I vår studie har vi undersökt hur politiker i Hofors kommun hanterar och uppfattar situationen efter att Arbetarbladet 2014 flyttade sin lokalredaktion i Hofors till Sandviken. Detta eftersom redaktionen var kommunens sista och vi ville undersöka om och hur de upplever centraliseringens påverkan. Genom telefonintervjuer med 17 förtroendevalda politiker i Hofors kommun har vi undersökt det. Vi har också sett till att Arbetarbladet bemött politikernas åsikter, vilket de fick göra i form av en intervju med tidningens nyhetschef Jacob Hilding där vi presenterade politikernas svar för honom och han fick ge sin bild av situationen. Politikerna är missnöjda med den nuvarande situationen, deras förtroende är lågt för Arbetarbladets rapportering och enligt dem är kvaliteten också låg. Lokaljournalistiken upplevs ha försämrats kraftigt sedan lokalredaktionen flyttade enligt nästan samtliga respondenter. Jacob Hilding tror inte att den har försämrats utan tror att redaktionen på plats hade mer av en symbolisk effekt. Politikerna vänder sig mer och mer till sociala medier för att nå ut med sitt budskap, och de politiker som håller fast vid lokaltidningen upplever att det blivit lite eller mycket svårare att nå ut med sitt budskap i tidningen. Denna studie visar att lokaltidningen fortfarande är den vanligaste källan bland respondenterna då alla läste den innan flytten och 14 fortfarande gör det idag. Användandet av sociala medier och bloggar som huvudsaklig nyhetskälla har ökat från två till sex respondenter och två av de som slutat läsa lokaltidningen huvudsakligen har gått över till sociala medier eller bloggar som källor. På en punkt har politikerna svarat enhälligt, även Jacob Hilding. Alla är negativt inställda till centraliseringen av lokalmedia över hela Sverige och medieskuggan den skapar. Många av politikerna tror att den kommer leda till lokaljournalistikens död och vissa tar även upp ryktesspridning som en konsekvens.

Centralisering och decentralisering syftar till samordning mellan arbetskraften hos en organisation. Diskussionen kring de två begreppen har pågått sedan forskare började skriva om organisationer. Begreppen har med tiden fåttmånga olika innebörder.Företag X är intresserad kring frågan om att ha centraliserad eller decentraliserad innesäljfunktion och logistikfunktion. Syftet med denna studie är att belysa faktorer i omgivningen som kan tala för centraliserad eller decentraliserad innesäljfunktion och logistikfunktion på företag X i Sverige. Avsikten med studien är också att redogöra för vilka konsekvenser en centralisering eller en decentralisering kan medföra. Studien utgår från kontingensteorin som menar att det mest effektiva sättet att organisera en organisation varierar vid olika situationer. En fallstudie har utförts hos företag X, där semistrukturerade intervjuer genomförts med sju respondenter. Data har samlats in och analyserats med hjälp av en kvalitativ strategi. Metodansatsen är deduktiv då fallstudien förklaras utifrån teoretisk fakta. Studien visar att centralisering och decentralisering är två komplexa begrepp. Det finns flera faktorer i omgivningen som påverkar företagets innesäljfunktion och logistikfunktion. Av dessa faktorer anses kunderna vara den viktigaste, då det är osäkert hur de skulle reagera vid en eventuell förändring. De flesta av faktorerna anses ostabila vilket gör miljön osäker. Vid en osäker omvärld förespråkar teorin en organisationsform som kännetecknas av delegerad makt och som präglas av frihet. Detta för att öka förmågan att anpassa sig till faktorer omvärlden. Om företag X lyckas kombinera en geografisk centralisering med delegerad maktstruktur finns det möjlighet för organisationen att möta förändringar i omvärlden.

<p>Bakgrund: För att ett företag ska kunna vara framgångsrikt måste det kunna motivera sina anställda att uppnå de uppsatta målen. En förutsättning för detta är att målkongruens mellan individernas och företagets mål skapas. Detta kan med fördel göras genom utformandet av olika belöningssystem. Vanligt är också att företag i jakten på effektivitet söker den optimala organisationsformen genom att tillämpa olika grader av decentralisering.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda hur decentraliseringsgraden påverkar utformningen av ett belöningssystem.</p><p>Genomförande: Intervjuer har genomförts med sju personer vardera i Handelsbanken respektive Telia, vars organisationer anses representera två olika grader av decentralisering. Respondenterna har även befunnit sig på olika nivåer i respektive organisation.</p><p>Resultat: Studien visar på ett antal aspekter vilka har en betydande roll i utformningen av olika belöningssystem. Vidare redogörs för vilka typer av belöningssystem som har förutsättningar att skapa målkongruens i organisationer med olika grader av decentralisering, samt skapa effektivitet.</p> / <p>Background: For a company to be sucessfull if has to be able to motivate its employees to reach the calculated targets. For that to happen, goalcongruens has to be created between the company goals and the goals of the individual employee. This congruence can be achieved through the combination of different rewardsystems. It is also common that companys strive to find the perfect organisational structure in terms of decentralisation to be as effective as possible.</p><p>Purpose: The purpose with this thesis is to find out how different levels of decentralisation effects the combination of different rewardsystems.</p><p>Realization: Intervjues were carried out with 7 persons in Handelsbanken and 7 persons in Telia. Theese two organizations are said to repesent two different types of organisational structures with regards to decentralisation. The persons intervjued are situated at different levels of each organiszation.</p><p>The Result: The thesis shows that there are a number of factors affekting the design of a rewardsystem. It is also shown which types of rewardsystems that are more suitable in different types of organisational structures.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka sambandet mellan arbetslöshetsnivå och löneförhandlingssystemets utformning i 20 OECD-länder, med särskild fokus på graden av koordinering av förhandlingarna.</p><p>Två konkurrerande teorier existerar avseende relationen mellan jämviktsarbetslöshet och koordineringsgrad. Enligt den första är sambandet negativt monotont medan den andra innebär en puckelformad relation. Dessa hypoteser testas empiriskt på ett datamaterial för perioden 1983-2000. Därutöver genomförs en känslighetsanalys av resultaten där hänsyn tas till hur andra aspekter av löneförhandlingssystemets utformning kan väntas påverka sambandet.</p><p>Studien ger i ett första steg stöd för hypotesen om ett negativt samband mellan jämviktsarbetslöshet och graden av koordinering. Resultaten visar sig emellertid inte stabila vid förändringar av löneförhandlingssystemet i övrigt.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka sambandet mellan arbetslöshetsnivå och löneförhandlingssystemets utformning i 20 OECD-länder, med särskild fokus på graden av koordinering av förhandlingarna. Två konkurrerande teorier existerar avseende relationen mellan jämviktsarbetslöshet och koordineringsgrad. Enligt den första är sambandet negativt monotont medan den andra innebär en puckelformad relation. Dessa hypoteser testas empiriskt på ett datamaterial för perioden 1983-2000. Därutöver genomförs en känslighetsanalys av resultaten där hänsyn tas till hur andra aspekter av löneförhandlingssystemets utformning kan väntas påverka sambandet. Studien ger i ett första steg stöd för hypotesen om ett negativt samband mellan jämviktsarbetslöshet och graden av koordinering. Resultaten visar sig emellertid inte stabila vid förändringar av löneförhandlingssystemet i övrigt.

Bakgrund: För att ett företag ska kunna vara framgångsrikt måste det kunna motivera sina anställda att uppnå de uppsatta målen. En förutsättning för detta är att målkongruens mellan individernas och företagets mål skapas. Detta kan med fördel göras genom utformandet av olika belöningssystem. Vanligt är också att företag i jakten på effektivitet söker den optimala organisationsformen genom att tillämpa olika grader av decentralisering. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda hur decentraliseringsgraden påverkar utformningen av ett belöningssystem. Genomförande: Intervjuer har genomförts med sju personer vardera i Handelsbanken respektive Telia, vars organisationer anses representera två olika grader av decentralisering. Respondenterna har även befunnit sig på olika nivåer i respektive organisation. Resultat: Studien visar på ett antal aspekter vilka har en betydande roll i utformningen av olika belöningssystem. Vidare redogörs för vilka typer av belöningssystem som har förutsättningar att skapa målkongruens i organisationer med olika grader av decentralisering, samt skapa effektivitet. / Background: For a company to be sucessfull if has to be able to motivate its employees to reach the calculated targets. For that to happen, goalcongruens has to be created between the company goals and the goals of the individual employee. This congruence can be achieved through the combination of different rewardsystems. It is also common that companys strive to find the perfect organisational structure in terms of decentralisation to be as effective as possible. Purpose: The purpose with this thesis is to find out how different levels of decentralisation effects the combination of different rewardsystems. Realization: Intervjues were carried out with 7 persons in Handelsbanken and 7 persons in Telia. Theese two organizations are said to repesent two different types of organisational structures with regards to decentralisation. The persons intervjued are situated at different levels of each organiszation. The Result: The thesis shows that there are a number of factors affekting the design of a rewardsystem. It is also shown which types of rewardsystems that are more suitable in different types of organisational structures.

No description available.

Varje organisation gör sin egen tolkning av uppdragstaktik utifrån dess kontextuella förutsättningar. Uppdragstaktik, som är föreskriven ledningsfilosofi i Försvarsmakten beskrivs i Militärstrategisk doktrin 2016. Armén och flygvapnet har sedan gjort egna tolkningar vilka återfinns i deras respektive taktikreglementen. Mitt emellan dessa två återfinns luftvärnet, en förbandstyp som verkar från marken mot mål i luften. Genom att tillhöra armén, men strida i luftförsvaret försätts luftvärnet i en situation där de behöver hantera två chefer med olika syn på ledning. Därutöver tolkas uppdragstaktik även i luftvärnet utifrån förbandets egen kontext och dess unika förutsättningar. Hur dessa faktorer påverkar luftvärnets syn på ledning är relativt outforskat. Studien utforskar utmaningarna med uppdragstaktik i luftvärnet genom att intervjua svenska luftvärnsofficerare. Undersökningen genomförs som en teorikonsumerande enfallsstudie där fallet utgörs av de svenska luftvärnsbataljonerna. Empirin tematiseras för överblickbarhet och analyseras därefter med hjälp av forskning om ledning och uppdragstaktik, samt av en organisationsteori utvecklad av Charles Perrow. Studiens slutsats är att luftvärnet är en organisation med oförenliga ledningsideal. Detta innebär att organisationen på grund av dess täta kopplingar och komplexa interaktioner, varken bör ledas centraliserat eller decentraliserat.

<p>Uppsatsens titel: Samordning av inköp – Peab Bygg Region Trollhättan</p><p>Seminariedatum: 18 januari 2008</p><p>Ämne/Kurs: Företagsekonomi. Kandidatuppsats, 15hp</p><p>Författare: Linus Gad och Maria Qvillberg</p><p>Handledare: Susanne Åberg</p><p>Nyckelord: Inköp, samordning, byggföretag, centralisering, decentralisering, totalkostnad, inköpsorganisation, inköpsstrategi</p><p>Syfte: Studiens syfte är att utreda hur Peab Bygg Region Trollhättan kan nå samordningsfördelar inom ramen för nuvarande inköpsorganisation.</p><p>Teoretisk referensram: Ett flertal teorier om samordning samt strategi och organisation i inköpsarbetet har sammanfogats för att skapa en god teoretisk grund av hög relevans för studien. Teorierna har sedan används för att ta fram en tillämpbar analysmodell.</p><p>Metod: En kvalitativ metod har använts där intervjuer bidragit till stora delar av det empiriska materialet. Intervjuerna utfördes på Peab Bygg Region Trollhättan med personer med viktiga roller inom inköparbetet. Studien är av deduktiv typ då inledande teoretiska studier har legat till grund för de intervjufrågor som ställdes. Genom att länka samman teori och empiri har utvecklingsmöjligheterna inom inköpssamordning analyserats.</p><p>Empiri: Empirin består av tre delar, där den första delen ger en bakgrundsbeskrivning av Peab och byggbranschen. Därefter följer en detaljerad redogörelse av inköpsarbetet i Region Trollhättan och avslutningsvis beskrivs hur man arbetar med samordning idag, samt hur man vill att det ska fungera framöver.</p><p>Resultat: Målsättning, rollfördelning och kommunikation har identifierats som fokusområden för samordningsarbetet i Region Trollhättan. Samordning bör i nuläget ske i form av samköp mellan projekt och förbättrat informationsutbyte. En ansvarsfördelning och rutiner för samordningssatsningen bör utarbetas. Regionen bör också bli bättre på att ta tillvara på erfarenheter efter avslutade projekt och utnyttja existerande medier för att förbättra kommunikationen.</p>

<p>Papperskoncernen Stora Enso har sedan år 2002 påbörjat arbetet med en process för</p><p>kostnadseffektivisering. Konceptet benämns Stora Enso Shared Service (SESS). Skalfördelar</p><p>ska fås genom att funktioner hos dotterbolagen flyttas till gemensamma Service Center.</p><p>Enheter som lyfts ur är framförallt administrativa tjänster där varje center ansvarar för en</p><p>specifik administrativ tjänst. Vad som sker är alltså i grund och botten en</p><p>centraliseringsprocess.</p><p>Hur påverkar då denna centralisering dotterbolaget? Kommer processen att påverka</p><p>dotterbolagens självbestämmanderätt (autonomi) och entreprenörsanda (initiativförmåga)?</p><p>Stora Ensos koncernledning vill dra nytta av skalfördelar och på så sätt kostnadseffektivisera.</p><p>Men de vill samtidigt inte att detta skall påverka dotterbolagen negativt. Men nu är det så att</p><p>man inte kan äta kakan och samtidigt ha den kvar! Teoretiska resonemang gör på ett mycket</p><p>förenklat sätt gällande att om ett dotterbolags autonomi påverkas i endera riktningen, mer</p><p>eller mindre autonomi, kommer i och med detta även initiativförmågan på något sätt påverkas.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka och kartlägga på vilket sätt dotterbolagens</p><p>autonomi och initiativförmåga påverkas av en centraliseringsprocess.</p><p>Resultatet är att dotterbolagens självbestämmanderätt i vissa fall minskat och i och med detta</p><p>har även initiativförmågan minskat. Detta gäller framför allt dotterbolagens möjlighet att</p><p>påverka kostnader kopplade till den tjänst Service Centret tillhandahåller. Service Centren ska</p><p>i princip inte ha en formell beslutanderätt gentemot dotterbolagen, deras enda uppgift är att</p><p>tillhandahålla en tjänst på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt.</p>