<p><strong>Uppdragstaktik – En studie i tillämpningen av uppdragstaktik vid artilleribataljonen 2008  </strong></p><p>Framtidens artilleribataljon är under utveckling vid Artilleriregementet, därav har jag valt att bidraga till denna process inom området ledning. Detta har utförts genom att undersöka hur uppdragstaktiken skall och har nyttjats vid bataljonen 2008. </p><p>Syftet med uppsatsen är att bidra till utvecklingen av ledningsmetoder och ledningsprocesser vid artilleribataljonen. De frågeställningar som har använts för att uppnå syftet med uppsatsen är:</p><ol><li>Tillämpas teorierna om uppdragstaktik i reglemente och metodhandbok för artilleribataljon?</li><li>Har uppdragstaktik tillämpats praktiskt vid ledningsprocessen av artilleriregementets insatsbataljon 2008?</li><li>Vad har påverkat nyttjandet av uppdragstaktik praktiskt vid ledningsprocessen av artilleriregementets insatsbataljon 2008?   </li></ol><p>Jag har nyttjat metoden deskription och litteraturstudier för att svara på första frågeställning. För att svara på min andra och tredje frågeställning har tekniken intervju nyttjats. Resultatet visar att begrepp som inryms inom uppdragstaktiken måste definieras och förtydligas samt att utbildning och övning av nya metoder krävs för optimalt nyttjande av uppdragstaktiken inom ledningsprocessen.</p>

Uppdragstaktik – En studie i tillämpningen av uppdragstaktik vid artilleribataljonen 2008  Framtidens artilleribataljon är under utveckling vid Artilleriregementet, därav har jag valt att bidraga till denna process inom området ledning. Detta har utförts genom att undersöka hur uppdragstaktiken skall och har nyttjats vid bataljonen 2008.  Syftet med uppsatsen är att bidra till utvecklingen av ledningsmetoder och ledningsprocesser vid artilleribataljonen. De frågeställningar som har använts för att uppnå syftet med uppsatsen är: Tillämpas teorierna om uppdragstaktik i reglemente och metodhandbok för artilleribataljon? Har uppdragstaktik tillämpats praktiskt vid ledningsprocessen av artilleriregementets insatsbataljon 2008? Vad har påverkat nyttjandet av uppdragstaktik praktiskt vid ledningsprocessen av artilleriregementets insatsbataljon 2008?    Jag har nyttjat metoden deskription och litteraturstudier för att svara på första frågeställning. För att svara på min andra och tredje frågeställning har tekniken intervju nyttjats. Resultatet visar att begrepp som inryms inom uppdragstaktiken måste definieras och förtydligas samt att utbildning och övning av nya metoder krävs för optimalt nyttjande av uppdragstaktiken inom ledningsprocessen.

<p>Svenska försvarsmakten hävdar att den nyttjar uppdragstaktik. Vissa påstår att så inte är fallet. Åtminstone inte konsekvent. Det skulle kunna vara så att bristen på förståelse för doktriner och ledningsfilosofier finns där grunden läggs, under soldat- och officersutbildning på lägre nivå. Mycket forskning och utveckling har skett på högre nivåer men på grundnivån har tyvärr relativt lite forskning genomförts. Denna uppsats utforskar lösningar och kommer med förslag på hur man skulle kunna genomföra utbildning av soldater och blivande officerare både med och i uppdragstaktik.</p><p>Arbetet är uppdelat i tre delar. Den första delen definierar uppdragstaktik som begrepp. Den andra delen sammanställer och analyserar intervjuer gjorda med officerare på plutonsnivå samt kadetter som anser att försvarsmakten inte nyttjar uppdragstaktik fullt ut. Den tredje delen jämför och diskuterar första och andra delen av uppsatsen. I den delen tas ett svar fram på uppsatsens frågeställning, hur en utbildning skall se ut för att genomsyras av uppdragstaktik.</p><p>Slutsatsen är att försvarsmakten har de verktyg som krävs för att genomföra utbildning med och i uppdragstaktik. Det finns dock en risk för inkonsekvent utbildning då för lite uppmärksamhet läggs på detaljer. Detta måste försvarsmakten komma tillrätta med för att verkligen genomsyras av uppdragstaktik.</p> / <p>The Swedish armed forces claim that they are using <em>mission-type-tactics</em>. Some people argue that it’s not the case, at least not consistently. The reason for this might be the area in which the foundation for a doctrine, philosophy or any mindset is laid, the basic training and education. Today it is just assumed that <em>mission-type-tactics</em> are used. Inconveniently, this is also the area were the least research has been made speaking of <em>mission-type-tactics</em>. The essay explores ways of and suggests how to conduct basic training of soldiers but also education for attending officers in and with <em>mission-type-tactics.</em></p><p>The essay is divided into three parts. The first part defines <em>mission-type-tactics</em> from a Swedish point of view. The second part reports and analyses interviews made with platoon level officers and cadets who don’t think that the Swedish armed forces are fully using <em>mission-type-tactics</em>. The third part of the essay compares and discusses the first and second parts and answers the question of how basic training and education should be designed in order to attain the essence of <em>mission-type-tactics</em>.</p><p>The conclusion is that the Swedish armed forces seem to have the right tools to conduct both basic training and education in and with <em>mission-type-orders</em>. However, there is a risk of inconsistency and not enough attention is paid to details that must be eliminated before the Swedish armed forces can truly claim to be using <em>mission-type-tactics</em>.</p>

Svenska försvarsmakten hävdar att den nyttjar uppdragstaktik. Vissa påstår att så inte är fallet. Åtminstone inte konsekvent. Det skulle kunna vara så att bristen på förståelse för doktriner och ledningsfilosofier finns där grunden läggs, under soldat- och officersutbildning på lägre nivå. Mycket forskning och utveckling har skett på högre nivåer men på grundnivån har tyvärr relativt lite forskning genomförts. Denna uppsats utforskar lösningar och kommer med förslag på hur man skulle kunna genomföra utbildning av soldater och blivande officerare både med och i uppdragstaktik. Arbetet är uppdelat i tre delar. Den första delen definierar uppdragstaktik som begrepp. Den andra delen sammanställer och analyserar intervjuer gjorda med officerare på plutonsnivå samt kadetter som anser att försvarsmakten inte nyttjar uppdragstaktik fullt ut. Den tredje delen jämför och diskuterar första och andra delen av uppsatsen. I den delen tas ett svar fram på uppsatsens frågeställning, hur en utbildning skall se ut för att genomsyras av uppdragstaktik. Slutsatsen är att försvarsmakten har de verktyg som krävs för att genomföra utbildning med och i uppdragstaktik. Det finns dock en risk för inkonsekvent utbildning då för lite uppmärksamhet läggs på detaljer. Detta måste försvarsmakten komma tillrätta med för att verkligen genomsyras av uppdragstaktik. / The Swedish armed forces claim that they are using mission-type-tactics. Some people argue that it’s not the case, at least not consistently. The reason for this might be the area in which the foundation for a doctrine, philosophy or any mindset is laid, the basic training and education. Today it is just assumed that mission-type-tactics are used. Inconveniently, this is also the area were the least research has been made speaking of mission-type-tactics. The essay explores ways of and suggests how to conduct basic training of soldiers but also education for attending officers in and with mission-type-tactics. The essay is divided into three parts. The first part defines mission-type-tactics from a Swedish point of view. The second part reports and analyses interviews made with platoon level officers and cadets who don’t think that the Swedish armed forces are fully using mission-type-tactics. The third part of the essay compares and discusses the first and second parts and answers the question of how basic training and education should be designed in order to attain the essence of mission-type-tactics. The conclusion is that the Swedish armed forces seem to have the right tools to conduct both basic training and education in and with mission-type-orders. However, there is a risk of inconsistency and not enough attention is paid to details that must be eliminated before the Swedish armed forces can truly claim to be using mission-type-tactics.

Försvarsmakten (FM) och dess verksamhet är i huvudsak indelad i produktion  (Prod) och insats (Ins). Prod producerar, vidmakthåller och färdigställer förband. Under genomförandet av insatser lämnas dessa över till FM insatsdel som leder och genomför insatserna. Ins har, som en del i att hantera krigets utmaningar, valt den ledningsmetod som passar denna verksamhet bäst – uppdragstaktik. Prod tillämpar dock inte uppdragstaktik. Beslut som fattas av Produktionsledningen får däremot direkta konsekvenser på Ins och dess möjligheter att använda  uppdragstaktiken. Sjösäkerhetsinspektionen (SjöI) är en del av Prod och har fattat beslut om marina fartområden –ett beslut som får direkt inverkan på Ins verksamhet till sjöss. Denna uppsats syftar till att analysera på vilket sätt SjöI har tagit hänsyn till uppdragstaktiken i sitt beslut om marina fartområden. Inledningsvis analyserades vad teorin om manöverkrigets uppdragstaktik är. Därefter genomfördesen kvalitativ textanalys av FM styrningar för marina fartområden och intern ledning samt de civila styrningarna för fartområden. Här besvarades frågorna huruvida uppdragstaktiken ska användas, om SjöI har tagit hänsyn till detta i sina regler och slutligen vilka konsekvenser detta kan få. Uppsatsen drar slutsatsen att uppdragstaktik ska användas. Vidare dras slutsatserna att SjöI har möjlighet att anpassa de civila bestämmelserna för militärt bruk och att det skulle behövts, men inte är gjort. Detta innebär att en fartygschef kan tveka inför att utnyttja en möjlighet, om den tarvar färd genom förbjudet område eller känna sig tvingad till verksamhet inom sitt fartområde trots att förhållandena förespråkar motsatsen. Fartygschefen är hänvisad till bestämmelser istället för faktiska omständigheter. / Actions and activities in the Swedish Armed Forces (SAF) are basically split between “Armed Forces Training and Development” (In Swedish: Produktion or Prod) and “Joint Forces Command” (Swe: Insats, Ins). Prod organizes, maintains and activates units, while command will be handed to Ins for operations. As part of dealing with the challenges of war, Ins has chosen the method of command most suitable – auftragstaktik, or mission type orders. This does, however not apply to Prod. It spite of that, many decisions made by Prod will have a direct impact on Ins and their chances of using auftragstaktik. The Maritime Safety Agency (Sjösäkerhetsinspektionen, SjöI) has, being a part of Prod, decided on naval sea areas – a decision with a direct impact on Ins operations at sea. This paper seeks to analyze in what manner SjöI has taken auftragstaktik into account in named decision. Initially, maneuver warfare theory on auftragstaktik and mission type orders where analyzed. A qualitative text analysis where thereafter done on SAF regulations on naval sea areas and internal control complemented by civilian regulations on sea areas. Questions on whether missiontype orders should be used, if SjöI has taken it in account and finally what implications this couldhave, where answered. This paper concludes that mission type orders (auftragstaktik) should be used. Furthermore the conclusion is made that SjöI has the opportunity to adjust the civilian regulations for military use,and that it should have been done, but was not. This could mean that the captain might hesitate to act on an opportunity, if it demands an advance through forbidden area or that he will feel forced to act within his sea area, even though the conditions indicates the opposite. The captainof the ship is dependent on regulations instead of actual circumstances.

Hur mycket uppdragstaktik är det inom stridsflyget i Försvarsmakten? Om Flygstaben bestämmer vem som gör vad och varför, känns det mer som direktstyrning. Med denna frågeställning påbörjades min undersökning om Flygvapnets orderstruktur och hur den ser ut. Problemet ligger i att uppdragstaktiken får stå oemotsagd idag och att alla förväntas följa den. Det anses fult att ge order och därmed inskränka på den underställdes frihet till egen kreativitet. För att kunna analysera orderstrukturen inleddes en teorigenomgång syftandes till att klargöra de olika begreppen uppdrags- och ordertaktik. Båda begreppen har sina för- och nackdelar och teorin visar också att de överlappar varandra till del. En modell skapades och användes sedan vid jämförelse mellan vad Flygvapnets taktiska reglemente förespråkar och vad personalen på olika nivåer anser. Genom att jämföra teori med verklighet skulle studien utvisa om och hur uppdragstaktik används inom stridsflyget. Resultatet i studien påvisar att uppdragstaktik används inom Flygvapnet men att begreppet tolkas på lite olika sätt beroende på var i organisationen du befinner dig. Även om den som ger en order anser att den är av direkt karaktär, kan den av mottagaren ses som uppdragstaktik ändå. Så länge den som utför uppgiften finner att den har frihet, till någon del av lösandet, är det inom ramen för vad studien anser vara uppdragstaktik.

Efter det Första Världskriget ville tyskarna undvika ett nytt ”skyttegravskrig”. En ledningsfilosofi infördes som tillät, och uppmanade, underställda till eget ansvarstagande och självständighet. Behovet av större taktisk rörlighet påskyndade motoriseringen och mekaniseringen av Reichswehr. Var det den vunna flexibiliteten och ökningen av tempot som var de viktigaste framgångsfaktorerna bakom de inledande operativa och taktiska framgångarna i kriget? Utnyttjades flexibiliteten och tempot på taktisk nivå på samma sätt under offensiv och defensiv strid? Syftet med denna uppsats är att försöka hitta och definiera de viktigaste framgångsfaktorerna, för att se hur dessa påverkade den taktiska nivån i krigföringen. Utgångspunkten är att flexibiliteten i ledningsfilosofin, och möjligheten att hålla ett högt tempo i striden var avgörande för de inledande tyska framgångarna. I analysen visar uppsatsen betydelsen av flexibilitet och tempo, och vad det innebär för både överordnade och underställda chefer. Uppsatsen innehåller en avslutningsvis en diskussionsdel där slutsatserna från fallstudien bl. a. belyses i förhållande till den svenska försvarsmakten 2002. Här diskuteras erfarenheterna och de ytterligare frågor som uppstår med anledning av studiens resultat, och förslag på ytterligare forskning i ämnet ges. / This essay is a case study of the German 4.Panzerdivision in the initial period of the 1941 Soviet Union campaign during the two weeks from July 10 to July 23.The purpose of the essay is to define the most important criteria which led to the initial German successes.I have tried to illustrate in what way the flexibility in the German command phi-losophy and the German ability to uphold a higher tempo than their opponent were decisive factors. I have also tried to point out any noticeable differences in these principles during offensive and defensive combat.In the conclusion there is discussion regarding what effects experiences from the study can have on the Swedish Armed Forces of today. Finally, some sugges-tions for further research on this subject are suggested. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

I såväl boken ”grundsyn ledning” som i alla våra fastställda eller utkast till doktriner framgår att vierkänner oss till manöverkrigföringen med uppdragstaktik som ledningsmetod. Uppdragstaktikanger att högre chef skall ställa uppgift, tilldela resurser och sedan överlåta till den underställde attlösa tilldelad uppgift. Härvidlag är det intressant att se på hur just uppgifterna skall ställas. I dagensoch morgondagens krig är och kommer tempot i striden att vara högt varför kravet på ömsesidigförståelse i kommunikationen mellan chefer är stort. Antingen kan högre chef uttrycka sin vilja ochsyfte med striden på ”ren svenska” eller också kan fastställda uppgifter användas. Fördelen medden första metoden är att en större förståelse torde finnas för vad som skall göras, nackdelen tordevara att den är omständligare och därmed tar längre tid. Den andra metoden torde ta mycketkortare tid men skulle kunna innebära att missuppfattningar sker. Uppsatsen har därförfrågeställningen: Skall dagens system med stridsuppgifter kopplade till stridssätt ersättas mednågon annan metod? Utifrån de två olika metoderna att ställa uppgifter på har en enkät genomförtsmed officerare med blandade erfarenheter och bakgrund i syfte att få veta deras uppfattning kringvilken metod som är att föredra. Genomförd enkät pekar tydligt på vikten av fastställdastridsuppgifter skall finnas kvar som metod och då främst på taktisk nivå. Antalet stridsuppgifterbör begränsas. Vidare bör samma stridsuppgifter användas oavsett ledningsnivå och truppslag.Enkäten visar dessutom på att en uppfattning finns att tempot kan ökas om vi använder oss avfastställda stridsuppgifter. De tillfrågade i enkäten anser vidare att vi inte skall ersätta ordetstridsuppgift mot HP ATLE´s förslag, uppdrag. Avslutningsvis kan konstateras att majoritetenanser att det finns en koppling mellan stridssätt och stridsuppgifter. / As outlined in “Grundsyn Ledning” as in all our appointed doctrines and drafts wecan read about our adherence to manoeuvre warfare with mission tactics as themethod for command and control. Mission tactics stipulates that the supremecommander designates the task, assigns resources and then delegates the task to hissubordinates. In this case it is interesting to consider how these combat tasks will becommunicated. The pace of war today is and will remain hectic, meaning that thedemand for mutual comprehension is vital.One method is to use a more “free spoken” language for designating combat tasks.Another method is to use established combat tasks. One probable advantage of usingthe first method is that the purpose of the task will be more clearly understood. Adisadvantage may be the time required. The advantage of the second method is that itwill probably take less time. However, misunderstandings may arise.This paper addresses the overall question: Should we replace today’s system ofcombat tasking connected to combat methods with another method?To investigate the two different methods described, an inquiry has been conductedamong officers with mixed experiences and backgrounds. The result of the inquirypinpoints the importance of using established combat tasking, principally at a tacticallevel. The number of established combat tasks must be limited. A clear distinctionalso arose between the need for combat tasking at the tactical and operational levels.The reason for this distinction could be that at the operational level there will be moretime for discussion and at the same time tasks will be more complex. Furthermore theinquiry highlights that there is a connection between combat methods and combattasks. However this connection needs to be further investigated.The following example illustrates the problem of designating a specific combatmethod to the combat task. The example also shows the advantage of having a systemwith established combat tasks.The combat task “destroy” is define, “to put the enemy out of action or to make theenemy give up”. This task has always been connected with the one method, attack.This involves an attack with firepower from combat vehicles and artillery. This is thecommon picture that all officers have had to achieve the combat task, “destroy”. Butif the purpose is to make the enemy give up, could we instead use only artillery toreach this goal or cut off the roads surrounding the enemy and therefore starve him todeath? The two latter solutions will probably also make the enemy give up. If we havea common interpretation of each combat task we can use the system in a proper wayand thereby increase the tempo of combat. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

Nato:s planeringsmodell Comprehensive Operations Planning Directive ska framgent användas för nationell militär planering. Anpassning till svenska förhållanden kommer att genomföras. Överbefälhavaren betonar redan i inledningen på ny Militärstrategisk doktrin att uppdragstaktik ska vara grunden för ledning i Försvarsmakten. Forskningen i uppsatsen fokuserar till mötet mellan planeringsmetod och betoning av att uppdragstaktik ska vara grunden för ledning. Syftet är att identifiera om operativ planering enligt COPD och doktrinens betoning av uppdragstaktik harmonierar. Genom det kan uppsatsen bidra med ny kunskap inom området och med ett analysverktyg för uppdragstaktik. För att genomföra analys av COPD har ett analysverktyg skapats, baserat på olika forskares teorier om vad som stödjer och motverkar uppdragstaktik. Forskningen visar att COPD i hög grad stödjer uppdragstaktik i ett filosofiskt perspektiv, men i lägre grad i praktiken. Svensk anpassning av COPD kräver ett ställningstagande om uppdragstaktik ska ses som en ledningsmetod eller filosofi.

För att en ledningsfilosofi ska vara relevant för marin stridsledning måste den vara optimerad förhantering av ovisshet, förmåga till ett effektivt första eldöppnande och medge förutsättningar föratt därefter fortsätta striden.Studien genomfördes för att splittringen mellan förespråkare av centraliserad- och decentraliseradledning gör det meningsfullt att studera uppdragstaktikens relevans och tillämpning för nutidasjöstridskrafter.Den militära ledningens existensberättigande i sjöstriden är förmågan att omvandla spaning ocheldkraftspotential till effekt i målet. Dilemmat för ledningen är att hantera den ovisshet somuppkommer på grund av fientlig aktivitet och oförutsägbara omständigheter. En framgångsrikmetod för att hantera ovisshet är att decentralisera ledningen.Militära chefer tenderar dock att eftersträva kontroll och centralisering, särskilt i kombination mednya ledningssystem och höga insatser. En liten stats sjöstridskrafter som slåss för nationensöverlevnad med få kvalificerade vapenplattformar riskerar därmed att ledningen centraliseras,oavsett vad doktriner och andra styrdokument säger.Metoden i denna studie är en idékritisk analys av uppdragstaktik som den dominerande idén förledning. Analysen utgår från förhållandet mellan en doktrinär beskrivning av idéns centralabegrepp, hur dessa begrepp beskrivs i sjömaktsteorin och hur idén verkställs som tillämpad ledningunder SWENEX 2016.Uppdragstaktiken är utifrån denna studie den mest relevanta ledningsfilosofin för en liten statssjöstridskrafter, men en konflikt har identifierats mellan de doktrinära styrningarna och dentillämpade ledningen. Konflikten tar sig bland annat uttryck i mycket omfattande och detaljeradeorder, krav på detaljerade rapporter och övrig kommunikation som överskrider vad tillgängligpersonal och ledningssystem kan hantera.