Denna studie har sin bakgrund i ett konstaterande att Försvarsmakten står inför en tillväxt samtidigt som konsekvenserna av införandet av trebefälssystemet nu börjar få effekt.  I och med införandet av trebefälssystemet syftar gällande utbildning på officersprogrammet till att den första befattningen som en nyexaminerad fänrik bemannar är plutonchef, antingen för en pluton värnpliktiga eller för en pluton med anställda soldater. Internt inom Försvarsmakten saknas det inte uppfattningar om hur och vad en plutonchef förväntas göra och vad som är viktigt i dennes dagliga yrkesutövande. Denna studie undersöker vilka förväntningar den anställde soldaten har på sin plutonchef. Undersökningen genomfördes i form av en kvalitativ studie med intervjuer av anställda soldater vid Livgardet. Utifrån begreppen chef, ledare, förtroende och tillit har vi kompletterat tidigare studier med ett nytt perspektiv och skapat förståelse kring soldatens förväntningar på plutonchefen.  Vi har funnit att soldaterna anser att plutonchefens roll är tudelad mellan militärlogik och förvaltningslogik, kort sagt krigare och administratör. Soldaterna bär en förväntan om att plutonchefen ska vara krigare men att soldaterna har en högre förväntan på att plutonchefen ska prioritera förvaltningslogik. Soldaterna har en förväntan på plutonchefen att denne ska vara en utvecklande ledare, som i sin roll som arbetsgivarrepresentant utövar en tillitsbaserad ledning och ett aktivt medarbetarskap.   Nyckelord: Soldat, Medarbetarskap, Ledarskapsmodellen, Tillit, Chefskap

Vikten av att ha ansvarstagande medarbetare som samtidigt kan vara en aktiv del av beslutsfattandet är något som de senaste årtiondena fått större utrymme i organisationer. Studien syftar att undersöka hur idén om medledarskap reser in i två organisationer och hur förändringsarbetet upplevs i en offentlig organisation samt en privat organisation. Medledarskap är en vidareutveckling av medarbetarskap och därför får medarbetarskap som begrepp även stort utrymme i vår studie. De två organisationer vi ämnar studera har båda bedrivit en förändring via ett externt konsultbolag. De teoretiska utgångspunkterna tar sitt avstamp i teorier kring idéspridning samt i teorier kring medarbetarskap och medledarskap. Centrala begrepp är översättning och överföring, vad som sker när en idé förs in i en ny kontext. Empirin har samlats in genom fyra intervjuer med såväl chefer som medarbetare i var organisation. Vidare har dokumentstudier genomförts för att ge en djupare inblick i organisationernas arbete med medledarskapsfrågor men även för att få en bredare förståelse i intervjusituationen och i arbetet med analysen. Resultaten visar att det i båda organisationer skett en förändring sedan idéns resa in i organisationerna i form av att fenomenet fått en mer betydande roll i det vardagliga arbetet.Motståndet under översättningen av idén var något högre inom den offentliga organisationen, som präglas av stark tradition, än inom den privata organisationen. Detta kan ha sin grund i av vem och hur idéresan presenterades i ett inledande skede. Den spridning och det genomslag idén om medarbetarskap, de senaste årtiondena, fått i svenskt arbetsliv kan ses i samband med tidsandan och den utveckling som skett från arbetstagare till medarbetare. Studien kan bidra till att fylla en vit fläck i forskningen till hur idén om medledarskap reser in i organisationer. Hur idén blir en del av den lokala kontexten är en central del av den problematik en idéresa kan genomgå.

Inom den personaltäta och snabbföränderliga detaljhandelsbranschen ökar medarbetarnas behov av att inkluderas i beslutsfattande och ta mer ansvar. Detta väcker frågor om hur organisationer arbetar med att skapa mening, öka inflytande och ansvar för att främja medarbetarskap. Syftet med studien är att undersöka hur stora organisationer inom detaljhandelsbranschen på den svenska marknaden går till väga för att styra mot ett stärkt medarbetarskap och ett ökat ansvar hos medarbetare. Studiens analysmodell utgick från strukturell och psykologisk empowerment ur ett organisatoriskt perspektiv för att undersöka medarbetarskapandet. En kvalitativ metod användes för insamling av empiri. Primärdata utgjordes av semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från två organisationer inom detaljhandelsbranschen och sekundärdata i form av interna styrdokument. Resultatet visar på flera metoder för hur organisationerna stärker medarbetarskapet och ger mer ansvar till medarbetarna, samtidigt som organisationerna har tydliga förväntningar på hur medarbetarna förväntas agera. Organisationerna lyckas således styra för att stärka medarbetarskapet.

I dagens informationssamhälle fattas snabba och åtskilliga beslut. Ständiga förändringar äger rum och de företag som har en snabb reaktionsförmåga med medarbetare som tillåts fatta självständiga beslut lyckas konkurrera på marknaden. Uppsatsens syfte är att beskriva utvecklingen av medarbetarskap och urskilja vilka effekter som uppkommer för medarbetaren. Med hjälp av teorier från främst Hällsten, Tengblad, Ackerman, Kinlaw och Altén har empirin analyserats och medarbetarkspsutveckling har beskrivits och effekterna har urskiljts.Resultatet blev att medarbetarskapsutveckling inte är generell inom organisationen där medarbetarna arbetar utan skiftar från en avdelning till en annan. Det är således svårt att få några allmängiltiga svar på om hur medarbetarskapsutveckling bör se ut för hela organisationen. Jag drar slutsatsen att varje avdelning och verksamhet måste finna sin modell för utveckling av medarbetarskap. Men dock finns det några generella beståndsdelar i utvecklingen av medarbetarskap som bör finnas med, anpassade till verksamhetens förutsättningar. Dessa beståndsdelar är ansvar, delaktighet, engagemang, motivation, relation till arbetsuppgifter, arbetsgivare och kollegor. För medarbetaren har jag funnit att utveckling av medarbetarskap ger upphov till positiva effekter; delaktighet, engagemang och ökad motivation och negativa effekter: högre arbetsbelastning, stress och förvirring.

Bakgrund: I rådande situation med Covid-19 har företag tvingats genomgå en digitalisering av deras verksamhet. Digitaliseringen har medfört att medarbetarnas arbetsstationer har genomgått en förändring från att tidigare jobba på kontor med sina kollegor runt sig och med sköna kontorsstolar till att numera arbeta på distans. Hur har detta påverkat medarbetarna och hur upplever de förändringen? Syfte: Syftet med studien är att bidra med en djupare förståelse för hur arbetsstationer har förändrats och vilka inverkningar det har på medarbetarnas upplevelser. Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod och använt sig av semistrukturerade intervjuer för att få fram medarbetarnas upplevelser. Tio intervjuer har genomförts med två olika företag för att skapa ett större urval i respondenter. Analys: Medarbetaren upplever att det finns en materiell saknad gentemot innan förändringen. Där det tidigare på kontoren hade tillgång till allt som var relevant och aktuellt för att utföra arbetet. Medarbetaren upplever därför en avsaknad av materiella tillgångar i hemkontoret. Medarbetaren upplever att den nya arbetssituationen kräver mer av individen, vilket har lett till att medarbetaren upplever mer engagemang till arbetet, arbetsuppgifterna upplevs som mer meningsfulla, mer ansvar har resulterat i högre tillit från företagen vilket resulterat i att medarbetaren tagit mer initiativ och upplever ett roligare arbetssätt. Medarbetaren upplever också en positivitet till det mer flexibla arbetssättet och positivitet till den minskade distansen till kontoret. Däremot upplever medarbetaren en avsaknad av den sociala kontakten som tidigare fanns på arbetskontoret. Slutsats: Slutsatsen är att den digitala förändringens påverkan på arbetsstationen och medarbetaren, haft en positiv påverkan, där individen och medarbetaren har gynnats snarare än att missgynnas av förändringen. / Background: In current situations with Covid-19, companies have been forced to undergo a digitization of their operations. This has meant that the employees' workstations have undergone a change from previously working in offices with their colleagues around them and with comfortable office chairs to now working remotely. How has this affected the employees and how do they experience the change? Purpose: The purpose of the study is to create a deeper understanding of how workstations have changed and what impact it has had employees' experiences.Method: The study is based on a qualitative method and used semi-structured interviews to obtain the employees' experiences. Ten interviews were conducted with two different companies to create a larger sample of respondents. Analysis: The employees feels that there is a material lack compared to before the change. Where previously in the offices had access to everything that was relevant and current to perform the work. The employees therefore experience a lack of tangible assets in the home office. The employees feel that the new work situation requires more of the individual, which has led to the employee experiencing more commitment to the work, the tasks are perceived as more meaningful, more responsibility has resulted in higher trust from companies, which has resulted in the employee taking more initiative and experiencing more fun working. The employees also experience a positivity to the more flexible way of working and positivity to the reduced distance to the office. On the other hand, the employee experiences a lack of social contact that previously existed in the employment office. Conclusion: The conclusion is that the impact of digital change on the workstation and the employee has had a positive impact, where the individual and the employee have benefited rather than been disadvantaged by the change.

Syftet med den föreliggande studien är att utveckla förståelsen av medarbetarskap och teoretiskt pröva det utifrån ett aristoteliskt perspektiv på praktisk kunskap. Frågeställningar: • På vilka sätt kan verksamhetens organisering gynna respektive motverka utveckling av medarbetarskap? • På vilka sätt kan begreppet praxis ge en fördjupad förståelse av medarbetarskap inom komplexa sociala praktiker som vårdorganisationer?

Denna studies syfte är att genom en kvalitativ intervjustudie uppmärksamma medarbetares upplevelser av möjligheterna till att påverka ledarskapet inom offentlig sektor. Detta mot en bakgrund av att ledarskapet anses som bristande och skiljer sig från den privata sektorn. Studiens utgångspunkt är medarbetarnas perspektiv på ledarskap och påverkan där deras subjektiva upplevelser från de sammanhang där medarbetarna är verksamma står i fokus. Åtta respondenter representerar medarbetarna inom den offentliga sektorn och deras upplevelser av ledarskap, kommunikation, feedback och påverkan blir empirin i denna studie. Resultatet visar en variation av upplevelser när det kommer till påverkan på ledarskapet inom offentlig sektor och i vilken grad medarbetarna upplever vara inkluderad i utvecklandet av ledarskapet. Resultatet visar också vilka hinder för påverkan det finns utifrån respondenternas upplevelser där det också finns samband med tidigare forskning. En slutsats som studien kommer fram till utifrån tidigare forskning och respondenternas upplevelser är att det finns hinder inom den offentliga sektorn som skapar konsekvenser för ledarskap och påverkan. Hindren som finns syftar framför allt till strukturella förhållanden så som regelstyrning och stora organisationer. Studien visar också på betydelsen av sociala processer och hur det hänger ihop med medarbetarskap och ledarskap. Organisationer kan gynnas av att chefer skapar goda relationer med sina medarbetare för att tillsammans forma en miljö där medarbetare känner sig trygga att uttrycka sina åsikter och feedback och på så sätt vara med att påverka. / <p>PE207G. Exainationsdatum: 2023-06-08.</p>

I en ständigt föränderlig värld måste företag anpassa sin organisation efter omvärlden. I samma takt förändras ledarskap och kommunikation, vilka är förutsättningar för ett företags framgång och utveckling. Framförallt är dessa ämnen viktiga för företag som är geografiskt spridda. Trots spridda avdelningar måste företaget uppfattas som en helhet, med gemenskap och samma mål. En ledare måste således finna alternativa tillvägagångssätt, för att upplevas som närvarande och få medarbetarna på ”samma bana”. Syftet är att framkalla förståelse för hur gemenskap upplevs i en geografiskt spridd organisation, av ledare såväl medarbetare. Utgångspunkten i studien har varit att via litteraturläsning få kunskap hur ledarskap och kommunikation bör utövas. Parallellt har en kvalitativ studie använts som bestått av intervjuer med medarbetare, platschef på Exakta Media i Malmö samt VD på Exakta i Hässleholm. Studien visar på att gemenskapen inom Exakta Media är tillfredsställande och framgångsrik. Medarbetarskapet har en hög nivå, där även ledarskapet och kommunikationen är öppen, dynamisk, ärlig och rak. Kommunikationen och relationen mellan arbetsplatserna i Malmö och Hässleholm upplevs fungera för företagets framgång, trots den automatiska kulturella distansen som uppstår. Medarbetarna upplevs däremot sakna fler gemensamma aktiviteter, även om arbetsplatserna fungerar som två företag i praktiken. / How is the spirit of togetherness experienced in a geographical scattered organization? A case study within Exakta.In a constant changeable world, companies must adapt their organization for the surrounding world. In the similar rate the leadership and the communication is changing, which are the conditions for a companys´ success and development. These subjects are above all important for companies that are scattered geographically. Geographical scattered departments must even though be seen as a general company, with a spirit of togetherness and similar targets. Thus must a leader find alternative procedures, to be experienced as present and get the co-workers ”on the same track”. The aim is to produce understanding how the spirit of togetherness is experienced in a geographically scattered organization, by leaders as well as co-workers. The starting point in the study has been through reading literatures get knowledge how leadership and communication ought to be practiced. A parallel qualitative study has been used which has consisted of interviews with co-workers, departmental manager at Exakta Media in Malmö and Managing Director at Exakta in Hässleholm. The study shows that the spirit of togetherness within Exakta Media is satisfying and successful. The ”employeeship” (Medarbetarskap in Swedish) has a high level, where the leadership and the communication is open, dynamic, honest and straight as well. The communication and the relationship between the workplaces in Malmö and Hässleholm seems to be working for the companys´ success, even though the automatically cultural distance that appears. The co-workers seem, on the other hand, lacking for more common activities, even if the workplaces act as two companies in practice.

Upphovet till denna studie är en nyfikenhet i hur medarbetare utvecklas via olika projekt, där de får ta stort ansvar själva för projektets upplägg, budget och resultat. De flesta projekt är till för verksamhetsutveckling, där det handlar om att effektivisera, förbättra och i vissa fall kost-nadsreducera processer och/eller verktyg för någon form av produktions- eller tjänsteorgani- sation. Dessvärre hinns eller prioriteras det sällan med att undersöka, utvärdera eller reflektera över hur ett projekts medlemmar har utvecklats såväl under projektets levnadstid som efter projektavslut. Syftet med denna studie är att söka kunskap och förståelse om hur ett projekts medlemmar upplever att deras myndiga medarbetarskap, lärande och utveckling har påverkats. Detta sö-kande efter kunskap och en ny förståelse har skett genom halvstrukturerade intervjuer av med-lemmar i ett projekt. Resultatet har sen tolkats med en hermeneutisk ansats i relation till Tengblad och Hällsténs (2006) teori om det myndiga medarbetarskapet samt Illeris (2006) teori om lärande. Resultatet visar att projektmedlemmarna har upplevt att arbetet i projektet har påverkats i riktning mot ett myndigt medarbetarskap, ett ökat lärande och i en utveckling

Syftet med denna studie var att undersöka hur organisationer kan arbeta effektivt med medarbetarskap. Detta undersöktes genom att ta reda på hur man kan arbeta, utveckla samt hur respondenterna upplever medarbetarskapet. För att undersöka detta gjordes kvalitativa intervjuer med sex medarbetare och en chef inom Umeå kommun. Resultatet indikerar på att medarbetarna värdesätter dialog och diskussion samt aktiviteter som kretsar kring detta i medarbetarskapsarbetet. Medarbetarna upplever att det finns en öppenhet och god kommunikation på arbetsplatsen. Studien visar även att det finns utvecklingsmöjligheter inom hur man i dagsläget arbetar med både individuella och organisatoriska mål. För att utveckla medarbetarskapet tycker medarbetarna att det sker ett kontinuerligt arbete. Studien kommer även fram till att kontexten är en viktig faktor som påverkar hur utfallet med medarbetarskapsarbetet blir