Företag arbetar idag alltmer i projektform på en global marknad. Detta innebär ökade krav på koordinering och kommunikation i utförandet av en uppgift i verksamheten. Samtidigt så finns det idag väl utvecklad teknik för att stödja de uppgifter som utförs. Teorierna inom CSCW diskuterar kring hur sådana tekniska verktyg, groupware, kan stödja arbete som utförs i grupper, exempelvis arbete i projektform.I denna undersökning försöker vi skapa en teoretisk modell som kan användas för att identifiera de krav som ställs på dels organisationens utformning och dels på det tekniska stödet. Genom två studier utförda på två företag vid två tillfällen undersöker vi om det finns ett samband mellan förändring i organisationen och förändring i det tekniska stödet. Vi har kunnat se att viktiga faktorer som påverkar detta samband är hur själva utförandet av arbetsuppgifterna ser ut. Utförandet ställer krav på koordinering, samarbete och tillgänglighet till väsentlig information. Detta bildar också utgångspunkt i vilka krav som kan ställas på det tekniska stödet. / Uppsatsnivå: C

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka sambandet mellan arbetslöshetsnivå och löneförhandlingssystemets utformning i 20 OECD-länder, med särskild fokus på graden av koordinering av förhandlingarna.</p><p>Två konkurrerande teorier existerar avseende relationen mellan jämviktsarbetslöshet och koordineringsgrad. Enligt den första är sambandet negativt monotont medan den andra innebär en puckelformad relation. Dessa hypoteser testas empiriskt på ett datamaterial för perioden 1983-2000. Därutöver genomförs en känslighetsanalys av resultaten där hänsyn tas till hur andra aspekter av löneförhandlingssystemets utformning kan väntas påverka sambandet.</p><p>Studien ger i ett första steg stöd för hypotesen om ett negativt samband mellan jämviktsarbetslöshet och graden av koordinering. Resultaten visar sig emellertid inte stabila vid förändringar av löneförhandlingssystemet i övrigt.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka sambandet mellan arbetslöshetsnivå och löneförhandlingssystemets utformning i 20 OECD-länder, med särskild fokus på graden av koordinering av förhandlingarna. Två konkurrerande teorier existerar avseende relationen mellan jämviktsarbetslöshet och koordineringsgrad. Enligt den första är sambandet negativt monotont medan den andra innebär en puckelformad relation. Dessa hypoteser testas empiriskt på ett datamaterial för perioden 1983-2000. Därutöver genomförs en känslighetsanalys av resultaten där hänsyn tas till hur andra aspekter av löneförhandlingssystemets utformning kan väntas påverka sambandet. Studien ger i ett första steg stöd för hypotesen om ett negativt samband mellan jämviktsarbetslöshet och graden av koordinering. Resultaten visar sig emellertid inte stabila vid förändringar av löneförhandlingssystemet i övrigt.

No description available.

<p>Denna uppsats undersöker sambandet mellan löneförhandlingssystemets utformning ochjämviktsarbetslöshet samt reala lönekostnader med paneldata för 20 OECD länder underperioden 1970-2003. Trots omfattande empirisk forskning saknas det fortfarande konsensus ilitteraturen gällande relationen mellan graden av centralisering i löneförhandlingarna ocharbetslöshet. Nyare forskning har till och med hävdat att det inte finns något systematisktsamband. Mina resultat ger i första hand stöd för korporatismskolans teori om ett negativtmonotont samband mellan graden av koordinering/centralisering i löneförhandlingssystemetoch jämviktsarbetslöshet respektive reala lönekostnader.</p>

Denna uppsats undersöker sambandet mellan löneförhandlingssystemets utformning ochjämviktsarbetslöshet samt reala lönekostnader med paneldata för 20 OECD länder underperioden 1970-2003. Trots omfattande empirisk forskning saknas det fortfarande konsensus ilitteraturen gällande relationen mellan graden av centralisering i löneförhandlingarna ocharbetslöshet. Nyare forskning har till och med hävdat att det inte finns något systematisktsamband. Mina resultat ger i första hand stöd för korporatismskolans teori om ett negativtmonotont samband mellan graden av koordinering/centralisering i löneförhandlingssystemetoch jämviktsarbetslöshet respektive reala lönekostnader.

No description available.

I denna uppsats undersöks ett projekt gällande byggnation av ny teknik till järnvägen mellan Stockholm och Köpenhamn där Sverige och Danmark möts. Syftet är att undersöka vilka kulturella skillnader som existerar i projektet samt hur arbetet koordineras och hur gruppen kommunicerar. En fallstudie har gjorts över en gemensam projektgrupp som arbetar med att implementera ett nytt signalsystem över Öresund. Intervjuer har genomförts med nyckelpersoner inom projektet från tre involverade organisationer vilka kunnat ge sin syn på hur arbetet i projektet gått till och hur de upplevt kulturella skillnader mellan nationaliteterna. Det teoretiska ramverk som används behandlar interkulturell projektledning, där kulturella skillnader mellan länderna förklaras. Även koordinering och kommunikation inom multikulturella grupper som arbetar på distans genom virtuella team behandlas, vilket leder fram till den analys som används i uppsatsen. Resultat som kunnat observeras i fallstudien är att det existerar vissa skillnader som stämmer överens med den teori som använts. Dessa skillnader innefattar bland annat att beslutsfattande och förhandling skiljer länderna åt, vilket är bra för speciellt svenska medarbetare att vara medvetna om när de ska arbeta tillsammans med danskar. Även det strukturella ramverk, det vill säga den politiska beslutsfattning som sker i de involverade länderna, spelar en roll när projekt har en multikulturell dimension att ta hänsyn till.

Det blir allt viktigare för organisationer att vara mer flexibla och anpassningsbara då marknaden idag blir allt mer snabbförändlig. En pusselbit i att uppnå detta är att vara en organisation med hög grad av autonomi, vilket bland annat betyder att anställda får större arbetsfrihet inom organisationen. En annan pusselbit är att organisationens interna verksamhet och de aktiviteter som utförs fungerar väl, vilket då skapar behov av effektiv koordinering. Utifrån detta såg vi möjligheter att bidra med en studie som undersöker autonomi och koordinering tillsammans utifrån ett internt perspektiv. Studiens syfte är därför att undersöka vilka behov som finns för att koordinera effektivt i olika situationer inom en organisation med hög autonomi. Studien har inkluderat en mindre organisation som fallföretag, Sankt Kors. Ett fastighetsbolag med cirka 25 stycken anställda och med verksamhet i Linköpings kommun. I början av studien gjordes en litteraturstudie som även gav upphov till studiens analysmodell. Från litteraturstudien fick vi bland annat med oss att hög autonomi i en organisation behöver kompletteras med kontroll för att undvika förluster inom koordinering. Det råder delade meningar mellan olika författare huruvida det går att balansera autonomi och kontroll och om balansen i så fall kan variera i olika situationer. En situation kan innefattas av olika aktiviteter och det är att hantera beroenden mellan olika aktiviteter som innebär att koordinera. Utifrån vilket beroende som finns kan olika typer av koordinering vara passande. Vi har även sett olika möjligheter att kategorisera dessa beroenden och att det finns både specifika och allmänna koordineringsprocesser för att hantera dem. De viktigaste är kommunikation samt samarbete och samverkan. Analysmodellen användes som underlag för att skapa en intervjuguide till de 15 stycken intervjuer som genomfördes med anställda på Sankt Kors. Genom att analysera insamlad teori med den empiriska data som intervjuerna givit kunde vi nå fram till studiens slutsatser. Vi har bland annat kunnat visa att graden av autonomi och kontroll varierar i olika situationer som uppstod på Sankt Kors och att det gick att kombinera autonomi och kontroll på olika sätt. Olika situationer skapade olika behov för hur autonomi och kontroll bör balanseras, detta för att uppnå en effektiv koordinering. I vissa situationer fanns behov mer kontroll, både för att upptäcka behov för koordinering samt att kunna koordinera effektivt. Samtidigt såg vi att det i situationer med låg autonomi och hög kontroll är viktigt att motivera för anställda varför kontroll behövs. Studien påvisade även att det finns behov av att anställda grupperar sig tydligare och striktare i vissa situationer för att få till stånd en mer effektiv koordinering. / The market is changing more rapidly than ever and due to that it is important for organizations to be adaptable and flexible. High autonomy in organizations is one way to achieve such thing, which involves giving employees a greater work freedom. Another is to make sure internal activities work well, which is achieved by an effective coordination. Together with limited studies of autonomy and coordination together in an internal context, we’ve realized a need for this study. The purpose is therefore to investigate what needs there are to be able to coordinate more effectively in an organization with high autonomy. The case study was conducted at Sankt Kors, a real estate company in Linköping with approximately 25 employees. A framework to further analyze was created based on the frame of reference, which covered the areas autonomy and coordination. From the academic literature we recognized that autonomy needs to be complemented with control to avoid losses in coordination. We could not find a consensus regarding how to manage and achieve the right balance between autonomy and control, and if the balance varies regarding the situation. A situation could consist of one or many activities and most often there are dependencies between different activities. Coordination is to manage these dependencies, and the most effective way to do it varies. The academic literature also gave information in how to categorize these kinds of dependencies and that there are both processes for managing specific dependencies and more general processes for managing different dependencies. The most important general processes are communication, cooperation and collaboration. The framework was used as a basis to create questions used in our interviews with 15 employees at Sankt Kors. The framework was further used to analyze empirical data and the frame of reference in order to answer the purpose of this study. We’ve for example found that the level of autonomy and control can vary in different situations and that it is possible to achieve a balance between them. These different situations create different needs on how to manage the balance, which is important to consider in order to have an effective coordination. In a more general matter, more control in some situations seems to be desirable in organizations with high autonomy. More control can help to discover dependencies between activities and to coordinate more effectively. Although, it is not possible to only ad control in situation with low autonomy without being able to describe and motivate for employees why control is used. The study also showed a need to in some situations organize in groups, in order to coordinate effectively.

Lärosäten uppmanas idag att föra in hållbar utveckling som en del av utbildningen, vilket ligger till grund för denna uppsats syfte. Högskolan i Halmstad upprättade år 2013 Utskottet för hållbar utveckling där ett av målen är att göra studenter och övrig personal medvetna om arbetet med hållbar utveckling. Uppsatsen är en kvalitativ studie som bygger på empiriskt insamlat material från intervjuer med medlemmar i utskottet för hållbar utveckling på ett Högskolan i Halmstad. Syftet med studien är att söka förståelse för de hinder och möjligheter som kan uppkomma i implementering av riktlinjer för en hållbar utveckling på ett lärosäte. I uppsatsen ställs frågan om hur medlemmarna i utskottet arbetar med hållbar utveckling. En kvalitativ metod har använts där det i intervjuerna framkommer några av de hinder och möjligheter som kan uppkomma i samband med implementeringen. Störst fokus ligger i att utifrån vår socialpsykologiska kunskap förstå den ekologiska kommunikationens betydelse, dels via relationen mellan texter och människa och dels mellan människor. Vi menar att det är kommunikationen som ligger till grund för samordning av handlingar. Uppsatsens teoretiska tyngdpunkt återfinns i Niklas Luhmanns systemteori, Dorothy Smiths institutionella etnografi och Johan Asplunds begrepp ”social responsivitet”. Resultatet visar att samordning lokalt delvis påverkas av translokal koordinering och att tolkning samt förståelse har betydande inverkan på samordningen av arbetet för främjandet av ekologisk medvetenhet. / Institutions are be/e/ing urged today to bring in sustainable development as part of the education, which is the foundation for this thesis purpose. University of Halmstad established in year 2013, the Sustainable Development Committee where one of the goals is to make students and staff aware of the work. We as students have never been in contact with the concept and from there have an interest in what social psychology can contribute to the expansion of sustainable development in an institution. The essay is based on a qualitative study based on empirical material collected from interviews with members of the Commission for Sustainable Development in an institution of higher learning. The purpose of the study is to seek an understanding of the barriers and opportunities that may arise in the implementation of guidelines for sustainable development at a higher education institution. The study gives an overview of some of the barriers and opportunities that arise in its implementation. The main focus lies in the basis of our social psychological knowledge to understand the ecological importance of communication, both through text and humans and between humans. We believe that it is the communication that is the basis for coordination of actions. The thesis theoretical emphasis is found in Niklas Luhmnnas system theory, Dorothy Smiths institutional ethnography and Johan Asplunds theory of ”social responsiveness”. The results show that coordination locally is partially affected by translocal coordination and interpretation, and understanding has a significant impact on the coordination of efforts to promote ecological awareness.