Titel: På andra sidan av medarbetarskap - En kvalitativ studie ur ett medarbetarperspektiv Datum: 2014-06-03 Nivå: Kandidatuppsats, företagsekonomi Institution: EST – Ekonomi, Samhälle & Teknik | Mälardalens Högskola Författare: Linus Linder, Maria Vestin och Robin Karlsson-Holm Handledare: Angelina Sundström Nyckelord: Medarbetarskap   Frågeställning: -          Hur uppfattas implementeringen av medarbetarskap i Eskilstuna kommun? -          Vilka effekter har sättet att arbeta med medarbetarskap fått för medarbetaren? Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva medarbetarskap samt att synliggöra de eventuella fördelar och brister som finns i det praktiska arbetet med medarbetarskap. Metod: Studien har insamlat data genom kvalitativa intervjuer för att den upplevda verkligheten, åsikter, erfarenheter och upplevelser om ämnet medarbetarskap ska synliggöras. Eftersom studien avser att beskriva och skapa förståelse för hur medarbetaren upplever processen av medarbetarskap intervjuades endast personer som deltagit i en-dagsutbildningen Modigt medarbetarskap på Eskilstuna kommun. Slutsats: Analysen pekar på att arbetsplatsträffarna behöver utvecklas vad gäller effektivitet och kvalitet då det är då samtalet om medarbetarskap sker. Analysen tyder också på att medarbetarskapet skapar värde för medarbetare, kollegor, arbetsgivare samt externa parter såsom kunder, besökare, medborgare eller samarbetspartners. En förutsättning för ett fungerande medarbetarskap har visat sig vara tydlighet från chef och ledning, närmaste chefens närvaro i verksamheten samt öppenhet medarbetare och arbetsgivare emellan. Vidare visar analysen att kommunikation är en avgörande del i medarbetarskap, väl fungerande kommunikation minskar konflikter samt möjliggör samtal om svåra samtalsämnen. Även kontinuerligt arbete med medarbetarskap och uppföljning har visat sig viktigt för medarbetarskap. / Title: The other side of employeeship - a qualitative study from a coworker perspective Date: 2014-06-03 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 ECTS Institution: School of Business, Society and Engineering | Mälardalen University Authors: Linus Linder, Maria Vestin and Robin Karlsson-Holm Tutor: Angelina Sundström Keywords: Employeeship, Coworkership Research questions: -          How is the implementation of employeeship perceived by the coworkers in Eskilstuna municipality? -          What effects has the way of working with employeeship had for the coworker?    Purpose: The purpose of this study is to describe employeeship and make the potential benefits and shortcomings in the practical work with employeeship visible. Method: This study is based on qualitative interviews to describe employeeship from the coworkers’ point of view. Through the perceived reality of the respondents, opinions, experiences, and identifying the properties of empolyeeship the study has chosen to only interview coworkers. Only respondents who has participated in the one-day training, Modigt medarbetarskap (brave employeeship), have been interviewed so that the respondents would not be completely foreign to the subject.   Conclusion: The analysis indicates that employeeship involves not only coworkers, the employer and colleagues, but also external parties such as customers, citizens, visitors or business partners. The analysis also concludes that communication is an important part for a functioning employeeship increased communication can reduce conflict and enable discussions about difficult subjects.  The management needs to be apparent in the guidelines, the immediate manager needs to be present and involved in the operation and there has to be a mutual openness between employer and coworkers. The efficiency and quality during the employeeship conversation needs to be considered. To work continuously with employeeship and have regular follow-ups has shown to be important when implementing employeeship in an organization.

Studiens syfte är att undersöka chefers förståelse kring medarbetarskapet och deras ledarstil vid implementering av en aktivitet som ska främja medarbetarskapet. Teorier som används i studien speglar hur ett välfungerande medarbetarskap ser ut genom hur individer påverkar varandra, samt ledarskapsteori. Undersökningen är kvalitativt inriktad med semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet är baserat på fyra intervjuer med chefer som arbetar inom den offentliga sektorn. Utifrån den teoretiska referensramen har vi analyserat vårt material från intervjuerna. Studien konstaterar att chefers förståelse för medarbetarskapet är att diskussioner om medarbetarskapet främjar implementeringen och utvecklingen av medarbetarna. Diskussionerna bidrar till att medarbetarna får vara med i påverkansprocessen som strävar mot ett beslut, och därmed motiveras medarbetarna till att ta ansvar. Diskussionerna frambringar respekt och ett förtroende mellan chef och medarbetare, som anses vara viktiga aspekter för att ett medarbetarskap ska fungera väl. Cheferna anser att en utvecklingsplan för varje enskild medarbetare är nödvändig som visar medarbetarens drivkrafter och den enskildes motivation. Detta bidrar till utvecklandet av att varje enskild medarbetare känner en arbetsglädje och utvecklingsprocess som främjar medarbetarskapet. Chefernas uppfattning kring aktiviteten “medarbetaridén” är att den ska främja medarbetarskapet genom att bidra med förändringar hos medarbetarna som i sin tur ska leda till ett gemensamt förhållningssätt. Cheferna beskriver även att medarbetaridén ska få medarbetarna att känna en enhetlighet och gemenskap i Skövde kommun. Cheferna utövar ett situationsanpassat ledarskap för att säkerhetsställa att varje enskild medarbetare får efterfrågat stöd av sin chef, för att bästa möjliga utveckling ska ske för medarbetaren. Avslutningsvis konstaterar vi att cheferna anser att kommunikation med sina medarbetare är ett oerhört betydelsefullt verktyg för att kunna bedriva ett väl fungerande medarbetarskap. Kommunikation mellan chef och medarbetare bidrar till att de får en förståelse och ett förtroende för varandra, gemensamt förhållningsätt och ett delat ansvar. / The purpose of this study is to investigate managers' understanding of empowerment, and their leadership when implementing an activity that promotes empowerment. The theories used for this study reflects how a well-functioning empowerment looks like by individuals affecting each other, and the theory of leadership. Investigation is aligned with qualitative semi-structured interviews. The empirical findings are based on conducted interviews with four managers working in the public sector. Based on the theoretical framework, we have analyzed our material from the conducted interviews. The study finds managers' understanding of empowerment, is that discussions regarding empowerment promotes the implementation and development of the team workers. The discussions contribute to employees’ involvement in an advocacy process aiming to a decision, and thus motivate employees to take responsibility. The discussions generate respect and trust between managers and employees, which are considered as important aspects, in order for empowerment to function well. The managers believe that a development plan for each employee shows the employee's driving forces and personal motivation. This contributes to the development of each individual employee feeling satisfaction and development, which promotes empowerment. The managers' perception of the activity “employee idea” is that it will foster empowerment by contributing changes among employees, which in turn should lead to a common approach. Additionally, the managers describe that the “employee idea” should get employees to feel a unity and fellowship in Skövde municipality. The managers exercise situational adjusted leadership, in order to ensure each employee receives demanded support from the employee’s manager to be able to develop in the best possible way. Finally, we note the managers believe that communication with their employees is an extremely important tool, in order to conduct effective empowerment collaboration. Communication between managers and employees helps to understand and trust one another, share attitudes, and responsibility.

Syftet med denna studie är att undersöka hur medarbetare upplever ledarskapets betydelse för deras arbets- tillfredställelse. Studien ansluter sig till Bernin, Nyberg &amp; Theorell (2005) definition gällande arbets- tillfredställelsen, vilket innebär att medarbetarna har förutsättningar för att få god kontroll, delaktighet och autonomi i arbetet som bidrar med intellektuell stimulans, en ledare som skapar god och tydlig struktur samt visar omtanke om sina anställda. Den metod som använts för insamling av empiri var halvstrukturerade intervjuer. Slutresultaten i denna studie visade sig ha likheter med tidigare forskning inom detta ämnesområde. Bland annat är delaktighet, engagemang och meningsfullhet är tre nyckelbegrepp i denna studies resultat av empiri, vilket bekräftar teorin av den tidigare forskning som representeras av Wolven (2000). Undersökningen studerar hur fem medarbetare i försäljningsbranschen på olika arbetsplatser inom den privata sektorn i Göteborg upplever arbets- tillfredställelsens betydelse i förhållande till sin ledare. Studien är av kvalitativ metod med halvstrukturerad intervjuform.Resultatet visade att respondenterna vill ha utifrån deras erfarenheter, en ledare som är demokratisk samtidigt som han skall vara auktoritär i viss utsträckning. Respondenterna vill helst arbeta under frihet, eget ansvar och få utmanande och stimulerande uppgifter som bidrar till personlig utveckling samtidigt som ledaren sätter tydliga strukturer. De vill att ledaren involverar dem i beslut och diskussioner som berör organisationsstrukturen och dem själva som medarbetare, på så sätt upplever de meningsfullhet och att deras arbetsuppgifter har betydelse. Detta är vad respondenterna upplever bidrar till arbets- tillfredställelse. / <p>Godkännandedatum 2013-06-07</p>

Organisationer och företag utvecklas och förändras ständigt för att möta omvärldens krav och medarbetarna har kommit att få en allt viktigare roll i förändringsarbetet. På senare år har utvecklingen gått mot att försöka uppbåda engagemang och ansvarstagande hos medarbetarna för att utveckla den egna verksamheten, det vill säga utöva ett medarbetarskap. Hur verksamheten är organiserad har betydelse för hur medarbetarskapet utövas. Medarbetarskapet kan också ta sig uttryck på olika sätt i olika organisatoriska kontexter, vilket innebär att det som fungerar i en organisation inte nödvändigtvis fungerar i andra. Alla typer av förändringar som sker i en organisation påverkar dock individerna som måste förhålla sig till resultaten av förändringarna, vilket i sin tur påverkar utfallet. Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur organisationsförändringar kan komma att påverka medarbetarskapet, i det här fallet då en organisation går från en platt organisations­struktur till en mer hierarkisk. Vidare är syftet att belysa hur medarbetarnas syn på organisationsförändringen samt hur den organisatoriska kontexten påverkar utfallet. Studien har genomförts på ett svenskt lärosäte där institutionernas interna struktur har förändrats genom införandet av en ny hierarkisk nivå. En kvalitativ metod har använts och den huvudsakliga empirin har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med medarbetare och avdelningschef. Empirin har sedan analyserats med hjälp av förändringsteori och medarbetarskapteori. Studien visar att organisationsförändringen i praktiken inte har inneburit någon större förändring för medarbetarna, vilket har resulterat i att medarbetarskapet därmed inte heller har påverkats i någon större utsträckning. Flera orsaker kan härledas till den organisatoriska kontexten. / Organizations and companies are under constant development and change due to the demands of the surrounding world. In recent years the trend has been towards trying to mobilize commitment and responsibility of the co-workers to develop their own activities, in other words to exercise a co-workership. How the business is organized is significant for how the co-workership is exercised. Co-workership can be expressed in different ways in different organizational contexts, which means that successful changes in one organization may not work elsewhere. Any type of change that occurs in an organization affects the individuals, who must relate to the results of the changes, which in turn affects the outcome. The purpose of this study is to increase the understanding of the impact that organizational changes may have on co-workership, in this case when an organization moves form a flat organizational structure to a more hierarchical. Furthermore, the purpose is to understand to what extent the co-workers’ view on the organizational change, as well as the organizational context, have an impact on the outcome. The study was conducted at a Swedish university where the faculties’ internal structure was changed through the introduction of a new hierarchical level. A qualitative method was used and the main empirical data was collected through semi-structured interviews with co-workers and a manager. The Empirical data was then analyzed with the support of change theory and co-workership theory. This study shows that the organizational change has meant little adjustment to the co-workers in practice. The co-workership has therefore not been affected to any further extent. Several reasons can be attributed to the organizational context.

No description available.

Syftet med denna studie var att analysera förhållandet mellan tre inom detaljhandeln väsentliga områden; ledarskap, medarbetarskap och service. En allt större konkurrens på den svenska detaljhandelsmarknaden tillsammans med utökade krav från konsumenterna, innebär stora påtryckningar på branschens butiker. De som i första hand möter de förändrade kraven är butikernas medarbetare, vilka således utsätts för allt större press från flera håll. För samtidigt som konsumenterna ställer högre krav på servicen som medarbetarna förmedlar, växer företagens interna krav på att göra butikerna så konkurrenskraftiga som möjligt. Följderna blir då ofta en begränsad bemanning och färre arbetstimmar för butikerna, vilket skapar en paradoxal arbetssituation för butikernas medarbetare. Forskning på området för service och servicekvalitet framhåller ett stort värde hos personalen i frontlinjen. Medarbetare bör ses som en förutsättning för att kunna erbjuda en hög servicekvalitet, varpå forskningen betonar vikten av att göra medarbetarna delaktiga i utformningen och utvecklingen av butikens servicearbete. Samtidigt visar emellertid flera studier från såväl Handelsanställdas förbund som Handelns utredningsinstitut att det råder en negativ utveckling vad gäller medarbetarnas arbetssituation i branschen. Den otrygghet och stress på grund av begränsad bemanning och högre interna krav som medarbetarna förmedlar, tyder på att forskningens övertygelse om medarbetarnas betydelse ännu inte har nått företagen på marknaden.Med detta som underlag har jag genom en kvalitativ flerfallsstudie analyserat hur tre enskilda butiker arbetar med servicekvalitet och i vilken utsträckning detta görs med fokus på medarbetarskap och intern marknadsföring. Studien berör även de interna relationernas betydelse för att utveckla en bättre service, vilket enligt forskningen är en utgångspunkt för att skapa ett väl fungerande medarbetarskap. Uppsatsen bygger således på tre fallstudier vilka analyserats med utgångspunkt i två intervjuer per butik, med en butikschef och en medarbetare. De slutsatser som dragits efter att ha genomfört studien kan sammanfattas i tre områden:  Det finns ett starkt samband mellan motivationsnivån och viljan att utvecklas.  Butikschefer och medarbetare har lätt för att förlika sig med en rådande situation.  Butikschefernas roll är förändrad.

Syftet med vår studie är att försöka förstå vad det kan bero på att medarbetarskap är svårimplementerat i en traditionell organisation, dessutom vill vi belysa på vilket vis medarbetarskap kan vara viktigt inför framtiden i denna typ av företag.

Denna studie är en kvalitativ undersökning om personalchefers uppfattningar om kommunikation och ledarskap. Undersökningens syfte var att undersöka, beskriva och analysera personalansvariga chefers uppfattningar kring kommunikativa aspekter av ledarskap. Datamaterialet samlades in genom åtta stycken semistrukturerade intervjuer samt tidigare forskning. Undersökningens slutsatser handlade i stort om att det finns liknande åsikter bland chefer huruvida ledarskap är ett mandat och chefskap en titel. Kommunikation används för att ge medarbetare medbestämmande. Rapporten avslutades med en del förslag på fortsatt möjlig forskning bland annat genom att låta medarbetare ge sina uppfattningar om ledarskap och kommunikation men även att utforska vidare hur kommunikation påverkar ett ledarskap och organisation. / <p>Godkännandedatum 2013-06-10</p>

Trender i samhället har gett medarbetarna större utrymme i arbetslivet där engagemang, delaktighet och medarbetarnas påverkan betonas. Inom medarbetarskapet har ledarens roll fått ett mindre fokus. Studiens syfte har därmed varit att undersöka medarbetarskapet utifrån ledarens perspektiv och hur de upplever att deras roll tar sig i uttryck.     Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer, där åtta ledare med innefattande personalansvar deltog. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys där resultatet visade på tre huvudteman: Synen på medarbetarskap, organisationens påverkan samt den pedagogiska ledaren.   Resultatet visade att begreppet medarbetarskap är svårdefinierat och upplevdes olika bland ledarna. Det är således ett abstrakt begrepp där organisationen och dess kultur påverkar hur det appliceras i organisationen. Vidare beskrev ledarna medarbetarskapet utifrån en normativ karaktär om hur de ansåg att medarbetarna bör agera. Deras egen roll blir således att skapa förutsättningar för att främja lärande samt utfylla en stödjande och coachande funktion.

Ett  sjukhus  rymmer  många  olika  personliga upplevelser kring samspelet  i organisationen. Mellanchefens roll fungerar som en koppling mellan personalen och verksamhetschefen där de ska förstå de olika funktionerna och  även  medla mellan dessa. Vår studie syftar till att finna beskrivningar av hur mellanchefer inom en sjukhusorganisation kan agera för att främja delaktighet hos sin underställda personal och vad det innebär för det kliniska arbetet. En systematisk litteraturstudie utfördes och i processen valdes artiklar ut som svarade mot de ställda kriterierna. De utvalda artiklarna granskades, jämfördes och redovisades sedan. Studiens resultat delades in i fem kategorier; arbetstillfredsställelse, delaktighet, medarbetarskap, arbetsmiljö och ledarskapsstil. Resultatet visade att som mellanchef bör man kunna hantera konflikter mellan personalen, underlätta personalens kompetensutveckling och främja kommunikation. För att få sin personal att känna sig delaktig i verksamheten rekommenderas regelbundna möten där man kan identifiera och lösa arbetsrelaterade problem och ett öppet kommunikationsklimat framförallt kring förändring och utveckling av sjukhusverksamheten. Utav de fem kategorierna läggs störst vikt vid delaktighet och arbetstillfredsställelse för att skapa engagemang och organisationstillhörighet.