Samhällsutvecklingen går från industrisamhälle till informationssamhälle och Försvarsmakten (FM) går fråninvasionsförsvar till insatsförsvar. Tidigare var det mer regel än undantag att civil teknologi hade sitt ursprung imilitär teknologi, t.ex. Internet. Idag är det precis tvärtom med marknadskrafterna som driver utvecklingen avt.ex. IT i ett högt tempo. Väpnade styrkor strävar efter att ta till vara på denna utveckling inom kommunikationoch informationsteknologi, i syfte att ha förmåga att möta framtida hot. Den militära utvecklingen inom dettaområde benämns Revolution in Military Affairs (RMA). Den svenska FM:s motsvarighet benämnsnätverksbaserat försvar (NBF) och är en tillämpning av tankegångarna kring konceptet RMA. Omfattandeforskning pågår inom IT generellt och telematiken är inte undantagen.Det amerikanska dokumentet Joint Vision 2010 FOCUSED LOGISTICS menar att teknologiutvecklingkommer att spela en avgörande roll för logistikledning, och att förbättringar av bl.a. built in test (BIT) ochtelemaintenance kommer att höja den tekniska personalens effektivitet. Telemaintenance är en delmängd avbegreppet telematik och består av: Fordonstjänster innehållande diagnostik för övervakning avfordonssystemet, larm för påkallning om allvarliga fel håller på att uppstå samt ”Vehicle Control” förfjärrstyrning av fordons funktioner. Underhållstjänster innehållande driftsinformation om t.ex. antaldriftstimmar, bränsleförbrukning, vibration, etc. Tjänsterna undersöks i denna uppsats med bakgrund avteknisk tjänst, vars syfte är att understödja krigsförbandens förmåga att lösa sina uppgifter. Teknisk tjänstbidrar till teknisk och taktisk tillgänglighet genom att säkerställa att ett tillräckligt antal materielsystem kanverka med erforderlig effekt.Uppsatsen tydliggör förväntningar på ett telemaintenance-system hos svensk trupp insatta i internationellaoperationer, närmare bestämt vilket behov av telemaintenance som 1993 förelåg vid den första bataljonen(BA01) som sattes in i Bosnien ingående i UNPROFOR. / As our industrial society has become more information based, ournational defense requirements have changed focus from an invasion defenceto an operations defence. For many years, new information technologiessuch as the internet were first developed for military use. Today the oppositeis true. Market forces are now driving the development of new technologiessuch as IT, at a fast pace. Armed forces must strive to make use of thesedevelopments within the areas of communication and informationtechnology, to better prepare for future threats. The military development inthis sector in called a “Revolution in Military Affairs” (RMA). The SwedishArmed Forces equivalency is called a “network-based defense” (NBF) andmakes use of the RMA concept. Extensive research is underway within ITin general and telematics is not an exception.The American document, “Joint Vision 2010 FOCUSED LOGISTICS”claims that the development of technology will play a decisive part inlogistics management, and that improvement in among other things, BITand telemaintenance will raise the effectiveness of technical servicepersonnel. Telemaintenance is one part within the concept of telematics andconsists of:Vehicle service consisting of diagnostic surveillance of vehicle systems,alarms for indication of serious faults, and Vehicle Control for remotecontrolling of vehicle functions.Maintenance service consisting of operational information such as thenumber of hours in operation, fuel consumption, vibration etc.Telemaintenance is investigated in this thesis with a background ofSwedish Army maintenance concept, which purpose is to support militaryfield units in their ability to solve their tasks. The maintenance conceptoffers greater technical and tactical availability by keeping optimal numbersof material systems operational.This thesis describes the expectations of a telemaintenence system of aSwedish troop in international operation, or more precisely, thetelemaintenence needs that were evident in 1993 at the first battalion(BA01) in Bosnia as part of UNPROFOR. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

Uppgiften har inneburit att utreda och redovisa några av de möjliga sensoralternativ som med ett 10-årigt perspektiv är möjliga att implementera i en svensk UAV motsvarande det svenska UAV - systemet ”Ugglan”. Fokus avseende uppgifter för UAV – systemet har legat på taktisk nivå med inriktning mot spaning och ledning av indirekt eld. Slutligen har uppgiften varit att värdera de olika sensoralternativen och förorda vilken eller vilka sensorer i kombination som ger bäst effekt sett till tänkt användningsområde för UAV´n. Den metod som använts är inledningsvis deskriptiv och därefter komparativ. Ett antal utvalda sensorer har beskrivits avseende egenskaper, fördelar och nackdelar. Vidare har det framtida stridsfältets karaktär beskrivits. Därefter har en jämförelse skett mellan de valda sensorerna i syfte att finna den mest optimala lösningen som svarar mot ställda krav. Den sensorlösning som författaren skulle önskat rekommendera för en framtida svensk taktisk UAV visade sig vara omöjlig att implementera främst pga. en alltför hög vikt samt i viss mån volym. Den valda lösningen har kommit att bli en multisensorlösning bestående av en kamera för navigation, en lågljustv (LLTV) för spaning samt en SAR – radar och en LADAR (laserradar) som huvudsensorer för spaning samt positionsbestämning. Fördelarna med den sensorlösning som föreslagits är bla. goda möjligheter att spana oberoende av yttre atmosfärförhållanden (väder), en mycket god förmåga att upplösa och därmed detektera mål samt en mycket god förmåga att mäta in ett måls position. Främsta nackdelen är att systemets spaningsvinkel blir begränsad. / The purpose of this paper has been to investigate and present some possible sensor alternatives, which in a future perspective of 10 years, will be possible to implement in a Swedish UAV such as the Swedish UAV  system “Ugglan”. A focus on the tasks for the UAV system has been at the tactical level with  an emphasis  on intelligence and directing fire from artillery. Finally, the purpose has been to make an assessment and to propose what sensor alternative or alternatives in combination (multi-sensor solution) will be the most optimum solution for the tactical UAV. The method which has been used in the paper is initially in the form of a description and subsequently in a comparative form. Some possible sensor alternatives have been chosen and described with regard to qualities, both from positive and negative aspects. Furthermore, the future battlefield has been described. After this, a  comparison has been made between the chosen sensor systems in order to find the most optimum sensor solution which can fulfil the demands. The sensor solution which the author would have wished to recommend for a future Swedish tactical UAV has proved to be impossible to implement because it is too heavy and has too great a volume. The chosen sensor solution is a multi-sensor solution consisting of a camera for navigation, a LLTV (Low – Light TV) for recce and finally a SAR – radar (Synthetic Aperture Radar) and a LADAR (laser radar), which are the main sensors for reconnaissance and positioning of targets. The advantages with this sensor solution are the possibilities to carry our surveillance independently of weather conditions, a very good possibility of separating and therefore detecting targets and also a very good possibility of positioning targets. The greatest disadvantage is the system’s low field of view. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

Utvecklingen av sjöstridskrafternas luftförsvarssystem blir allt mer kostsam. Om luft-försvaret får en mer offensiv roll i framtiden, tvingas man kanske välja mellan ett kryssningsrobotsystem och ett långräckviddigt luftvärnsrobotsystem. En stokastisk modell har tagits fram. Med denna modell som grund har 23625 simuleringar genom-förts med 189 olika kombinationer av parametrar. Enligt dessa simuleringar bör en sjöstyrka bestyckas med både ett kryssningsrobotsystem och ett långräckviddigt luft-värnsrobotsystem. Bestyckningen bör bestå av minst lika många kryssningsrobotar som långräckviddiga luftvärnsrobotar. / The development of anti air warfare systems (AAW) for naval forces, tend to be more and more expensive. If AAW will get a more offensive roll in the future, one must perhaps choose between a cruise missile system, or a long range anti air missile system. A stochastic model has been developed. By using this model, 23 625 different simulations have been executed with 189 different combinations of parameters. According to these simulations, a naval force should be armed with both a cruise missile system and a long range anti air missile system. The armament should consist of at least as many cruise missile as long range anti air missiles. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

Militärstrategisk doktrin gavs ut 2002 och där kunde man för första gången läsa att Försvarsmaktens agerandeskall utgå från manövertänkande. Ett begrepp som varit känt sedan 1980-talet då bl.a. William S Lindetablerade det i samband med skrivandet av doktriner för amerikanska marinkåren. Här i Sverige har vi använtoch pratat om det sedan 1990-talet, men inte formellt uttryckt oss så i våra reglementen och styrandedokument.Med utgångspunkt från tiden efter andra världskriget och fram till millenniumskiftet gör denna undersökningennedslag vid tre tillfällen under perioden. Dessa nedslag markerar samtliga olika skiften för Försvarsmakten ochArmén. Det är 1950-talet som innebar en fortsatt kvantitativ utveckling av Armén på grund av efterdyningarnafrån upprustningen under andra världskriget. 1970-talet som utgjorde inledningen på den nedmontering avFörsvarsmakten som beslutades i och med FB 1968. 1990-talet som innebar en ökad mekanisering av Arménvilken möjliggjorde större rörlighet, eldkraft och skyddsförmåga i och med införskaffandet av Stridsvagn 122,Stridsfordon 90 och olika fordon från forna Warszawapakten.Med hjälp av utvalda indikatorer på manövertänkande och ett antal av de för tiden styrande dokumentenkommer undersökningen ta reda på i vilken mån det inom Armén existerade manövertänkande föreformuleringen av Försvarsmaktens doktriner. Denna litteratur utgörs av allt från den politiska ochmilitärstrategiska nivån med exempelvis Försvarsbesluten, ner till den enskilde soldaten och Svensk soldat.Resultatet visar att det förekommit ett manövertänkande inom Armén och att detta har uttryckts på olika sätt idet material främst reglementen som undersökningen bygger på. / The Military Strategic Doctrine was published in 2002 and it stated for the first time, that allactivity performed by the Swedish Armed Forces was to be influenced by the concept ofManeuver Thinking. A concept known since the 1980s and established, among others, byWilliam S. Lind in connection with his work concerning new doctrines for the U.S. MarineCorps. In Sweden we have talked about the concept since the 1990s, but we have not madeany formal expression of it in regulations and governing documents.Taking a starting point in the time after the Second World War and moving forward to the endof the 20th century this investigation will take a closer look at three occasions, which all markimportant events for the Swedish Armed Forces and the Army. First the 1950s, which meant acontinuing quantitative development as a consequence of the rearmament during the SecondWorld War. Second the 1970s, which was the beginning of the disarmament by the SwedishArmed Forces that is still in progress, as a result of the Defence Resolution in 1968. Finally,the 1990s, which meant an increased mechanization of the Army with the procurement of theLeopard 2 Improved, Combat Vehicle 90 and various vehicles from the former Eastern states.By using some specifically selected indicators representing the concept of Maneuver Thinkingand a number of governing documents and regulations from the three chosen periods, thisinvestigation will be able to find out to what degree the concept of Manoeuvre Thinkingexisted in the Army before it was formalized in The Military Doctrines. The literature anddocuments that are to be investigated consist of everything from the political and militarystrategic level and the Defence Resolutions down to the common soldier and his instructionsin the “Soldier’s Handbook” (Svensk soldat).The results prove that there has been a concept of Maneuver Thinking within the Army and ithas been expressed in different ways, especially in the investigated Army regulations. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 04-06

Manövertänkande utgör enligt den Militärstrategiska doktrinen grunden för Försvarsmaktens agerande ialla militära operationer.Manövertänkande och manöverteori är dock svårt att spåra i samband med flygstridskrafter och luftmaktsteori.Är det så att manöverteori och luftmaktsteori inte är förenliga? I så fall skulle det få konsekvenser för densvenska luftmaktsdoktrinen.Är de förenliga, i så fall på vilket sätt, och får det konsekvenser för luftmaktsdoktrinen?Detta är utgångspunkten för denna uppsats som syftar till att studera hur luftmaktsteori förhåller sig tillmanöverteori.I uppsatsarbetet har en induktiv metod använts med en kvalitativ inriktning.Uppsatsen visar att de bägge teorierna är förenliga fast deras inbördes relation är komplex.Den strategiska luftmaktsteorin uppvisar sådana likheter att den självständigt kan anses utgöra exempel påmanöverteori. Den taktiskt/operativa luftmaktsteorin utgör självständigt en motsats men utgör en viktigkomponent för en framgångsrik manöverstrid för markförband.Resultatet av undersökningen gällande luftmaktsteorins relation till manöverteorin påverkar den svenskaluftmaktsdoktrinen. Som en konsekvens av resultatet föreslås att tre förhållanden borde framhållas bättre;1. Luftmaktens strategiska förmåga; 2. Samverkan med och understöd av markförband; 3. Effekter ochfördelar av ett offensivt uppträdande. I uppsatsen rekommenderas dessutom att manövertänkande tonasner i de svenska doktrinerna.Som skäl till att luftmaktsteori och manöverteori kan förefalla oförenliga anges tre anledningar;1. Terminologin skiljer mellan arenorna och inom militärteorin; 2. Den fysiska dimensionen kan uppfattassom särskiljande; 3. Optimeringstänkande inom respektive arena kan leda till ett negativt konkurrensförhållande. / The Maneuverist Approach, according to military strategic doctrine, is the basis forthe Swedish Armed Forces’ actions in all military operations.Maneuver warfare theory is difficult to trace in air operations and airpower theory.Is maneuver warfare theory not consistent with airpower theory?In that case, there would be consequences for the Swedish Airpower Doctrine.Are they consistent? If that is the case, in what way and what consequences would there be for theSwedish Airpower Doctrine?This is the starting point for this essay, whose aim is to investigate how airpower theory relates tomaneuver warfare theory.The essay shows that the theories are consistent, but in a complex way. The strategic airpowertheory shows so much resemblance that it could be an example of maneuver warfare theory initself.The tactical/operational airpower theory itself represents a contrast but it is essential for maneuverwarfare of the ground forces.The result of my survey concerning the relationship of the two theories, is that they affect SwedishAirpower Doctrine. Three facts should be stressed further; 1. Airpower strategic ability; 2. Theneed for cooperation between ground forces and air forces; 3. Advantage of an offensive appearance.Three reasons are given as an explanation to why the theories could look separate from one another;1. Terminology differs between the arenas and in military theory; 2. The physical dimensioncould be regarded as separate; 3. Optimising in each arena could lead to a competitive relationshipin a negative way. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 04-06

Under andra halvan av 1990-talet genomförde Försvarsmakten ett omfattande utbildningsprojekt kallat”Försvarsmaktskvalitet”, FMQ. Det övergripande syftet med projektet var att förändra organisationen till attbli mer förändringsbenägen, kvalitetsmedveten och effektiv. Projektet uppvisar stora likheter medmanagementteorier om organisatoriskt förändringsarbete och kan då undersökas som ett exempel på det.Men är det ett framgångsrikt exempel? Jag har undersökt dels hur projektet genomfördes genom att mätapersonalens attityd till FMQ och ambitionen i metodval. Dels de faktorer som är avgörande för attorganisationen ska fungera effektivt – jag kallar dem organisatoriska förmågor - och hur de har förändratssedan FMQ genomfördes. Genom att jämföra de olika lokala organisationsenheterna har jag försökt visa omdet finns ett samband mellan hur FMQ genomfördes och idag upplevd förändring av organisatoriskaförmågor. Därigenom försöker jag svara på om och vilka effekter FMQ-projektet har givit. Dessutomförsöker jag visa om förändringen av organisatoriska förmågor innebär att Försvarsmakten kan anses vara ensnabb, flexibel och förändringsbenägen organisation.Min undersökning visar att FMQ i många avseenden var framsynt men att det inte går att påvisa att det hargivit några effekter idag. Det kvarstår dessutom hinder för att Försvarsmakten ska anses vara en snabb,flexibel och förändringsbenägen organisation, vilket beror på att det fortfarande tycks finnas för starkahierarkiska mönster och gränser mellan funktioner. Det är främst ett hierarkiskt belöningssystem och attprocesstyrning inte fungerar som är orsaken. Därmed kan jag påstå att FMQ inte kan anses vara ettframgångsrikt exempel på organisatoriskt förändringsarbete. Undersökningen indikerar tre orsaker till det.Personalen förstod inte att projektet var angeläget, högre chefer saknade övertygelse och kraft samt detsaknades en tydlig vision för vad förändringen skulle leda till. / In the late nineties the Swedish Armed Forces carried out an extensive trainingproject, “Quality of the Armed Forces”, shortened AFQ. The overall purpose ofthe project was to alter the organization into becoming more able to confrontchanges, to be quality conscious and more efficient. The project shows greatsimilarities with management theories about organizational alteration projects.But is AFQ a succesful example of an organizational alteration project?I have examined how the project was carried out by measuring the attitude ofthe employees and the ambition in the choice of methods. I have also measuredfactors of vital importance to make an organization function as efficiently aspossible and how they have changed since AFQ was carried out. By comparingdifferent local units I have tried to show if there is a connection between howAFQ was carried out and how the factors of vital importance have changed. Asa result, I try to answer if and what effects AFQ have produced. Furthermore, Itry to show if the changes of factors of vital importance imply that the ArmedForces can be considered as quick, flexible and more able to confront changes.My examination shows that AFQ in many ways was far-sighted and wellthought out but it is not possible to show any effects today. Furthermore, thereare still obstacles wich prevent the Armed Forces from being considered asquick, flexible and more able to confront changes. This depends on the fact thatthere are still strong hierarchical patterns and limits between organizationalfunctions. Most of all, it depends on hierarchical reward systems and the factthat process-management does not function. Consequently I can state that AFQisn´t a successful example of an organizational alteration project. Theexamination indicates three reasons. The employees didn´t understand that theproject was urgent, local unitcommanders and other high managers didn´t havethe right conviction and force and finally, there was a lack of a well-definedvision describing where the changes would lead. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 03-05

Syftet med uppsatsen är att genom en studie av aktörer, mekanismer och metoder prövahypotesen att Säpo och den militära säkerhetstjänstens val av analysmetoder, är en följd avde organisatoriska förutsättningarna och de förutsättningar som ges av rollspelet mellanakademiker, specialister och beslutfattare i Alexander Georges ”Bridging the Gap”.Den metod jag använt är att genom samtalsintervjuer undersöka två möjliga förklaringarTill varför säkerhetstjänsterna gjort sina val av analysmetoder. Är de en följd av deorganisatoriska förutsättningarna, eller av de roller akademiker, operatörer och beslutsfattarehar i de mekanismer som styr produktionen?För att uppfylla uppsatsens syfte och pröva min hypotes formuleras och besvaras följandefyra frågeställningar.1. Vilka metoder, används vid säkerhetstjänsterna för att identifiera och kvantifiera, densäkerhetshotande verksamheten och vilken teoretisk grund vilar dessa metoder på?2. Hur påverkas valet av metoder, mekanismer och teorier av de olika aktörernaskaraktär, samhälleliga sammanhang, juridiska och organisatoriska begränsningar?3. Har valet av metoder, mekanismer och teorier ett medvetet ursprung i enförklaringsmodell liknande den som Alexander George presenterar som ”The Gap”?4. Är förklaringsmodellerna i fråga två och tre till valet av metoder, mekanismer ochteorier konkurrerande, och i sådana fall, vilken är dominerande? Eller är dekompletterande?Sammanfattningsvis visar undersökningen att hypotesen är bekräftad med avseende påMUST. Avseende Säpo är resultatet inte entydigt. / The motive for this essay is to consider on the widespread criticism aimed againstthe military and police security services and their methodology in the field ofCounter Intelligence as well as protection of national interests and key membersof the government. This critic has come from un co-ordinated and diverse sources,some have come from the academia, and some have come from the policy side.This Criticism forms the basis of my enquiry, which is, Why are there, analystsdepartments of the security services, active choosing of analysis methods, whichare bound to be criticized for not being academic reassured and random.Supporting adequately academically for my examination of the topic, I will use atheory formed by Alexander George, which identifies a communications andperception gap between policymakers, specialists and academia.The main purpose with this essay is therefore to, through studies of actors,mechanisms and methods to confirm my hypotheses that the security serviceschoice is a deliberate balance and a compromise between the organisationalconstrains and possibilities and the awareness of Georges “Gap”To fulfil the purpose of this essay and try my hypothesis following four questionshas been formed.1. Which are the methods used and the academic foundation of those usedmethods?2. What are the distinctive characteristics and peculiarities of the actorsinvolved including the security services, the adversaries and the decisionmakers, and what impact do they have on the choosing of methods.3. Which are the methodological mechanisms relations, who can be related toGeorges “Bridging the Gap” and what impact do they have on thechoosing of methods.4. Is the choice of methods a result of one of the explanations described inquestion two and three or an amalgamation of the organisational andjudicial constrains and the awareness of the “Gap”.The essay concludes that the hypothesis is confirmed as far as for the militarysecurity service. As for the police services the result of the examination is notconclusive / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 03-05

Omvärldsförändringarna under de två senaste decennierna har varit av sådan karaktär attde omkullkastat de mest grundläggande idéerna om den svenska Försvarsmaktens roll ochdess uppgifter. Förändringarna har inneburit att det gamla invasionsförsvaret har lämnatstill förmån för ett insatsförsvar. Med anledning av denna utveckling har innehållet i denhögre officersutbildningen radikalt förändrats. Syftet med uppsatsen har varit att medutgångspunkt i professionsteorin utforska i vilken mån den högre officersutbildningenavspeglar den militära professionens kärnkompetenser under perioden 1985-2004.Utgångspunkt tas i professionsteorin vilken försöker förklara varför vissa yrken kan ansesvara mera professionella än andra. Officersyrkets kärnkompetenser, vilka konstitueraryrket identifieras, och omsätts sedan till de ämnen i utbildningen som utgör utbildningenskärnämnen. De visar sig vara strategi, operationer och taktik samt militärteori. Dessakärnämnen används sedan som analysverktyg för att undersöka innehållet i utbildningen.Svar söks för i vilken mån kärnämnenas utrymme i utbildningen har ökat eller minskats.Uppsatsen visar på att kärnämnenas representation var som högst under den anspänningsom rådde under kalla kriget. För att sedan från mitten till slutet av 1990-talet nedgå tillde lägsta nivåerna under den undersökta perioden. Efter 1998 års ominriktning av denhögre officersutbildningen har det åter vänt och kärnämnenas representation har ökat iförhållande till övriga generella ämnen. / The change in the political situation during the last two decades has been ofsuch character that it has overthrown the most fundamental ideas of theSwedish Defence Forces. The goals of the Armed Forces have changed to meetthe demand of international commitments. Because of this development, thecontent of higher officer training has changed radically. The purpose of thisessay has been to explore to what extent the main subjects of the militaryprofession are represented in higher officer training during the period of 1985-2004. The starting point is taken from the theory of profession, which tries toexplain why certain professions are more professional than others. The mainqualifications an officer must have, which constitute the profession, areknowledge of strategy, operations, tactics and military theory. Thesequalifications prove to be the main subjects. These subjects are later used asanalytical tools to investigate the content of the higher officer training. Thequestion that has to be answered is: has the representation of the main subjectsin the Advanced Command Program been increased or decreased? The overallconclusion is that the main subjects were represented most during the cold war.The lowest levels were identified between 1995 and 1998. The representationof main subjects has increased again the following years after 1998. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 03-05

Syftet med den här c-uppsatsen är att översiktligt belysa hur personalen (lärare och forskare) vid Försvarshögskolan(FHS) förhåller sig till den akademiserade officersutbildningen. De övergripande frågeställningar som uppsatsen ska gesvar på är följande: 1) Hur beskriver personalen vid FHS begreppet akademisering? 2) Hur beskriver personalen vid FHSden militära professionen utifrån ett kompetensbehov? 3) På vilket sätt kan akademiseringen av FHS bidra till attofficerens särprägel och kompetenser tillgodoses och utvecklas? Den teoretiska inramningen bygger på teorier omprofessionsforskning. Kring ämnet kompetens används en modell som är framtagen i skolreformsarbetet 2003,kompetensmodellen. Som grund för den vetenskapliga metoden använder jag begrepp, från etablerade teorier ochmodeller, och för ett resonemang utifrån dessa. Det empiriska materialet baseras på en enkätundersökning som skickatstill samtlig personal på FHS, det här kvantitativa materialet kompletterades med en kvalitativ djupintervju.Respondenterna utgjordes av åtta personer som anmält intresse i samband med enkätundersökningen. Jag har i min analyskommit fram till följande svar på de övergripande frågeställningarna:1) När det gäller personalens beskrivning av akademisering är de överlag väldigt positivt inställda, de har i stort engemensam uppfattning om begreppets innebörd och vad som är fördelar och nackdelar med införandet av enakademiserad officersutbildning.2) Kopplat till kompetensmodellens indelning visar resultatet att en officers kärnkompetens utgörs av kompetensen attföra krig, det är detta som särskiljer officersyrket från andra yrkesgrupper. Resultatet visar även att de generellakompetenserna bör utgöras av förmåga att a) leda strid, b) utbilda samt c) representera FM. Att verksamhetsleda, somi vissa dokument redovisats som en generell kompetens, kan inplaceras till befattningsinriktad kompetens.3) Att den militära professionen kommer att stärkas genom införandet av en akademisk utbildning visas klart och tydligti resultatet. En bidragande faktor är utarbetandet av det krigsvetenskapliga ämnet vid FHS. När det gäller officerenskompetensbehov, sett till professionen, visar undersökningen på att det är av yttersta vikt att inte glömma bort detmilitära hantverket i utbildningen, det gäller att finna balansen mellan teori och praktik. Undersökningen ger ävenförslag på hur den här balansen kan uppnås. / The main purpose of this essay is to give an overview of how the personnel at theSwedish National Defence College (SNDC) relate to an academic officer training.I have posed three main questions, 1) How would the personnel at the SNDCdescribe the concept ‘academic officer training’? 2) How would the personnel atthe SNDC describe the military profession according to competence requirements?3) How could academic officer training at the SNDC contribute to the militaryprofession and how can competence be achieved and developed?The theoretical framework is a summary of theories about professions. To describethe subject of competence, I have used a model that was presented in the report“School Reform 2003”, the Competence Model. As a scientific method, I haveused concepts from established theories and models, and use them as a basis in myargumentation. The empirical research is based upon an opinion poll that was sentto all personnel at the SNDC. That quantitative material was supplemented with theresults from a qualitative depth interview. The respondent group consisted of eightpeople who expressed their interest in the opinion poll. In my analysis, I have cometo the following answers to the questions posed above.1) When personnel describe the concept ‘academic’, they are overwhelminglypositive, their interpretations of the concept are very similar. They are also inagreement about the advantages and disadvantages of making officer trainingmore academic.2) According to the Competence Model, the results show that the most importantqualification an officer must possess is the ability to lead in war - this is whatseparates officers from other occupational groups. The result even shows that acompetent officer ought to be a) a leader in combat b) an educator and c) arepresentative for the Armed Forces. Management, an ability that in severaldocuments is labelled a ‘general competence’, could be placed in the category‘position-related competence’.3) The military profession will be strengthened with the instituting of an academicofficer training; this is clearly shown in the results. A contributory factor is theongoing work in the subject of war science at the SNDC. When it comes to thequalifications an officer must possess in the military profession, the studyshows that it is important not to forget military proficiency. The SNDC has tofind a balance between theoretical and practical studies. The research givessome examples of how the SNDC could handle this important issue. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 03-05

Ambitionen med denna uppsats är att försöka identifiera huruvidamanövertänkandet är tillämpbart i modern krishantering. Frågans aktualitet harökat i takt med Sveriges ökade internationella ambition. Frågan aktualiserasytterligare med det faktum att den svenska Militär Strategiska Doktrinen från 2002anger;”För att nå största möjliga effekt, givet våra resurser och värderingar, skallmanövertänkandet utgöra grunden för försvarsmaktens agerande i alla militäraoperationer, men också tillämpas flexibelt av varje individ i varje situation”För att försöka utreda i vilken omfattning ovanstående inriktning är relevant hartvå stycken fallstudier genomförts. Ur dessa två fallstudier har jag försökt attidentifiera de faktiska förutsättningarna för att agera enligt manöverteorin. Dessaförutsättningar har i huvudsak varit politiska, geografiska och rent militära. Jaghar sedan genom att analysera genomförd verksamhet i respektive mission söktmanöverteoretiska inslag. Detta har kompletterats av intervjuer med officeraresom deltagit i missionerna. I den avslutande diskussionen kan jag konstatera attmanöverteorin är tillämpbar i modern krishantering och de största anledningarnatill denna slutsats är att de mandat som reglerar och legitimerar FN insatsenmedger detta. Tillsamman med relevanta insats regler och förbandens inneboenderörlighet kan chefer med hjälp av manöverteorin som grund agera ochåstadkomma snabba resultat och därmed avgörande förändringar. Min uppfattningär att de svenska doktrinerna är tillämpbara även ur ett internationellt perspektiv. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 03-05