<p>Förändringsarbeten pågår ständigt och det är därför av intresse att förstå vilka faktorer som krävs för att lyckas. En biståndsenhet genomförde tillsammans med en handledare ett projekt för att bland annat förbättra kommunikationen. Arbetet genomfördes 2003 och uppföljningen görs med en skriftlig enkät 2006. Upplevelsen av kvarstående effekter av förändringsarbete är av intresse för att utvärdera resultatet av grupphandledningen på längre sikt. Inledningsvis beskrivs typiska utmaningar med förändringsarbete på individ och organisationsnivå. Därefter lyfter författarna fram citat som har hämtats från skriftliga enkäter med biståndshandläggarna och som belyser teoriavsnittet. Enkäten medföljer som bilaga till detta arbete. Avslutningsvis diskuteras hur resultatet av förändringsarbete kan hållas levande i organisationen. </p><p>Det framkommer i den skriftliga enkäten att den känsla av ökad kommunikation som upplevdes i samband med handledningen har minskat markant med tiden. Som orsak till detta anges bristande uppföljning, bristande ledning, oklara mål och allmän förändringströtthet.</p>

Förändringsarbeten pågår ständigt och det är därför av intresse att förstå vilka faktorer som krävs för att lyckas. En biståndsenhet genomförde tillsammans med en handledare ett projekt för att bland annat förbättra kommunikationen. Arbetet genomfördes 2003 och uppföljningen görs med en skriftlig enkät 2006. Upplevelsen av kvarstående effekter av förändringsarbete är av intresse för att utvärdera resultatet av grupphandledningen på längre sikt. Inledningsvis beskrivs typiska utmaningar med förändringsarbete på individ och organisationsnivå. Därefter lyfter författarna fram citat som har hämtats från skriftliga enkäter med biståndshandläggarna och som belyser teoriavsnittet. Enkäten medföljer som bilaga till detta arbete. Avslutningsvis diskuteras hur resultatet av förändringsarbete kan hållas levande i organisationen. Det framkommer i den skriftliga enkäten att den känsla av ökad kommunikation som upplevdes i samband med handledningen har minskat markant med tiden. Som orsak till detta anges bristande uppföljning, bristande ledning, oklara mål och allmän förändringströtthet.

Studien syftar till att utforska och belysa medarbetarintryck av lärande och hälsofrämjande medarbetarskap inom vald organisation. Det handlar vidare om att skapa infallsvinklar till arbetet med att skapa en vision om hälsofrämjande medarbetarskap i ett hållbart förändringsarbete. Den forskningsmetod vilken använts är kvalitativ med abduktiv ansats där förståelse skapats genom kontinuerlig växelverkan mellan teori och empiri under studiens uppförande. Empirin har samlats in genom tre utförda gruppintervjuer med sammantaget femton medarbetare utan ledningsansvar. Empirin har sedan förståtts och analyserats genom ett perspektiv på hållbart förändringsarbete från Hodges och Gill. Analys av resultatet har skett genom användning av dels perspektivet om hållbart förändringsarbete och begreppen systemtänkande, öppna och slutna system samt konstans och variation från systemteorin. Resultatet påvisade en i hög grad formell syn på lärande där skola och utbildning tog stort utrymme i medarbetarnas förståelse av begreppet men där lärande vid sidan av detta också bedömdes kunna vara allt som sker i det vardagliga livet. Hälsofrämjande arbete ansågs vara alla insatser organisationer gör för att medarbetare skall må bra. De utvecklingsbara områden och kärnteman medarbetarna lyfte i arbetet med att skapa en vision om hälsofrämjande medarbetarskap och lärande var delaktighet, tid, struktur och ett positivt arbetsklimat. Studiens bidrag till aktuellt fält är att påvisa särskilt delaktighetens betydelse för såväl lärande organisationer som hälsofrämjande arbete och förändringsarbeten.

Under senare år har man via forskning kunnat påvisa att det finns samband mellan missbruk och ADHD. Enligt en studie är det mellan 15-30% ungdomar samt 35-55% av vuxna med diagnosen som har ett substansmissbruk, ofta i kombination med andra psykiska störningar. I socialstyrelsens rapport framgår det att personer med ADHD riskerar att utveckla ett alkohol- eller drogmissbruk i tidig ålder i jämförelse med personer som inte har diagnosen. Personer med ADHD och missbruksproblematik tenderar också att snabbare och oftare få återfall. Risken är allra störst om personer med ADHD har haft både ett trots- eller normbrytande beteende och hyperaktivitet eller impulsivitet under sin barndom. Denna studie baseras på fyra kvalitativa intervjuer som har gjorts med socialarbetare. I resultatet framkom det att det finns många olika risk- och skyddsfaktorer till varför personer med ADHD i högre utsträckning riskerar att utveckla missbruksproblematik. Exempel på dessa är självmedicinering, uppväxtförhållandena och skolgången. Vidare uttrycktes det att diagnostiseringen av ADHD spelar olika roll för personer. Vissa personer har strategier för att kunna hantera sina svårigheter, medan andra behöver en ADHD-diagnos för att kunna erhålla hjälp. I motivationsarbetet med dessa personer krävs ingen särskild behandling, man fokuserar på missbruket men inkluderar ADHD-problematiken i arbetet.

No description available.

<p>Syftet med uppsatsen är att se om och hur hälsoinspiratörer och chefer samspelar med varandra i en hälsofrämjande förändringsprocess samt vad det får för konsekvenser för hälsoarbete på arbetsplatsen. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat fem hälsoinspiratörer inom den offentliga sektorn som arbetar inom verksamhetsområdena vård och omsorg samt barn och skola, I intervjuerna rick fi ta del av hur hälsoinispiratörerna själva upplever sin egen och chefens roll samt chefens påverkan i de hälsofrämjande insatserna på arbetsplatsen. Studiens teoretiska utgångspunkter påvisar att en lyckad hälsofrämjande förändringsprocess kräver samarbete på alla plan, där chef och medarbetare samverkar för ökad hälsa på arbetsplatsen. Teorierna visar också att chefens roll i hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen är central. Resultatet visade att samarbetet mellan chef och hälsoinspiratör är n god förutsättning gör att kunna bedriva en hälsofrämjande förändringsprocess,. Vi har sett att ett gott samarbete motiverar samtliga parter och ger ökande lust, kraft och energi att arbeta med hälsa på arbetsplatsen. Vidare visade resultatet att resurser som tid, ekonomiska medel, verksamhetens utformning, chefens geografiska placering, viljan och drivkraften hos olika typer av chefer och hälsoinspiratörer påverkar hälsoarbetet på arbetsplatsen.</p>

No description available.

Syftet med uppsatsen är att se om och hur hälsoinspiratörer och chefer samspelar med varandra i en hälsofrämjande förändringsprocess samt vad det får för konsekvenser för hälsoarbete på arbetsplatsen. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat fem hälsoinspiratörer inom den offentliga sektorn som arbetar inom verksamhetsområdena vård och omsorg samt barn och skola, I intervjuerna rick fi ta del av hur hälsoinispiratörerna själva upplever sin egen och chefens roll samt chefens påverkan i de hälsofrämjande insatserna på arbetsplatsen. Studiens teoretiska utgångspunkter påvisar att en lyckad hälsofrämjande förändringsprocess kräver samarbete på alla plan, där chef och medarbetare samverkar för ökad hälsa på arbetsplatsen. Teorierna visar också att chefens roll i hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen är central. Resultatet visade att samarbetet mellan chef och hälsoinspiratör är n god förutsättning gör att kunna bedriva en hälsofrämjande förändringsprocess,. Vi har sett att ett gott samarbete motiverar samtliga parter och ger ökande lust, kraft och energi att arbeta med hälsa på arbetsplatsen. Vidare visade resultatet att resurser som tid, ekonomiska medel, verksamhetens utformning, chefens geografiska placering, viljan och drivkraften hos olika typer av chefer och hälsoinspiratörer påverkar hälsoarbetet på arbetsplatsen.

Den här uppsatsen behandlar ett förändringsarbete på en vårdenhet inom Region Halland. Utgångspunkt för undersökningen har varit att följa upp förändringsarbetet, som innebar att Kvälls- och helgmottagningens och Nyhems vårdcentral numera delar samma arbetslokaler. Vi har använt oss av följande begrepp: förändringsarbete, delaktighet, kommunikation och motstånd, som utgångspunkt. Uppsatsen är en kvalitativ studie, där medarbetare från respektive enhet har intervjuats. Syftet med studien är att belysa och få ökad förståelse samt kunskap för hur medarbetarna vid de båda enheterna har reagerat och påverkats av förändringen.  På vilket sätt har Nyhems vårdcentral/Kväll- och helgmottagningen arbetat med förändringsarbetet?  Hur har medarbetarna kunnat påverka och vara delaktiga i förändringsarbetet?  Hur har kommunikationen upplevts av medarbetarna vid förändringsarbetet?  Hur har medarbetarna reagerat på förändringen? Då förändringen grundade sig på ett politiskt beslut har personalen inte kunnat påverka detta. I början bidrog förändringen inte till någon delaktighet. Idag anser personalen vid de båda enheter att de är delaktiga i det dagliga arbetet. Personalen upplevde även att det var mer information än kommunikation vid förändringen. Förändringen upplevdes som onödig och negativ i början, men idag har den börjat etablera sig och fungerar bra.

Charles Darwin beskrev i sin bok “om arternas uppkomst” att den som kan anpassa sig och utvecklas allt eftersom ett sådant behov uppstår, kommer att frodas. Detta påstående går av olika anledningar att tolkas utifrån ett organisatoriskt perspektiv. Organisationer förändras för att möta villkor ställda från en mängd aktörer, interna liksom externa. Om dessa villkor möts kan organisationen leva i harmoni med sin omgivning, om villkoren förblir obesvarade kommer organisationen med största trolighet gå under. När det fastställts att organisationer måste förändras kan också frågan hur detta praktiskt går till ställas. Studiens syfte är att undersöka hur implementeringsprocessen av en administrativ reform i praktiken utförs på ett företag samt de steg som kan identifieras och kopplas samman till denna process. Syftet har uppnåtts genom att studera en administrativ reform på ett av Atlas Copcos säljbolag hemmahörande i Stockholm genom intervjuer och användning av interna dokument.Reformen bestod i huvudsak av införandet av ett nytt affärssystem som skulle komma att förändra arbetssättet radikalt för de anställda. Som stöd har studien använt sig av teorin om planerad förändring, frånstötning, frikoppling samt verktyg- och symbolperspektivet. Resultatet pekar på att implementering till stor del stämmer överens med teorin om planerad förändring, medan tendenser till frikoppling och frånstötning varit svårare att påvisa. Argument som talar för både symbol- och verktygsperspektivet har identifierats.