Militärstrategisk kommunikation är en funktion som samordnar Försvarsmaktens budskap i form av ord och handling. Funktionen kräver koordinering och samordning av militär verksamhet på alla ledningsnivåer samtidigt som Doktrin för gemensamma operationer och andra styrdokument förespråkar en decentraliserad ledningsfilosofi baserad på uppdragsstyrning och initiativ underifrån. Denna uppsats syftar till att svara på om det finns en motsägelse mellan doktrinens rådande krav på centralstyrd koordinering inom området militärstrategisk kommunikation och den decentraliserade ledningsfilosofin med enskilt agerande och initiativförmåga som grundpelare, och hur denna i så fall kan förstås. Analysen visar att en motsägelse inte nödvändigtvis föreligger då tolkningen av doktrinen kräver en kontextualisering av situationen utifrån de möjliga tillämpningar av svensk operationskonst vid gemensamma operationer som doktrinen stipulerar. Resultatet diskuteras teoretiskt och metodologiskt, utifrån de teorier som analysen grundas på.

För att Försvarsmakten fortsatt ska tillväxa personellt i den takt som är planerad är det av vikt att den redan befintliga personalen kvarstannar i organisationen. Den personalkategori som det är fokus på i denna studie är specialistofficeren i teknisk befattning vid sjögående förband och de motivationsfaktorer som gör att kategorin kvarstannar i Försvarsmakten. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för den upplevda motivationen hos specialistofficerare i tekniska befattningar vid sjögående förband i Karlskrona garnison.   En kvalitativ metod och en induktiv ansats valdes för att genom intervjuer samla in den empiri som behövdes till studien. Samtidigt som insamling av empiri pågick, genomfördes grounded theory för att hitta samband och slutligen komma fram till en kärnkategori benämnd;  uppdragstaktiken och tillitens inverkan på motivationen för specialistofficerare i tekniska befattningar att tjänstgöra vid Försvarsmaktens sjögående förband.  Respondenterna i denna studie beskrev att deras motivation får de dels av sina kollegor och den starka sammanhållning som finns ombord på fartygen men även från den tekniska utmaningen. Respondenterna berättade att de tar en utbildar- och rekryteringsroll på stort allvar och vill bidra till att fler väljer yrket som specialistofficer samt att arbetsledningen av sig själv och egen personal ökar deras motivation och de anser att när de erhåller en uppgift ökar motivationen när de känner tilliten vid genomförandet. Därför bör uppdragstaktik som ledningsfilosofi vara tongivande vid givande av uppgifter. Flertalet av respondenterna ser sig som det organisatoriska minnet ombord då de kvarvarar länge i befattningar vilket de även belyser som en ökande roll i framtiden då Försvarsmakten har behov av specialistofficerens kompetens vid genomförande av uppdrag. Efter genomförd studie är vår samlade bild att organisationsenheter med yrkeskategorin, specialistofficerare i teknisk befattning, kan ta till sig de slutsatser som framgår men även reflektera över vilka motivationsfaktorer som kan påverkas för att bibehålla de redan befintliga specialistofficerarna vid Försvarsmaktens sjögående förband. Rubriken till detta arbete ”Klargöring för gång ” åsyftar metaforiskt till studiens slutsatser avseende de motivationsfaktorer hos yrkeskategorin som framkommit. Likt när fartygets funktioner färdigställs för att bege sig ut på uppdrag till sjöss, är även motivationen en viktig beståndsdel hos personalen. Tillväxten startar med den verksamma personalen och samtliga är viktiga att behålla i ett växa perspektiv för att lösa de uppdrag som fartygen med besättningar ställs inför.

<p>Manövertänkandet har vuxit fram som ett resultat av ny tekniks tillämpning i gammal krigföring. Framförallt Tyskland och England har utvecklat det vi idag kallar manöverkrigföring. Kopplat till den utvecklingen uppkom nya teorier om framgångsfaktorer i striden. Idén om den indirekta metoden var banbrytande och fick stort genomslag för dagens syn på krigföring. Inom manöverkriget fick även en ny ledningsmetod utrymme att växa sig stark, uppdragstaktiken är nu vida spridd runt om i världens försvarsmakter.</p><p>Svenska försvarsmaktens grundläggande koncept för insatser med alla svenska förband är manövertänkandet. Detta manövertänkande har sina grunder i de tyska och engelska teorierna från mellankrigstiden. Dess ledningsmetod är uppdragstaktiken och genomsyrar hela den svenska militära strukturen. </p><p>Uppsatsen undersöker och diskuterar tempots betydelse för manöverkrigföringen, dels som fysisk rörelse men även som en beslutscykel. Jag har kommit fram till följande resultat; initiativet är nyckeln till framgång, initiativ vinns genom ett offensivt agerande med uppdragstaktiken som grund.</p> / <p>Maneuver warfare has gradually developed as a result of new technology being used in old ways to wage war. Especially Germany and England have developed what we today call maneuver warfare. As a natural result in the development of how to wage war, new ideas of how success would be achieved also came forth. The idea of an indirect approach was revolutionary and gained a strong foothold in how we today perceive war making.  In maneuver warfare a new philosophy of leadership has also been given wide recognition, today mission tactics is spread throughout the world.</p><p>The Swedish armed forces basic concept of operations is maneuver thinking. This has its roots in the German and English doctrines developed during the time between the first and second world wars. Its leadership philosophy is mission tactics and can bee seen and identified throughout the Swedish armed forces structure.</p><p>This essay researches and discusses the meaning of the term tempo in maneuver warfare, both as physical movement and as a decisive cycle. I have come to these conclusions; initiative is key to success, initiative is won thru acting offensively with mission tactics as a base.</p>

Manövertänkandet har vuxit fram som ett resultat av ny tekniks tillämpning i gammal krigföring. Framförallt Tyskland och England har utvecklat det vi idag kallar manöverkrigföring. Kopplat till den utvecklingen uppkom nya teorier om framgångsfaktorer i striden. Idén om den indirekta metoden var banbrytande och fick stort genomslag för dagens syn på krigföring. Inom manöverkriget fick även en ny ledningsmetod utrymme att växa sig stark, uppdragstaktiken är nu vida spridd runt om i världens försvarsmakter. Svenska försvarsmaktens grundläggande koncept för insatser med alla svenska förband är manövertänkandet. Detta manövertänkande har sina grunder i de tyska och engelska teorierna från mellankrigstiden. Dess ledningsmetod är uppdragstaktiken och genomsyrar hela den svenska militära strukturen.  Uppsatsen undersöker och diskuterar tempots betydelse för manöverkrigföringen, dels som fysisk rörelse men även som en beslutscykel. Jag har kommit fram till följande resultat; initiativet är nyckeln till framgång, initiativ vinns genom ett offensivt agerande med uppdragstaktiken som grund. / Maneuver warfare has gradually developed as a result of new technology being used in old ways to wage war. Especially Germany and England have developed what we today call maneuver warfare. As a natural result in the development of how to wage war, new ideas of how success would be achieved also came forth. The idea of an indirect approach was revolutionary and gained a strong foothold in how we today perceive war making.  In maneuver warfare a new philosophy of leadership has also been given wide recognition, today mission tactics is spread throughout the world. The Swedish armed forces basic concept of operations is maneuver thinking. This has its roots in the German and English doctrines developed during the time between the first and second world wars. Its leadership philosophy is mission tactics and can bee seen and identified throughout the Swedish armed forces structure. This essay researches and discusses the meaning of the term tempo in maneuver warfare, both as physical movement and as a decisive cycle. I have come to these conclusions; initiative is key to success, initiative is won thru acting offensively with mission tactics as a base.

Människan har en förmåga att anpassa sig till en omvärld i förändring. Detta syns inte minst på den taktik- och teknikanpassning som sker i kampen mellan verkan och skydd inom den militära kontexten. Men idag sker inte bara förändring i den militära tekniken; även uppgifterna förändras. Exempelvis kräver de insatser som sker runt om i världen, inom ramen för FN-resolutioner, allt mer av civilmilitär samverkan samtidigt som enheterna måste vara ständigt beredda på att möta en motståndare i strid. Om anpassningsbarhet är det som gör att vi kan förändra oss för att möta nya uppgifter i nya miljöer torde ökad anpassningsbarhet i organisationen vara en fördel. Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida de svenska ledningsstyrdokumenten, i form av Uppdragstaktiken (ledningsmetod-/filosofi) och Utvecklande ledarskap (ledarskapsmodell), är förenliga med utvecklandet av anpassningsbara officerare. Resultatet av analysen visar på god förenlighet mellan uppdragstaktik och utvecklande ledarskap å ena sidan och anpassningsbarhet å andra sidan. Således tycks det som om förutsättningarna för anpassningsbarhet är delvis inbyggda i Uppdragstaktiken och Utvecklande ledarskap / The human ability to adapt to a changing environment and a never ending technological development, can be observed by counting the many times a new invented weapon result in a new kind of defence. Today’s military personnel must not only adapt to technological, tactical and environmental changes, but also to new kind of objectives. Missions, conducted under the authorization of the UN, consist not only of combat missions, but also of considerable amount of civil-military cooperation (CIMIC). If adaptability is part of what has taken us this far, it’s reasonable to assume that adaptability will be as important in the future to come. Hence, an armed force with a high level of adaptability is likely to be advantageous over a less adaptable enemy. This paper was written with the sole purpose of finding out whether the Swedish Armed Forces’ (SAF) command &amp; control-method (Auftragstaktik) and the provided leadership model (Developmental leadership) were consistent with the development of adaptable officers. A describing comparison indicated numerous similarities between all three concepts, thus it would seem auftragstaktik and developmental leadership has in-born support for the development of adaptability.

Uppdragstaktiken har under många år varit den ledande ledningsfilosofin i Försvarsmakten.En ledningsfilosofi som vår Militärstrategiska doktrin från 2002 säger att vi ska tillämpa ochsom många av oss officerare, på olika nivåer anser sig tillämpa. Min erfarenhet frånFörsvarsmakten visar att vi inte alla gånger har uppdragstaktik i fokus och min hypotes harvarit att vi inte lever som vi lär. Detta måste bero på någonting och syftet med uppsatsen äratt undersöka huruvida det svenska sättet att tolka uppdragstaktik måste omformuleras ochinom vilka ämnen uppdragstaktik ska utbildas i med hänsyn till andra förändringar som skettinom den svenska Försvarsmakten avseende teknikutveckling, nya uppgifter,omstruktureringar, tillkomsten av olika doktriner etc.Inom ramen för uppgiften har följande frågor besvarats:– Vad har den svenske officeren för utbildning/skolning avseende uppdragstaktik?– Hur tolkar den svenske officeren uppdragstaktik?– Hur tillämpar den svenske officeren uppdragstaktik?Resultatet visar enligt respondenterna på en samstämmig syn att det behövs bådeklargöranden och ändringar inom den militära utbildningen för att den svenske officerenskall kunna förstå och tillämpa uppdragstaktik på ett optimalt sätt / Mission type-orders have for many decades been the main command philosophy in theSwedish Defence Forces. A philosophy that our military doctrine from 2002 states thatwe should apply, and also many of the Swedish officers declares that they do to.My experience from the Swedish Defence Forces shows that we do not always havemission type- orders in focus, and my hypothesis is that we do not always practisewhat we preach.This must have a reason and the purpose and aim of this essay is to examine if theSwedish way of interpreting mission type - orders has to be reformulated and withinwhat subjects should we educate to understand and to be able to perform mission type-orders, considering all the changes in technological development, new tasks,restructuring, new doctrines that the Defence Forces has gone through.To try to reach my purpose of this essay following questions have been examined andanswered.– What kind of education does the Swedish officer have considering missiontype -orders?– How does the Swedish officer interpret mission type- orders?– How does the Swedish officer apply mission type- orders?The result shows that there is unanimous agreement on the need for changes in bothclarifying the meaning of mission type - orders and changing the way in which wetrain the application of them, so that the Swedish officer can use and apply missiontype- orders in an optimal way. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 03-05

Det övergripande målet för Försvarsmakten är att kunna försvara Sverige och svenska intressen, mot deväpnade hot som finns idag och kan uppstå i framtiden. För att klara det krävs ett modernt och flexibeltinsatsförsvar vilket innebär att mer resurser skall läggas på insatsförmåga och mindre på administration.Regeringen skriver i propositionen ”Vårt framtida försvar” att ett väl fungerandepersonalförsörjningssystem är en av de viktigaste förutsättningarna för insatsorganisationens förmåga.Detta kräver bland annat ett nytt utbildningssystem för totalförsvarspliktiga. Syftet med denna uppsats äratt via litteraturstudier och intervjuer beskriva och analysera om grundutbildningen av svenskainsatsförband är tillräcklig för att kunna möta framtidens krav och den vägledning som ges i våradoktriner. Uppsatsen skall ge ett svar på om försvarsmaktens doktriner är tillämpbara i en internationelloperation. Vidare kommer uppsatsen att ge förslag på prioriteringar inom utbildning av svenskatotalförsvarspliktiga för att kunna tillämpa manövertänkande och uppdragstaktik.Huvudfrågan för uppsatsen är:Är innehållet i ett svenskt insatsförbands utbildning tillräckligt för att kunna delta i enfredsframtvingande operation?För att få svara på frågan valde jag att intervjua utvalda respondenter med en bred erfarenhet från bådeinternationell tjänstgöring och utbildning av förband. Deras svar och slutsatser jämförde jag sedan medslutsatser från svenska missioners slutrapporter. Där använde jag främst slutsatserna från derasutbildning. Jag nyttjade deskriptiv metod vid utarbetande av uppsatsen. Ordet deskriptiv betyderbeskrivande och används som beteckning på sådana arbetssätt inom olika vetenskaper som utgår frånopartiska observationer av verkligheten utanför vetenskapen. Då uppsatsen för fram människorsupplevelser och erfarenheter har den en kvalitativ deskriptiv ansats. Frågeställningens karaktärkombinerat med dess militära omfattning gjorde att jag ansåg det naturligt att knyta uppsatsen tillmanöverteorin som Försvarsmaktens grund är manövertänkande.Resultatet påvisar att det krävs förändringar i svenska grundutbildningen som det nya försvarsbeslutetsäger. Tyngdpunkten bör ligga på att utveckla övningsverksamheten och förmågan att agera med förbandsom tillämpar manövertänkandet och uppdragstaktiken. Till detta behövs en ensning av grundläggandeutbildning för att kunna sammanställa förband för internationell tjänst som är interoperabla. / The overarching aim for the Swedish Armed Forces is to defend Sweden and Swedishinterests against threats that are present today and in the future. To make that possible itdemands a modern and flexible force that can react quickly and rapidly on order fromthe Swedish government.The Swedish government says that the key for success is reformed personnel support. Itdemands a new training system for the future conscripts.The aim of this paper is to investigate if the Swedish system of training conscripts issuitable to meet the future area of operations together with other countries in a peaceenforcement operation. It will also show if the new Swedish doctrines are appropriate inan international operation. The paper will also give some suggestions for prioritizationin the training system for conscripts enabling them to use the Swedish doctrine, which isbased on manoeuvre warfare.The main question in this paper is;“Is the content in the Swedish conscript training system sufficient to be able toparticipate in a peace enforcement operation?”As this paper presents personal experience it has a qualitative and descriptive approach.The nature of the questions in this paper, together with the military scope made itnatural to connect it to the manoeuvre warfare theory.The result of the investigation shows that changes in the training system for conscriptsare vital. The main effort is to develop battle training for the forces together with otherforces using manoeuvre warfare. It is also necessary to implement a common SOP thatdescribes basic functions and rules from the level of soldier to platoon. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 03-05

Syftet med uppsatsen är att beskriva uppdragstaktikens uppkomst och bakgrund samt när börjadeden tillämpas i Sverige som ledningsfilosofi och på vilket sätt bidrar dagens officersutbildningssystemtill att uppdragstaktik kan används i den svenska försvarsmakten. Med ledningsfilosofiavses ett förhållningssätt, mer än bara en metod. Inom ramen för syftet är följande frågeställningarintressanta och värda att försöka besvara:• När uppstod uppdragstaktik och när började den tillämpas i Sverigesom ledningsfilosofi och således också som ledningsmetod?• På vilket sätt bör officersutbildningssystemet vara utformat ochstrukturerat för att säkerställa att de utbildade officerarna kan leda ochbli ledda enligt uppdragstaktikens grundtankar?• Är vårt officersutbildningssystem anpassat och utformat för att få fram officerare somanvänder uppdragstaktik som ledningsfilosofi och ledningsmetod? / It´s hard to find an equivalent meaning for the Swedish expressionUppdragstaktik in the English vocabulary. The German expression isAuftragstaktik and is rather easy to compare and understand from a Swedishpoint of view. The expression that lies near at hand is mission-type-orders ormission-order tactics. This paper is about Uppdragstaktik, or Auftragstaktik,or mission-order tactics and its connection to the Swedish system of trainingofficers. The purpose is to describe the origin and background of missionordertactics and when it started to be used in Sweden as a philosophy tocommand military units, but also in what way the Swedish system of trainingofficers contributes so that the philosophy can be used in the Swedish armedforces.In trying do that I have examined different levels of officers training byinterviewing both instructors and students in order to find out what they thinkabout how to train to fulfil the mission of producing officers who can act in asystem who is using mission-order tactics as its main philosophy forcommanding individuals and units. I have also read doctrines and othermilitary publications to see if I could find out what they are saying about thesame subject. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04

Syftet med uppsatsen är att utifrån temat ledning i krig klarlägga den uppdragstaktiskametoden och innebörden av ett uppdrag ur ett svenskt perspektiv.Uppsatsen behandlar slutsatser från uppdragstaktiken och hur uppdrag bör formuleras för attoptimera effekterna av uppdragsbaserad ledning. För att beskriva miljön som slutsatsernahärstammar från beskrevs delar av det tyska västfälttåget 1940, i huvudsak XIX.Pansarkåren. Källorna var dels första- och andrahandsbeskrivningar för att beskrivaovanstående förlopp med slutsatser, dels analyserat material i form av såväl uppsatser somreglementen. Slutsatsernas relevans prövades sedan med teorin ”Command Concept”, följtav en analys där slutsatserna används för att pröva hypotesen. Resultatet visade atthypotesen var rimlig; Ett välformulerat uppdrag, med tydligt mål och syfte, är enförutsättning för att gripa och bibehålla initiativet. Resultatet visade också att följandepunkter bör framgå och förstås i ett välformulerat uppdrag:• Chefens avsikt• Situationen avseende bedömda utvecklingar• Tidsförhållanden och tempo• AnsvarsområdenUppsatsen avslutades med en reflekterande diskussion om slutsatsernas användning vidutbildning och övning. / The main purpose with the paper is, on the theme command in war, to analysemission-order tactics (“auftragstaktik”) from a Swedish perspective.The paper describes conclusions drawn from mission-order tactics and how toexpress the mission, in order to optimise the effects of mission-order tactics. Asa description of the environment that the conclusions were drawn from, theGerman 1940 campaign in the west were used, and mainly the XIX:th PanzerCorps records. The sources used were first- and second-hand records, but alsoanalysed material such as papers and manuals, i.e. more conclusive material.The conclusions were compared with the “Command Concept” theory, inorder to find out their relevancy. The result verifies the hypothesis; A missionwell expressed, with a clear aim and purpose, is a precondition for gaining andsustaining the initiative. The following key areas were found and should beclear and understood out of the mission:• Higher commanders intention• Estimated development of the situation• Timing and tempo• Areas of responsibilityThe paper was concluded with a reflective discussion on how the conclusionscould be used in education and training. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

Mission command is one of the most common styles of command and control in modern armies, and much has been written about it. However, the theories have taken different turns and developed into different understandings of mission command. Is it a question of leadership, command and control or a cultural phenomenon? What attributes can be ascribed to mission command? This study investigates how mission command should be understood from the perspective of three theorists’ take on mission command: Eitan Shamir, Martin van Creveld and Berndt Brehmer. John Gerrings metatheory about good concepts is applied to the characteristics of mission command, in order to limit the concept of mission command to its core. The method used in this study is a conceptual investigation with a qualitative text analysis, in order to analyze the concept in depth. The results of this study have shown that training and education should be regarded as a pre-requisite, rather then an attribute, as well as the commanders’ responsibility. It has also shown the complexity in regarding the concept from a leadership- or a command and control point of view, hence it shows in the attributes.