetary functions (the core of which is the stability of currency values). Furthermore, we conduct an empirical analysis on the impact of Central bank digital currency (CBDC) on the money policy in China. We find that the use of digital money leads to higher inflation, but the effect is not significant. Finally, we discuss the design frameworks and regulatory ideas of digital currency. On this basis, we propose a reference framework for Central bank digital currency (CBDC) design in China, identify the risks of private digital currencies, and put forward corresponding regulatory recommendations. / Business Administration/Finance

Sverige rör sig mot ett kontantlöst samhälle i en takt som uppmärksammas internationellt. Det svenska betalningsväsendet kan komma att genomgå omfattande strukturella förändringar inom snar framtid. En av dessa förändringar kan antas vara införandet av den digitala centralbanksvalutan (CBDC) e-kronan. Då språnget mot det kontantlösa samhället börjat uttrycka sig i resten av världen är olika länders centralbanker mitt uppe i att reda ut de makroekonomiska effekter som en CBDC medför. Då e-kronan är ett nytt fenomen existerar det inte någon omfattande empirisk forskning, utan förhållandesättet är fortfarande teoretiskt. Vi undersöker därför de makroekonomiska effekter som kan tänkas uppstå vid införandet av en räntebärande e-krona från kort till lång sikt, samt diskuterar möjligheten för att använda e-kronan som ett penningpolitiskt styrmedel. Vi finner utifrån en modifiering av IS-MP-PC-modellen att en räntebärande e-krona som sätts i enlighet med inflationsmålet har liknande makroekonomiska effekter som styrräntan har idag. Vidare utvidgar vi en överlappande generationsmodell och visar på en undanträngning av reala tillgångar på lång sikt vid höga räntenivåer på e-kronan relativt till räntan på reala tillgångar i ett intergenerationellt sammanhang. / Sweden is moving towards a cashless society at an internationally recognized pace. The Swedish payment system may undergo extensive structural changes in the near future. One of these changes is assumed to be the introduction of the digital central bank currency (CBDC) e-krona. As the leap towards a cashless society has begun to manifest itself in the rest of the world, various countries' central banks are in the midst of figuring out the macroeconomic effects that a CBDC brings. As the e-krona is a new phenomenon, there is no extensive empirical research and the approach is still theoretical. We therefore investigate the macroeconomic effects that may arise from the introduction of an interest-bearing e-krona from the short to the long term and discuss the possibility of using the e-krona as a monetary policy instrument. By modifying the IS-MP-PC-model we find that an interest-bearing e-krona set in accordance with the inflation target has similar macroeconomic effects as the policy rate today. Furthermore, we extend an overlapping generations model and show a crowding out effect of real assets in the long run when the interest rate on the e-krona is high relative to the interest rate on real assets in an intergenerational context.

Titel: Kan funktioner från kryptovalutor förbättra Riksbankens föreslagna E-krona? Författare: Oscar Guregård och Viktor Nilsson Handledare: Mikael Knutsson Bakgrund: I takt med digitaliseringen minskar det fysiska kontantanvändandet. Riksbanken bemöter denna förändring med att utforska möjligheterna att ge ut en digitala kontanter, E-kronan. Eftersom detta är ett nytt område för Riksbanken och projektet fortfarande är i en utvecklingsfas finns det problemområden med de funktioner som Ekronan planeras ha. Forskning inom utveckling av digitala centralbankspengar antyder att kryptovalutor, ett alternativ till centraliserade betalningsstrukturer, har olika funktioner som kan lämpa sig väl för digitala utföranden av valutor. Studien ämnar att analysera olika funktioner inom kryptovalutorna Bitcoin, Ethereum och Ripple för att avgöra om de kan förbättra den föreslagna E-kronan. Syfte: Studiens syfte är att utifrån Riksbankens mål identifiera svagheter och problemområden i det nuvarande förslaget på teknisk lösning för E-kronan för att sedan analysera om funktioner från kryptovalutor kan åtgärda dessa. Om en funktion från en kryptovaluta kan åtgärda ett problem med E-kronan ska det undersökas på vilket sätt funktionen uppfyller Riksbankens mål till en högre grad än den nuvarande lösningen på problemet. Metod: En kvalitativ metod har använts för att samla tidigare forskning om fenomenet digitala centralbankspengar samt Riksbankens egna rapporter om E-kronans utförande för att genom intervjuer med kritiker finna problemområden. Dessa problemområden har med hjälp av funktioner från Bitcoin, Ethereum och Ripple analyserats för att avgöra om kryptovalutornas funktioner är bättre lämpade för att uppfylla E-kronans mål än Riksbankens egna förslag. Resultat: Studien finner att E-kronans största problemområden grundar sig i en överdriven komplexitet. Kryptovalutorna som undersökts och deras funktioner kommer med stor sannolikhet bidra till ännu mer komplexa utföranden istället för att skapa enklare lösningar, något som E-kronans kritiker värdesätter. / Title: Can functions from cryptocurrencies improve the Riksbank’s proposed E-krona? Authors: Oscar Guregård and Viktor Nilsson Supervisor: Mikael Knutsson Background: As digitalisation develops, the use of physical banknotes and cash decreases. The Riksbank is responding to this by exploring the possibility of issuing digital cash, the E-krona. As this is uncharted territory for the Riksbank and the project is still in development, there are challenges with the proposed functions that the E-krona is expected exhibit. Research in the development of Central Bank Digital Currencies, CBDC, suggests that cryptocurrencies, an alternative to centralized payment structures, have a variety of functions that may be well suited for CBDC’s. The study aims to analyze various features and functions of the cryptocurrencies Bitcoin, Ethereum and Ripple in order to determine whether they can improve the proposed E-krona or not. Purpose/object: The aim of the study is to identify weaknesses and problem areas in the current proposal for a technical solution for the E-krona based on the goals and objectives presented by the Riksbank, and to then analyze whether functions from cryptocurrencies can remedy these. If a function from a cryptocurrency can solve a problem with the E-krona, the study must examine in what way the function meets the Riksbank’s objectives to a greater degree than the current proposed solution. Methodology: A qualitative methodology has been used to gather previously researched data on the phenomenon CBDC and the Riksbank’s own reports on the aspects of the E-krona in order to find problem areas through interviews with critics of the project. These problem areas have been analyzed along with functions from Bitcoin, Ethereum and Ripple to determine whether the cryptocurrencies’ functions are better suited to meet the E-krona’s goals than the Riksbank’s own proposals. Results: The study finds that the E-krona’s biggest problem areas are based on excessive complexity. The cryptocurrencies that have been examined and their functions will probably contribute to even greater complexity in the functions of the E-krona instead of creating simpler solutions, something that the critics value.