Förändring är en process som de flesta människor kan relatera till, det är även något som anses vara oundvikligt både för den enskilda individen och i det professionella livet. Både yttre och inre faktorer påverkar organisationer till att vilja förändras som därefter påverkar människorna inom organisation. Men reagerar vi som människor lika vid förändringar? Tas det hänsyn till att individer kan ha olika uppfattningar och skilda reaktioner vid förändringar? Huruvida en förändring anses vara lyckad eller inte beror på vems perspektiv som beaktas. Vårt syfte med studien var att undersöka medarbetares upplevelser av en organisationsförändring inom en kommunal skola. Vi hoppas kunna bidra med en ökad kunskap om vad medarbetarna anser vara viktigt för förändringsledare att ta hänsyn till vid införandet av nya förändringsarbeten. Även att kunna ge en vidare teoretisk kunskap om fenomenet för att förändringsledare ska kunna ta del av informationen som hjälp inför framtida förändringsarbeten. Vi vill med studien besvara vilka interna förutsättningar som krävs utifrån medarbetarnas upplevelser för ett positivt förändringsarbete. Vi har gjort en kvalitativ fallstudie och samlat in empiri med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Vår teoretiska grund består av forskning om olika aspekter som påverkar medarbetarperspektivet och tillsammans med vårt empiriska material utgör det grunden för vår analys och tolkning. Den mest konkreta slutsatsen vi kunnat dra utifrån medarbetarnas upplevelser av organisationsförändringar är att stor vikt bör läggas vid att nå en fungerande kommunikation. / Change is a process that most people can relate to. It is also something that is considered to be inevitable for both personal and professional life. External and internal factors affecting organizations that want to change  then affect the people within the organization. But how do different people react to changes? Does it acknowledge the fact that individuals have different perceptions and different reactions to changes? Whether a change is considered to be successful or not depends on whose perspective into account. Our purpose with this study was to investigate the employees' experiences of an organizational change within a public school. We hope to contribute to a greater knowledge of what employees consider to be important for change leaders to take into account the introduction of new change management. Also to be able to provide a wider theoretical knowledge on the phenomenon to change leaders should be able to use the information to help meet future change jobs. We want the study to answer the internal conditions necessary based on employees' experiences for a successful change process. We have made a qualitative case study and collected empirical data from semi-structured interviews. Our theoretical basis consists of research on various aspects that influence employee perspective, and together with our empirical material is the basis for our analysis and interpretation. The most concrete conclusion we have drawn from employees' perceptions of organizational change is that the emphasis should be placed on reaching a workable communication.

Genom förändringar av organisationsstrukturen, då medarbetare idag arbetar i mer självständiga grupper och en chef inte är ständigt närvarande är, fungerande medarbetarskap önskvärt. Medarbetarskap är ett koncept som består av olika delar såsom samarbete, ansvarstagande, öppenhet och engagemang. Dessa delar behöver fungera för att ett medarbetarskap ska existera. Arbetsplatsträffar är en mötesform i organisationer som ska ge medarbetare möjlighet att påverka sin arbetssituation. Frågor som diskuteras mellan medarbetarna i deras informella arbetsmiljö riskerar att inte behandlas på arbetsplatsträffar.Studien handlar om hur medarbetarna utövar medarbetarskap under arbetsplatsträffar. Vi har genomfört en kvalitativ studie genom att observera fyra arbetsplatsträffar inom äldre- och handikappomsorgen, i en mindre kommun i södra Sverige. Därutöver har vi intervjuat nio av de medarbetare som deltog under träffarna. Det insamlade materialet har vi sedan analyserat och tolkat utifrån de fyra olika medarbetarskapsbegreppen. Materialet gällande medarbetarskap har vi främst hittat i litteratur från Sverige och Danmark eftersom forskning främst kommer därifrån. Det har inte gjorts mycket forskning internationellt inom ämnet och få vetenskapliga artiklar är publicerade.Resultatet av vår studie visar att medarbetarskap inte är särskilt utvecklat på arbetsplatsträffar. Medarbetarna är inte speciellt engagerade, öppna eller ansvarstagande och samarbetet är lågt. Det vi framförallt uppmärksammat är att om ansvarstagande ska möjliggöras behöver de tre andra delarna av medarbetarskap fungera. Vidare menar vi att medarbetarskap på arbetsplatsträffar innebär att uttrycka sina åsikter och utbyta information, känna samhörighet och interagera med gruppen samt att ges möjlighet till att delta i beslutsfattande. För att frambringa dessa saker behöver medarbetarna vara förberedda på vad som kommer att tas upp på mötet och reflektera över det så att de kan delta i diskussionerna. Först därefter får medarbetarna en vilja att ta ansvar och vara med och påverka sin arbetssituation.

Upplevelsen av stress ökar i vårt samhälle idag. Man upplever ökade krav, mindrekontroll och en brist på stöd, enligt Karasek & Theorells krav/kontroll/stöd-modell.Sjuksköterskor upplever stress av en rad olika anledningar och det finns det en stor riskatt vården står utan kompetent personal i framtiden om inte chefer och medarbetaretillsammans kan skapa en acceptabel arbetsmiljö. Syftet med vår studie var attundersöka hur vårdenhetschefer stöder enhetens sjuksköterskor vid upplevd stress föratt uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö. Vi har gjort fyra halvstrukturerade intervjuermed erfarna vårdenhetschefer. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analyseramaterialet. Resultatet präglades av tre teman: identifiera stressfaktorer, agera för atthantera stress och fylla på egenkraft. Det uppstod fem kategorier med vardera två tillfem underkategorier. De fyra cheferna stöttade sina sjuksköterskor genom att ageraskyddsnät, strateg och kunskapsbank. En förutsättning var att chefen är närvarande iarbetsgruppen. Cheferna fokuserade på möjligheterna till medarbetar-, chefs- ochorganisationsutveckling och kunde se att sjuksköterskorna hittade sin plats iorganisationen och tog större ansvar i gruppen som ett resultat av chefernas åtgärder.Cheferna uttryckte egna behov av stöd och bekräftelse i form av handledning ochcoachning med bättre förutsättningar för ett hållbart ledarskap. Vi anser att resultatet harstöd i litteraturen. Det finns goda förutsättningar att skapa en arbetsmiljö som lever upptill arbetsmiljöförordningen om sjuksköterskorna tar sitt medarbetarskap på allvarsamtidigt som vårdenhetscheferna tar sitt ledarskapsansvar fullt ut. Då kan tillvaron påarbetsplatsen bli begriplig, hanterbar och meningsfull med en känsla av sammanhang. / Program: Fristående kurs

<p>Syftet med denna studie har varit att undersöka delat ledarskap ur ett ledar- och medarbetarperspektiv i en statlig verksamhet. Vi önskade få svar på hur ledarna samverkar och delar upp arbetsuppgifterna mellan sig och hur medarbetarna ser på detta. Vi undersökte också hur kommunikationen upplevdes av inblandade parter. Vår metod för att lyckas med detta har varit kvalitativ med induktiv ansats där vi genom enkätfrågor, till såväl ledarna som ett urval av gruppens medarbetare, fått svar på frågeställningarna beträffande samverkan och arbetsuppdelningen samt hur kommunikationen fungerar mellan parterna. Svaren från respondenterna ger en samstämmig bild av att det fungerar mycket bra. Denna bild styrks även av den medarbetarundersökning, som utfördes inom organisationen i december 2008. Vi konstaterar att den största skillnaden med delat ledarskap, jämfört med traditionellt ledarskap,är att de är två ledare. I vår undersökta grupp svarade respondenterna att delat ledarskap är en fördel främst för ledarna, då de kan bolla frågor och stötta varandra och att en förutsättning för att lyckas är just att samverkan mellan ledarna fungerar, vilket vi fått indikationer på att det gör i vår undersökta grupp. Farhågan att det delade ledarskapet skulle uppfattas som otydligt har inte besannats. Medarbetarna har delats upp mellan ledarna för utvecklingssamtal etc och alla uppger sig vara nöjda med detta. Ledarna som delar ledarskapet upplever att omgivningen är nyfikna på det delade ledarskapet och ser många fördelar i det. Vi tror att det delade ledarskapet kommer att öka i omfattning då ledarskapet idag är komplext, förändringstakten i samhället har ökat och att då vara ensam ledare sliter. Delad börda är hälften så tung.</p> / <p>The purpose of this study was to examine shared leadership from a management and employee perspective of a government aistration. We wanted answers to how the leaders work together and divide the tasks among themselves and how the employees experience this. We also examined how communication experienced by parties involved. Our method to achieve this have been qualitative with the inductive approach in which we survey questions to both leaders as a selection of group employees, received answers to questions concerning trust and labor division, and how communication works. The responses from the respondents give a coherent picture of that it works very well. This image is also of the employee survey conducted in the organization in December 2008. We note that the biggest difference with shared leadership, compared with traditional leadership is that they are two leaders. In our investigated group of respondents replied that shared leadership is an advantage mainly for leaders, as they can juggle issues and support each other and that a prerequisite for success is that the interaction between the leaders work, which we have received indications that it is in our investigated group. Concern that a divided leadership would be seen as unclear was not true. Employees were split between the leaders of performance review etc and all seem satisfied with this. The leaders who share the leadership experience that environment is curious about the shared leadership and sees many benefits in it. We believe that the shared leadership will grow in scale as the leadership today is complex, the pace of change in society has increased and to be sole leader rips. Shared burden is half as heavy.</p>

<p>Undersökningen genomfördes på ett medelstort livsmedelsföretag i Mellansverige. Företaget, som ingår i en globalt verksam koncern, är utsatt för konkurrens både internt och på marknaden. För att bli ett mer effektivt företag vill företagsledningen utveckla medarbetarna och skapa en mer ”familjär anda”. Målet är att få mer engagerade medarbetare som har både förmåga och vilja att ta ett ökat ansvar. En väg är att skapa ett ökat förtroende mellan ledning och anställda samt öka förståelsen för omvärldssituationen. Medlet att nå fram är förbättrad kommunikation mellan de olika grupperna i företaget. Ledningens upplevelse är att kommunikationen med de anställda och framförallt de kollektivanställdas fackliga organisation är bristfällig.</p><p>Resonemanget i den praktiska och teoretiska genomgången har lett fram till en utveckling av den teoretiska modell jag formulerade i en tidigare undersökning på företaget. Den modellen behandlade begreppen kommunikation, motivation och förtroende samt hur de inverkar på möjligheterna att nå ett medvetet medarbetarskap. I en nu utvecklad teoretisk modell, där tonvikten ligger på småprat, motstånd och identitet, visar jag hur de olika faktorerna kan påverka varandra och ha betydelse för kommunikationen i företaget. En viktig faktor som förts in i modellen är småprat, dvs. det vardagliga pratet som dagligen pågår mellan de anställda.</p><p>Syftet med undersökningen är att belysa samspelet mellan identitet, motstånd mot förändringar och småprat samt hur de påverkar kommunikationen. För att försöka fånga vad det pratas om i företaget samt få ett grepp om de nyanser som finns i uppfattningar hos de anställda och har jag valt att genomföra undersökningen med ett etnografiskt angreppssätt. Jag har genomfört deltagande observationer på möten med företagsledning, arbetsgrupper, fackliga förhandlingar och följt de kollektivanställdas dagliga arbete. Intervjuer har gjorts med såväl företagsledning, tjänstemän och kollektivanställda.</p><p>Undersökningen har genererat ett omfattande empiriskt material vilket bekräftar företagsledningens uppfattning att kommunikationen inte fungerar riktigt bra. Flera av de goda ambitioner som ledningen har haft har successivt utvecklats till formaliserade måsten.</p><p>Analysen visar att kommunikationen i betydelsen ömsesidigt utbyte av uppfattningar fortfarande inte är särskilt väl utvecklad. Oftare pratar de olika grupperna om och till varandra istället för med varandra. Den ”familjära andan” ifrågasätts som företeelse och flera anställda efterlyser en tydligare och rakare ledning. Analysen visar också på vikten av att det dagliga pratets funktion uppmärksammas. Småpratet funderar som ett filter genom vilket uppfattningar, synpunkter, förslag och idéer vaskas och värderas. Slutsatsen är att ledningen bör sätta mer fokus på småpratet eftersom det är en viktig nyans av kommunikation. Fokus på småpratet i organisationen skulle således kunna resultera i ett mer konkurrenskraftigt företag.</p> / <p>This study was carried out in a medium sized company in the food industry. This company, is a part of a global group, and is exposed to both internal an external competition. In order to become a more efficient company the management group wants to reach a “family morale” amongst the employees.</p><p>The goal is to get employees with capability that voluntarily takes responsibility. One way is to create an increasing trust between the management group and the employees and get the employees to be acquainted with the changing business conditions in the surrounding world. The means is to reach an improved communication between the different groups in the company. The factory management feels that the communication with the blue-collar workers union in particular could work better.</p><p>The discussion in the practical and theoretical sections has led to a modified version of a theoretical model I created in an earlier study at the company. That model discussed the concept of communication, motivation and trust and how they affected the possibilities to develop “conscious employee-ship”. The modified theoretical model highlight the interaction between small talk, resistance to changes and identity and how this effect communication in the company. An essential factor that I have added in to the model is small talk, i.e. the talk between the employees talking place on a daily basis.</p><p>The purpose of the thesis is to highlight the interaction between identity, resistance to changes and small talk and how this effect communication. I have chosen to use an ethnographic methodology in an attempt to listen to what employees talk about and get a grip of the nuances in the employee’s opinions. I have carried out observations in participations at meetings with management group, in work groups, at union negotiations and followed the blue-collar workers in their everyday work. The interviews are made with the management group, white-collars and blue-collars workers.</p><p>The extensive empirical material does confirm the management group’s feeling that there are shortages within the communication. Several of the good ambitions initiated by the management group have led to formalized musts.</p><p>The analysis shows that communication in the meaning of mutual exchange of opinions still is not particularly well developed. Often work groups talk about other groups, rather than with other groups. The “family morale” is questioned as a phenomenon and several employees searched for a more evident and visible leadership. The analysis also showed the importance of paying attention to everyday talk. Small talk works like a filter through which opinions, viewpoints, suggestions and ideas are trickled and valued. The conclusion is that the management group should focus more upon the small talk, since it is an important nuance of the communication. Therefore, a focus on the small talk in the organisation might result in a more competitive company.</p>

Undersökningen genomfördes på ett medelstort livsmedelsföretag i Mellansverige. Företaget, som ingår i en globalt verksam koncern, är utsatt för konkurrens både internt och på marknaden. För att bli ett mer effektivt företag vill företagsledningen utveckla medarbetarna och skapa en mer ”familjär anda”. Målet är att få mer engagerade medarbetare som har både förmåga och vilja att ta ett ökat ansvar. En väg är att skapa ett ökat förtroende mellan ledning och anställda samt öka förståelsen för omvärldssituationen. Medlet att nå fram är förbättrad kommunikation mellan de olika grupperna i företaget. Ledningens upplevelse är att kommunikationen med de anställda och framförallt de kollektivanställdas fackliga organisation är bristfällig. Resonemanget i den praktiska och teoretiska genomgången har lett fram till en utveckling av den teoretiska modell jag formulerade i en tidigare undersökning på företaget. Den modellen behandlade begreppen kommunikation, motivation och förtroende samt hur de inverkar på möjligheterna att nå ett medvetet medarbetarskap. I en nu utvecklad teoretisk modell, där tonvikten ligger på småprat, motstånd och identitet, visar jag hur de olika faktorerna kan påverka varandra och ha betydelse för kommunikationen i företaget. En viktig faktor som förts in i modellen är småprat, dvs. det vardagliga pratet som dagligen pågår mellan de anställda. Syftet med undersökningen är att belysa samspelet mellan identitet, motstånd mot förändringar och småprat samt hur de påverkar kommunikationen. För att försöka fånga vad det pratas om i företaget samt få ett grepp om de nyanser som finns i uppfattningar hos de anställda och har jag valt att genomföra undersökningen med ett etnografiskt angreppssätt. Jag har genomfört deltagande observationer på möten med företagsledning, arbetsgrupper, fackliga förhandlingar och följt de kollektivanställdas dagliga arbete. Intervjuer har gjorts med såväl företagsledning, tjänstemän och kollektivanställda. Undersökningen har genererat ett omfattande empiriskt material vilket bekräftar företagsledningens uppfattning att kommunikationen inte fungerar riktigt bra. Flera av de goda ambitioner som ledningen har haft har successivt utvecklats till formaliserade måsten. Analysen visar att kommunikationen i betydelsen ömsesidigt utbyte av uppfattningar fortfarande inte är särskilt väl utvecklad. Oftare pratar de olika grupperna om och till varandra istället för med varandra. Den ”familjära andan” ifrågasätts som företeelse och flera anställda efterlyser en tydligare och rakare ledning. Analysen visar också på vikten av att det dagliga pratets funktion uppmärksammas. Småpratet funderar som ett filter genom vilket uppfattningar, synpunkter, förslag och idéer vaskas och värderas. Slutsatsen är att ledningen bör sätta mer fokus på småpratet eftersom det är en viktig nyans av kommunikation. Fokus på småpratet i organisationen skulle således kunna resultera i ett mer konkurrenskraftigt företag. / This study was carried out in a medium sized company in the food industry. This company, is a part of a global group, and is exposed to both internal an external competition. In order to become a more efficient company the management group wants to reach a “family morale” amongst the employees. The goal is to get employees with capability that voluntarily takes responsibility. One way is to create an increasing trust between the management group and the employees and get the employees to be acquainted with the changing business conditions in the surrounding world. The means is to reach an improved communication between the different groups in the company. The factory management feels that the communication with the blue-collar workers union in particular could work better. The discussion in the practical and theoretical sections has led to a modified version of a theoretical model I created in an earlier study at the company. That model discussed the concept of communication, motivation and trust and how they affected the possibilities to develop “conscious employee-ship”. The modified theoretical model highlight the interaction between small talk, resistance to changes and identity and how this effect communication in the company. An essential factor that I have added in to the model is small talk, i.e. the talk between the employees talking place on a daily basis. The purpose of the thesis is to highlight the interaction between identity, resistance to changes and small talk and how this effect communication. I have chosen to use an ethnographic methodology in an attempt to listen to what employees talk about and get a grip of the nuances in the employee’s opinions. I have carried out observations in participations at meetings with management group, in work groups, at union negotiations and followed the blue-collar workers in their everyday work. The interviews are made with the management group, white-collars and blue-collars workers. The extensive empirical material does confirm the management group’s feeling that there are shortages within the communication. Several of the good ambitions initiated by the management group have led to formalized musts. The analysis shows that communication in the meaning of mutual exchange of opinions still is not particularly well developed. Often work groups talk about other groups, rather than with other groups. The “family morale” is questioned as a phenomenon and several employees searched for a more evident and visible leadership. The analysis also showed the importance of paying attention to everyday talk. Small talk works like a filter through which opinions, viewpoints, suggestions and ideas are trickled and valued. The conclusion is that the management group should focus more upon the small talk, since it is an important nuance of the communication. Therefore, a focus on the small talk in the organisation might result in a more competitive company.

Syftet med denna studie har varit att undersöka delat ledarskap ur ett ledar- och medarbetarperspektiv i en statlig verksamhet. Vi önskade få svar på hur ledarna samverkar och delar upp arbetsuppgifterna mellan sig och hur medarbetarna ser på detta. Vi undersökte också hur kommunikationen upplevdes av inblandade parter. Vår metod för att lyckas med detta har varit kvalitativ med induktiv ansats där vi genom enkätfrågor, till såväl ledarna som ett urval av gruppens medarbetare, fått svar på frågeställningarna beträffande samverkan och arbetsuppdelningen samt hur kommunikationen fungerar mellan parterna. Svaren från respondenterna ger en samstämmig bild av att det fungerar mycket bra. Denna bild styrks även av den medarbetarundersökning, som utfördes inom organisationen i december 2008. Vi konstaterar att den största skillnaden med delat ledarskap, jämfört med traditionellt ledarskap,är att de är två ledare. I vår undersökta grupp svarade respondenterna att delat ledarskap är en fördel främst för ledarna, då de kan bolla frågor och stötta varandra och att en förutsättning för att lyckas är just att samverkan mellan ledarna fungerar, vilket vi fått indikationer på att det gör i vår undersökta grupp. Farhågan att det delade ledarskapet skulle uppfattas som otydligt har inte besannats. Medarbetarna har delats upp mellan ledarna för utvecklingssamtal etc och alla uppger sig vara nöjda med detta. Ledarna som delar ledarskapet upplever att omgivningen är nyfikna på det delade ledarskapet och ser många fördelar i det. Vi tror att det delade ledarskapet kommer att öka i omfattning då ledarskapet idag är komplext, förändringstakten i samhället har ökat och att då vara ensam ledare sliter. Delad börda är hälften så tung. / The purpose of this study was to examine shared leadership from a management and employee perspective of a government aistration. We wanted answers to how the leaders work together and divide the tasks among themselves and how the employees experience this. We also examined how communication experienced by parties involved. Our method to achieve this have been qualitative with the inductive approach in which we survey questions to both leaders as a selection of group employees, received answers to questions concerning trust and labor division, and how communication works. The responses from the respondents give a coherent picture of that it works very well. This image is also of the employee survey conducted in the organization in December 2008. We note that the biggest difference with shared leadership, compared with traditional leadership is that they are two leaders. In our investigated group of respondents replied that shared leadership is an advantage mainly for leaders, as they can juggle issues and support each other and that a prerequisite for success is that the interaction between the leaders work, which we have received indications that it is in our investigated group. Concern that a divided leadership would be seen as unclear was not true. Employees were split between the leaders of performance review etc and all seem satisfied with this. The leaders who share the leadership experience that environment is curious about the shared leadership and sees many benefits in it. We believe that the shared leadership will grow in scale as the leadership today is complex, the pace of change in society has increased and to be sole leader rips. Shared burden is half as heavy.

Begreppet medarbetarskap är långt ifrån ett välkänt uttryck idag. Det handlar om medarbetarens förhållningssätt till sin arbetsgivare, till sitt arbete och till sina kollegor. Syftet med denna uppsats är för det första att få mer kunskap om begreppets innebörd. För det andra är syftet att få kunskap om hur medarbetare i en kommunal verksamhet uppfattar och praktiserar medarbetarskap utefter en kommunal policy. För det tredje är syftet att ge förslag till hur medarbetarna i undersökningen fortsättningsvis kan bidra till att uppnå ett gott medarbetarskap. Detta för att synliggöra medarbetarnas möjligheter till att påverka sin arbetssituation. Undersökningen har utförts med en kvalitativ metod, där resultatet bygger på åtta intervjuer tillsammans med medarbetare från två arbetsgrupper som tillhör hierarkins lägsta nivå. Resultatet visar att det skiljer sig mellan gruppernas upplevelse och praktiserande av det rådande medarbetarskapet, trots att de tillhör samma organisation och förväntas arbeta utifrån samma kommunala policy. / The concept of employeeship is far from being a well-known expression today. It deals with how employees relate to their employers, their own work and to their fellow employees. The aim of this study is first to gather more knowledge about the concept employeeship and to illustrate similarities and differences between other close concepts. Second, the aim is to gather more knowledge about how employees in two workgroups within the public sector understand and practice employeeship in accordance with municipal policy. Third, the aim is to illuminate how public sector workers can contribute to accomplish a well-developed employeeship. This enables employees to influence their work situation. The research has been carried out with a method of high quality interviews with eight workers from two workgroups at the lowest level. The results reveal that there are differences in how the groups experience and practice the prevailing employeeship, in spite of belonging to the same public sector and are expected to work on the basis of the same municipal policy.

Syfte: Syftet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka hur medarbetare ser på begreppet medarbetarskap. Undersökningen syftar också till att undersöka hur personer inom organisationer förhåller sig till individualister och karriärister och tror medarbetarna att organisationerna kan upprätthålla en tydlig organisationskultur och främja ett starkt medarbetarskap med en självförverkligande arbetsstab? Metod: Data till studien är insamlad med hjälp av en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har legat till grund för majoriteten av insamlingen Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen för denna studie består av teorier som behandlar medarbetarskap, empowerment, individualism, byråkrati och nyinstitutionell teori. Empiri: Empirin till studien har insamlats genom nio intervjuer med personer med olika befattningar i fem olika organisationer. Intervjupersonerna skiljer sig i ålder och utbildning. Slutsats: Synen på medarbetarskap är att det är en ledningsfråga och innebär att de anställda blir mer delaktiga i utformandet av arbetsuppgifterna. Synen är också att det är en social delaktighet på och utanför arbetsplatsen. En viss skepsis mot att medarbetarskap verkligen existerar finns och det liknas vid demokratur, en blandning av demokrati och diktatur. Synen på individualism är överhängande negativ och inget samband mellan individualister och karriärister står att finna. / Purpose: The aim of this paper is to study how employees view the concept co-workership (Scandinavian expression “medarbetarskap”). The paper also aims to examine how individuals in organizations relate to individualistic co-workers and careerists; can organizations maintain a clear organizational culture and promote a strong co-workership with a self-employment staff? Method: The data for this study is collected using a qualitative approach in which semi structured interviews formed the basis for the majority of the collection. Theoretical framework: The theoretical framework for this study consists of theories that deal with co-workership, empowerment, individualism, bureaucracy and new institutional economic theory. Empiricism: The empirical data for this paper have been collected from nine interviews with people with different positions in fem different organizations. The interviewees differ in age and education. Conclusion: According to the opinion co-workership is manager’s responsibility to maintain and Co-workership means that the co-worker is participant developing their own tasks. The opinion is also that it means social participation in, and outside of, the place of work. There is a small amount of skepticism against co-workership’s existence and some compare it with the term democratorship, a mix of domcrazy and dictatorship. The opinion about individuality is impending negative and no correlation between individualistic people and careerists is seen.

Precis som den privata sektorn är den kommunala sektorn i ständig förändring och utveckling för att möta invånarnas och brukarnas förväntan. Det saknas forskning kring den generelle uppfattningen och attityden bland de anställda i kommunen till de förändringsmodeller som finns inom dagens offentliga verksamhet idag. Denna kvalitativa uppsats studerar några olika infallsvinklar i en kommun kring arbetat med förändringsprocesser. Dessa infallsvinklar är kommunens generella uppfattning kring förändring, medarbetarens betydelse i förändringen, digitalisering samt motivation. Uppsatsen bygger på sju stycken djupintervjuer och fyra stycken styrdokument som finns inom en kommun i Sverige. Styrdokumenten handlar om medarbetarskap, ledarskap, digitalisering och förändringsprocesser. Det denna uppsats tenderar att påvisa är att det finns en generellt god inställning och attityd att arbeta med olika förändringsmodeller som är lämplig för offentlig verksamhet. Att det finns en möjlighet för kommuner att arbeta med liknande förändringsmodeller som den privata marknaden använder sig utav men att det dock måste ske en anpassning för att matcha en organisation som är styrd av politiker, budgetar och lagar. Det denna uppsats också tenderar att påvisa är att det finns ett intresse från medarbetarnas håll att arbeta med förändring. Uppsatsen tenderar att visa att även fast ledningen kanske är allt för intresserad att arbeta med förändring så kan medarbetare vara de. Att arbeta med digitalisering är en framtida nyckel även för kommuner för att möta brukarnas framtida krav. Att det är viktigt för kommuner att fortsätta sitt arbeta med e-government. När det kommer till motivation så tenderar uppsatsen att påvisa att det är möjligt för en kommun att arbeta med yttre motivation och att det finns ett intresse från ledningens sida att arbeta med det. Däremot att det precis som tidigare forskning kring yttre motivation visar sig vara svårt att få det att fungera i praktiken och att medarbetarna upplever det som demotiverande istället. / Just like the private sector the public sector is in constant change to develop and adapt to the higher needs that the people and the citizen have. There is a gap of research about the general perception and attitude of the employees in the public sector to the change models that is in use in the public sector. This qualitative report studies a number of different angles in the public sector about working with change. These approaches are the general view of the municipality about change, the employee's significance in the change, digitization and motivation. The report is based on seven deep interviews and four control documents. The control documents are about employee leadership, leadership, digitization and change processes. What this report tends to show is that there is a generally good attitude to work with change models that are appropriate for the public sector. There is possible for the public sector to work with similar models of change that the private market uses, but that there must be an adaptation to match an organization that are controlled by politicians, budgets and laws. What this report also tends to show is that there is an interest from employees' to work with change. The report tends to show that even a lack of interest from the leaders to work whit change, it is possibly that the employees still are interested to work whit change to make a better job against the customers. Working with digitization is a future key for the public sector to meet the citizens future demands. That it is important to continue their work with e-government. When it comes to motivation, the report tends to demonstrate that it is possible for public sectors to work with external motivation and that there is an interest from management to do so. On the other hand, like previous research on external motivation, it appears to be difficult to make it work in practice, and from an employee’s perspective it as demotivating instead.