<p>Medarbetarskap har fått mer betydelse i det svenska arbetslivet under de senaste decennierna. Många organisationer strävar efter att förbättra samarbetet inom och över avdelningsgränserna samt chefens och medarbetarens relation. Arbetstagaren har till stor del övergått till att ta en mer aktiv roll i arbetet. Enkätundersökningen (<em>N</em> = 139) genomfördes i en statlig myndighet där medarbetarskap undersöktes utifrån F. Hällstén och S. Tengblads (2006) modell. Medarbetarskap kopplades till arbetsmotivation och lojalitet mot organisationen även intressanta likheter och skillnader undersöktes. Resultatet visar hur det rådande medarbetarskapet ser ut och kan utvecklas. Ett positivt samband uppvisades mellan medarbetarskap och arbetsmotivation samt lojalitet mot organisationen. Studien fann att upplevelsen av medarbetarskap är högst individuellt. Tidigare forskning har utgått ifrån ledningens och chefens perspektiv medan vår studie som kontrast utgick ifrån medarbetarens perspektiv. Detta uppmanar framtida forskning att undersöka båda perspektiven i en studie för att få en sammanfattande helhetsbild av fenomenet medarbetarskap.</p>

<p><strong>Syfte: </strong>Syftet med arbetet är att ge en bild av begreppen kompetens och kompetensutveckling. Vi vill även förmedla medarbetarna på Swedbank i Gävles uppfattning av begreppen för att kunna förstå hur de speglas i verkligheten.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Synsätt och metod: </strong>Vi har val att arbeta med vår studie utifrån det synsätt som benämns aktörssynsättet. Synsättet menar att det är aktörernas olika uppfattningar om verkligheten som skapar en helhet.<strong> </strong>Vi alla lever i en social verklighet som konstrueras av hur vi verkar tillsammans, vilket innebär att det blir svårt att med olika uppfattningar finna en sanning. Istället har vi i och med vår studie försökt bilda oss en uppfattning av ämnet vi studerat och låtit vår slutsats formats av hur verkligheten uppfattas vara ur medarbetarnas perspektiv.<strong></strong></p><p> </p><p>Vårt arbete grundar sig i empirin och den fallstudie som utförts på Swedbank i Gävle. Vi har valt att arbeta empirinära utan att i förväg ha valt några teoretiska referensramar. Att arbeta på det sättet har varit tufft men vi valde att arbeta på det sättet för att det enligt oss tillåter flera aspekter att komma fram.</p><p>Vi valde att göra en kvalitativ undersökning eftersom det kräver en närhet till objektet som informationen ska hämtas ifrån. Arbetssättet handlar om att förstå hur människor upplever sig själva, sin tillvaro och sin omgivning. I och med vårt kvalitativa arbetssätt har vi valt att genomföra intervjuer för att samla data.</p><p> </p><p><strong>Slutsats: </strong>Genom vår fallstudie har vi sett att Swedbank i Gävle har ett mer traditionellt resurssynsätt. De fokuserar på individprestationer som internutbildning och försäljningssiffror. Det är detta det talas om och det är där mätningar görs, följs upp och åtgärder vidtas vid behov. Däremot är fokus på interaktion och samspel mellan människor för liten. Här återfinns brister enligt medarbetarna och dessa komponenter är ingenting de pratar kring på kontoret. Vilket styrker litteraturen kring att det som syns finns, det som synliggörs är lättare att besluta och ta i.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsatta studier: </strong>Våra förslag till fortsatta studier är att inrikta sig på en av komponenterna vi funnit påverkas av kompetens i verksamheten. Det för att kunna göra en djupare undersökning och undersöka omständigheter kring exempelvis social kompetens. Viktiga bitar som har påverkan på kompetensen och dess utveckling är kommunikation och motivation. Motivation har vi inte gått in på i denna studie varför det skulle vara intressant att studera hur motivationen påverkar kompetensutvecklingen samt hur kompetensutvecklingen i sin tur kan tänkas påverka motivationen.</p><p> </p><p>Kompetensutveckling genom aktion och interaktion skulle vara intressant att titta närmare på i verksamheten. Med det menar vi att genom att göra studiebesök och observationer se hur människor i möten och genom utbyten mellan varandra utvecklar kompetens. Vi har under studiens gång sätt att hur stor påverkan motivation har på kompetensutveckling. Denna koppling skulle vara intressant att titta närmare på. Kommunikation har visat sig vara av stor betydelse i verksamheten och det är ett brett ämne som skulle vara intressant att titta på i organisationen.</p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Förhoppningarna är att vårt arbete ska kunna väcka nya infallsvinklar kring ämnet kompetens och kompetensutveckling. Vårt arbete har bidragit till att starta en dialog på kontoret och vi hoppas att vår studie ska kunna medföra att de fortsätter att diskutera ämnet. Vi vill att vår studie ska kunna bidra till en ökad medvetenhet kring deras arbete kring kompetens och kompetensutveckling.</p><p>Vi hoppas att vår undersökning har hjälp medarbetarna att kunna kommunicera deras åsikter till ledningen. Därav hoppas vi även att ledningen ska kunna ha nytta av medarbetarnas åsikter i sitt arbete.</p>

<p>Två begrepp som ofta diskuteras inom organisationsteori är Medarbetarskap och Human resource management. Personalen ses ofta som ett företags främsta resurs. Denna uppsats bygger på en kvantitativ undersökning bland personalen inom en Telekomkedja. Vårt syfte är att bringa klarhet i frågan om i vilken utsträckning det ”myndiga medarbetarskapet” existerar, hur olika strategiska åtgärder påverkar försäljningen, vad som påverkar medarbetarnas motivation samt hur deras lojalitet gentemot arbetsgivaren ser ut.</p><p>Undersökningen visar att personalen i Telekomkedjan trivs bra på sin arbetsplats. Det ”myndiga medarbetarskapet” existerar till stor del och personalen anser sig ha goda möjligheter att påverka. Vi har även lyckats hitta ett antal strategiska åtgärder som påverkar försäljningen positivt. Motivationsfaktorerna är främst beroende av sociala relationer och det har visat sig att relationer medarbetarna emellan är minst lika viktiga som relationen mellan medarbetaren och närmsta chefen. Medarbetarna uppger även att de har en stark lojalitet mot företaget ifråga både till den närmsta butiken där de arbetar, gentemot butikskedjan som helhet samt koncernen de tillhör.</p>

Studiens syfte var att undersöka påverkansprocessen i medarbetarskapet. Studien fokuserade endast på chefernas uppfattning. De övergripande frågeställningarna handlar om vilka faktorer som påverkar ledarskapet i påverkansprocessen och i medarbetarskapet. Vi har valt att utgå från en modell om påverkan av Dent &amp; Brent (2009). Vår undersökning har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet är baserad på fyra intervjuer av chefer från små eller mellanstora företag i Västsverige. Materialet från intervjuerna analyserades med utgångspunkt från det teoretiska ramverket. Studien konstaterar att cheferna gjorde ingen skillnad på vem de ska påverka men vi kunde se att det var viktigt att involvera medarbetarna i vad som händer på organisationen, att använda medledarskap, vara synlig och föra en kontinuerlig dialog med medarbetarna. Flera av cheferna anger att de ger sina medarbetare stort eget ansvar, genom eget ansvar växer engagemanget för arbetet. De företag vi undersökte som var förhållandevis små hade olika arbetsområden uppdelade mellan sig men ändå ett samarbete som genomsyrade organisationen. De arbetade självständigt men stöttade varandra mot gemensamma mål. De olika cheferna fick bedöma sina egna färdigheter med varierande resultat på skala 1‐5 men generellt bedömde cheferna med akademisk utbildning sina färdigheter högre. Detta skulle kunna tyda på att utbildning i kombination med ledarskapserfarenhet stärker uppfattningen om ens egna styrkor, men då intervjuobjekten är för få är det svårt att generalisera. Utfallet kan bero på ledarens personlighet eller kanske vilken branschinriktning de verkar inom. På de företag som vi var ute på var expertmakten den mest förekommande makten. Här är sakkunskap, erfarenhet och kompetens viktiga egenskaper vilket skapar en ledare som inte blir betvivlad av sina medarbetare. Alla chefer vi pratade med var demokratiska ledare vilket kan ses som en faktor som styr påverkansprocessen. Dessa ledare är öppna för diskussioner, de lyssnar på sina medarbetare och får sina medarbetare att arbeta åt ett gemensamt mål. Studien visar att det är viktigt att prata med sina anställda om problem uppstår samt att ge positiv feedback och konstruktiv kritik till sina anställda för att få ett bra arbetsklimat. En viktig bit för att stärka sammanhållningen för medarbetare, chefer och företaget är att anordna aktiviteter eller personalresa utanför arbetstid, på så sätt lär alla känna varandra bättre. Avslutningsvis konstaterar vi att omgivningen styr ledarskapet i stor utsträckning. En ledare bör använda flera olika ledarstilar för att kunna påverka effektivt. Detta påverkas av situationen som råder vid varje tillfälle och hur individen är som person samt hur de reagerar när man kommunicerar med dem.

Två begrepp som ofta diskuteras inom organisationsteori är Medarbetarskap och Human resource management. Personalen ses ofta som ett företags främsta resurs. Denna uppsats bygger på en kvantitativ undersökning bland personalen inom en Telekomkedja. Vårt syfte är att bringa klarhet i frågan om i vilken utsträckning det ”myndiga medarbetarskapet” existerar, hur olika strategiska åtgärder påverkar försäljningen, vad som påverkar medarbetarnas motivation samt hur deras lojalitet gentemot arbetsgivaren ser ut. Undersökningen visar att personalen i Telekomkedjan trivs bra på sin arbetsplats. Det ”myndiga medarbetarskapet” existerar till stor del och personalen anser sig ha goda möjligheter att påverka. Vi har även lyckats hitta ett antal strategiska åtgärder som påverkar försäljningen positivt. Motivationsfaktorerna är främst beroende av sociala relationer och det har visat sig att relationer medarbetarna emellan är minst lika viktiga som relationen mellan medarbetaren och närmsta chefen. Medarbetarna uppger även att de har en stark lojalitet mot företaget ifråga både till den närmsta butiken där de arbetar, gentemot butikskedjan som helhet samt koncernen de tillhör.

Medarbetarskap har fått mer betydelse i det svenska arbetslivet under de senaste decennierna. Många organisationer strävar efter att förbättra samarbetet inom och över avdelningsgränserna samt chefens och medarbetarens relation. Arbetstagaren har till stor del övergått till att ta en mer aktiv roll i arbetet. Enkätundersökningen (N = 139) genomfördes i en statlig myndighet där medarbetarskap undersöktes utifrån F. Hällstén och S. Tengblads (2006) modell. Medarbetarskap kopplades till arbetsmotivation och lojalitet mot organisationen även intressanta likheter och skillnader undersöktes. Resultatet visar hur det rådande medarbetarskapet ser ut och kan utvecklas. Ett positivt samband uppvisades mellan medarbetarskap och arbetsmotivation samt lojalitet mot organisationen. Studien fann att upplevelsen av medarbetarskap är högst individuellt. Tidigare forskning har utgått ifrån ledningens och chefens perspektiv medan vår studie som kontrast utgick ifrån medarbetarens perspektiv. Detta uppmanar framtida forskning att undersöka båda perspektiven i en studie för att få en sammanfattande helhetsbild av fenomenet medarbetarskap.

Det finns många faktorer som påverkar medarbetarens arbetstillfredsställelse inom banksektorn, denna uppsats erbjuder en ny syn där faktorer som undersöks finns inom det nyutforskade ämnet medarbetarskap. Syftet är att undersöka arbetstillfredsställelsen i relation till två faktorer inom medarbetarskap; ledarskapsbeteende och det myndiga medarbetarskapet. Utifrån mellanchefens perspektiv kommer vi att beskriva och jämföra om och hur ledarskapsbeteenden och de fyra begreppsdelarna påverkar arbetstillfredsställelsen inom banksektorn. Genom en kvalitativ metod med en abduktiv ansats utfördes studien på tre banker; Handelsbanken, Swedbank och SEB, där sju mellanchefer intervjuades. Den teoretiska grunden omfattar teorier och modeller om medarbetarskap. Inom medarbetarskap har uppgifts- respektive relationsorienterat beteende samt det myndiga medarbetarskrapets fyra begreppsdelar studerats i förhållande till hur de påverkar arbetstillfredsställelsen. Studiens resultat visar att det relationsorienterade beteendet och det myndiga medarbetarskapet bidrar till en god arbetstillfredsställelse, dock är det svårare att uppnå på grund av att det finns för få chefer för antalet medarbetare. Slutsatsen är att arbetstillfredsställelsen påverkas av banksektorns organisationsstruktur. För att uppnå en optimal arbetstillfredsställelse måste organstationsstrukturen förändras där möjligheter ges till chefer att agera utifrån det relationsorienterade ledarskapet för att sedan kunna skapa förutsättningar för goda relationer där ett välutvecklat medarbetarskap kan uppnås. Nyckelord: Medarbetarskap, arbetstillfredsställelse, uppgiftsorienterat ledarskapsbeteende, relationsorienterat ledarskapsbeteende. / There are many factors that influence employee job satisfaction within the banking sector, this paper offers a new approach in which factors are examined through the new explored subject employeeship. The purpose is to examine job satisfaction in relation to two factors within employeeship; leadership behavior and the adult employeeship. Based on the middle manager's perspective are we going to described and compared whether and how leadership behaviors and the four conceptual elements affect job satisfaction in the banking sector. A qualitative method with an abductive study has been performed in three organizations, Handelsbanken, Swedbank and SEB, where seven middle managers were interviewed. The theoretical foundation covers theories and models of employeeship. Within employeeship were task-oriented and relationship-oriented behavior and the adult employeeships four conceptual elements studied in relation to their impact on job satisfaction. Our results demonstrate that the relationship-oriented behavior and the adult employeeship contributes to job satisfaction, however, it is more difficult to achieve because there are too few managers for the number of employees. The conclusion is that job satisfaction is affected by the banking sector's organizational structure. To achieve an optimal job satisfaction the organizational structure has to change so that opportunities are given to managers to act according to the relationship-oriented leadership to therefore be able to create good relationships so that a well-developed employeeship can be achieved. Keywords: Employeeship, job/work satisfaction, task-oriented leadership behavior, relationship-oriented leadership behavior.

Syfte: Syftet med arbetet är att ge en bild av begreppen kompetens och kompetensutveckling. Vi vill även förmedla medarbetarna på Swedbank i Gävles uppfattning av begreppen för att kunna förstå hur de speglas i verkligheten.   Synsätt och metod: Vi har val att arbeta med vår studie utifrån det synsätt som benämns aktörssynsättet. Synsättet menar att det är aktörernas olika uppfattningar om verkligheten som skapar en helhet. Vi alla lever i en social verklighet som konstrueras av hur vi verkar tillsammans, vilket innebär att det blir svårt att med olika uppfattningar finna en sanning. Istället har vi i och med vår studie försökt bilda oss en uppfattning av ämnet vi studerat och låtit vår slutsats formats av hur verkligheten uppfattas vara ur medarbetarnas perspektiv.   Vårt arbete grundar sig i empirin och den fallstudie som utförts på Swedbank i Gävle. Vi har valt att arbeta empirinära utan att i förväg ha valt några teoretiska referensramar. Att arbeta på det sättet har varit tufft men vi valde att arbeta på det sättet för att det enligt oss tillåter flera aspekter att komma fram. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning eftersom det kräver en närhet till objektet som informationen ska hämtas ifrån. Arbetssättet handlar om att förstå hur människor upplever sig själva, sin tillvaro och sin omgivning. I och med vårt kvalitativa arbetssätt har vi valt att genomföra intervjuer för att samla data.   Slutsats: Genom vår fallstudie har vi sett att Swedbank i Gävle har ett mer traditionellt resurssynsätt. De fokuserar på individprestationer som internutbildning och försäljningssiffror. Det är detta det talas om och det är där mätningar görs, följs upp och åtgärder vidtas vid behov. Däremot är fokus på interaktion och samspel mellan människor för liten. Här återfinns brister enligt medarbetarna och dessa komponenter är ingenting de pratar kring på kontoret. Vilket styrker litteraturen kring att det som syns finns, det som synliggörs är lättare att besluta och ta i.   Förslag till fortsatta studier: Våra förslag till fortsatta studier är att inrikta sig på en av komponenterna vi funnit påverkas av kompetens i verksamheten. Det för att kunna göra en djupare undersökning och undersöka omständigheter kring exempelvis social kompetens. Viktiga bitar som har påverkan på kompetensen och dess utveckling är kommunikation och motivation. Motivation har vi inte gått in på i denna studie varför det skulle vara intressant att studera hur motivationen påverkar kompetensutvecklingen samt hur kompetensutvecklingen i sin tur kan tänkas påverka motivationen.   Kompetensutveckling genom aktion och interaktion skulle vara intressant att titta närmare på i verksamheten. Med det menar vi att genom att göra studiebesök och observationer se hur människor i möten och genom utbyten mellan varandra utvecklar kompetens. Vi har under studiens gång sätt att hur stor påverkan motivation har på kompetensutveckling. Denna koppling skulle vara intressant att titta närmare på. Kommunikation har visat sig vara av stor betydelse i verksamheten och det är ett brett ämne som skulle vara intressant att titta på i organisationen.   Uppsatsens bidrag: Förhoppningarna är att vårt arbete ska kunna väcka nya infallsvinklar kring ämnet kompetens och kompetensutveckling. Vårt arbete har bidragit till att starta en dialog på kontoret och vi hoppas att vår studie ska kunna medföra att de fortsätter att diskutera ämnet. Vi vill att vår studie ska kunna bidra till en ökad medvetenhet kring deras arbete kring kompetens och kompetensutveckling. Vi hoppas att vår undersökning har hjälp medarbetarna att kunna kommunicera deras åsikter till ledningen. Därav hoppas vi även att ledningen ska kunna ha nytta av medarbetarnas åsikter i sitt arbete.

Titel Att kommunicera svår förändring - Ett medarbetarperspektiv Författare Therése Boija &amp; Fanny Nyberg Handledare Catrin Johansson Examinator Elisabeth Stúr Utbildning Medie- och kommunikationsvetenskap, HT 2011, Mittuniversitetet Syfte Syftet med studie är att ta reda på hur medarbetare från tre olika arbetsplatser inom Spendrups uppfattar kommunikationen kring förändringen på Vårby bryggeri. Frågeställningar Hur den dagliga kommunikationen mellan chefer och medarbetare upplevs av medarbetarna. Hur medarbetarna vill att kommunikationen mellan chefer och medarbetare ska fungera. Hur medarbetarna upplever kommunikationen kring nedläggningen. Metod Studien har gjorts i form av nio fokusgrupper bestående av 3-5 deltagare från Spendrups medarbetare. Resultat I studien framgår det att Spendrups förändringskommunikation fungerar bra initialt men saknar uppföljning. Dessutom vill medarbetarna i regel ha en mer tillgänglig chef. De tillfrågade medarbetarna anser att kommunikationen i organisationen oftast sker muntligt, och de vill ha det så, men att informationen inte är tillräcklig. Detta har resulterat i ryktesspridning och en del oro, främst på bryggerierna i Vårby och Hällefors. Nyckelord Förändringskommunikation, intern kriskommunikation, medarbetarskap, ryktesspridning, kommunikationsprocesser, förändringsprocesser.

<p>Studiens syfte var att undersöka påverkansprocessen i medarbetarskapet. Studien fokuserade endast på chefernas uppfattning. De övergripande frågeställningarna handlar om vilka faktorer som påverkar ledarskapet i påverkansprocessen och i medarbetarskapet. Vi har valt att utgå från en modell om påverkan av Dent & Brent (2009). Vår undersökning har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet är baserad på fyra intervjuer av chefer från små eller mellanstora företag i Västsverige. Materialet från intervjuerna analyserades med utgångspunkt från det teoretiska ramverket. Studien konstaterar att cheferna gjorde ingen skillnad på vem de ska påverka men vi kunde se att det var viktigt att involvera medarbetarna i vad som händer på organisationen, att använda medledarskap, vara synlig och föra en kontinuerlig dialog med medarbetarna. Flera av cheferna anger att de ger sina medarbetare stort eget ansvar, genom eget ansvar växer engagemanget för arbetet. De företag vi undersökte som var förhållandevis små hade olika arbetsområden uppdelade mellan sig men ändå ett samarbete som genomsyrade organisationen. De arbetade självständigt men stöttade varandra mot gemensamma mål. De olika cheferna fick bedöma sina egna färdigheter med varierande resultat på skala 1‐5 men generellt bedömde cheferna med akademisk utbildning sina färdigheter högre. Detta skulle kunna tyda på att utbildning i kombination med ledarskapserfarenhet stärker uppfattningen om ens egna styrkor, men då intervjuobjekten är för få är det svårt att generalisera. Utfallet kan bero på ledarens personlighet eller kanske vilken branschinriktning de verkar inom. På de företag som vi var ute på var expertmakten den mest förekommande makten. Här är sakkunskap, erfarenhet och kompetens viktiga egenskaper vilket skapar en ledare som inte blir betvivlad av sina medarbetare. Alla chefer vi pratade med var demokratiska ledare vilket kan ses som en faktor som styr påverkansprocessen. Dessa ledare är öppna för diskussioner, de lyssnar på sina medarbetare och får sina medarbetare att arbeta åt ett gemensamt mål. Studien visar att det är viktigt att prata med sina anställda om problem uppstår samt att ge positiv feedback och konstruktiv kritik till sina anställda för att få ett bra arbetsklimat. En viktig bit för att stärka sammanhållningen för medarbetare, chefer och företaget är att anordna aktiviteter eller personalresa utanför arbetstid, på så sätt lär alla känna varandra bättre. Avslutningsvis konstaterar vi att omgivningen styr ledarskapet i stor utsträckning. En ledare bör använda flera olika ledarstilar för att kunna påverka effektivt. Detta påverkas av situationen som råder vid varje tillfälle och hur individen är som person samt hur de reagerar när man kommunicerar med dem.</p>