Att sträva efter en hälsosam arbetsmiljö, där medarbetare känner trivsel och trygghet, är ett steg i att uppnå hållbarhet i arbetet och ett hållbart arbetsliv. Ett hälsosamt medarbetarskap innehåller ett gott samarbete, engagemang hos medarbetare, balans mellan arbete och fritid, tillräckliga resurser för att utföra arbetet, rätt kompetens men också förmågan till struktur och prioritera mellan arbetsuppgifter. För att skapa ett attraktivt arbete behövs hälsosamma insatser för att skapa goda förutsättningar. Medarbetares missnöjdsamhet, samt avsaknad av arbetsengagemang och arbetstillfredsställelse, visar sig i form av symtom på utmattning och stress samt sämre arbetsprestation. Syftet med studien är att beskriva upplevelser av både fysisk och psykosocial arbetsmiljö hos medarbetare inom kommunal vård och omsorg samt kommunal hälso- och sjukvård. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med en induktiv ansats. Totalt intervjuades 9 medarbetare. Resultatet visar att informanterna upplevde relativt hälsosam arbetsmiljö, samt att de ansåg att det både var viktigt men också en skyldighet, att alla medarbetare bidrar till en hälsosam arbetsmiljö. Förutsättningar för en hälsosam arbetsmiljö, beskrivs vara god kommunikation, ett öppet och tillåtande klimat, att ha roligt tillsammans med kollegor, vara kollegial, ha en bra fysisk arbetsmiljö samt att kunna skilja på arbete och fritid.

Bakgrund och problem Många HR-funktioner har idag genomfört en Human Resource Transformation (HRT) genom att anta ett strategiskt, affärsinriktat och externt fokuserat arbetssätt i linje med verksamhetens mål, för att skapa ett större bidrag till organisatorisk framgång och överlevnad. Detta fenomen har främst studerats ur ett ledningsperspektiv, och medarbetarnas perspektiv har inom forskningen delvis försummats. Då medarbetare ofta beskrivs som organisationers viktigaste resurser, skulle deras perspektiv kunna bidra till att skapa ökad förståelse för HRT och dess relation till organisationers långsiktiga överlevnadsförmåga, en förmåga som ofta beskrivs som organisatorisk resiliens. Syfte och metod Studiens syfte är att skapa större förståelse för relationen mellan medarbetare och HRT, och hur detta kan förstås i relation till resiliens, genom att belysa fenomenet HRT ur ett medarbetarperspektiv. Då studien syftar till att skapa en ökad förståelse, har en kvalitativ forskningsmetod använts där det empiriska materialet hämtats genom nio semistrukturerade intervjuer. Respondenterna är från tre lokalt förankrade organisationer med olika branschtillhörighet. Resultat och slutsats Studiens empiriska material visar på att majoriteten av de intervjuade saknar ordentlig insikt i HR-funktionen och dess uppgifter. De flesta hade ingen relation till HR alls, och uttryckte ett lågt förtroende för funktionen. Det förekom en allmän önskan om ökad närvaro från HR för att skapa möjligheter till relationsbyggande, och för att HR skulle få större insyn i det operativa arbetet. För att besvara studiens problemformulering utgår analys och slutsats från dels ett systemteoretiskt perspektiv, dels ett relationellt perspektiv som skapats av studiens författare. Utifrån ett systemteoretiskt medarbetarperspektiv, är relationen mellan medarbetare och HR av begränsad betydelse och dess påverkan på resiliens är inte möjlig att göra uttalanden om. Utifrån ett relationellt medarbetarperspektiv är relationen av betydelse i egenskap av en av de resurser som påverkar organisationens medarbetarskap, som i sin tur kan ses som en av de sociala resurser som kan påverka resiliens. Därmed finns även större möjligheter att analysera och dra slutsatser om relationen mellan HRT och resiliens. / Background and problem Today, many HR functions have implemented an HRT by taking a strategic, businessoriented and externally focused approach in line with the business objectives, in order to create a greater contribution to organizational success and survival. This phenomenon has mainly been studied from a management perspective, and the employees' perspective has been partially neglected in research. As employees often are described as the most important resources of organizations, the employee perspective could contribute to creating an increased understanding of HRT and its relation to organizations' long-term survival ability, an ability that is often described as organizational resilience. Purpose and method The purpose of the study is to create a greater understanding of the relationship between employees and HRT, and how this can be understood in relation to resilience, by highlighting the phenomenon of HRT from an employee perspective. Since the study aims to create an increased understanding, a qualitative research method has been used in which the empirical material was obtained through nine semi-structured interviews. The respondents are from three locally based organizations with different industry affiliations. Results and conclusion The empirical material of the study shows that most of the interviewees lack proper insight into the HR function and its tasks. Most had no relation to HR at all and expressed a low confidence in the function. There was a general desire for increased presence from HR to create opportunities for building relationships, and to give HR greater insight into the operational work. To answer the problem formulation of the current study, both analysis and conclusion are based on a system-theoretical perspective as well as a relational perspective created by the authors of the current study. From a systemtheoretical perspective, the relationship between employees and HR is of limited importance and its impact on resilience is not possible to make statements about. From a relational employee perspective, the relationship is important as one of the resources that influences the organization’s followership, which in turn can be seen as one of the social resources that can affect resilience. Therefore, there are also greater opportunities to analyze and draw conclusions about the relationship between HRT and resilience.

Syfte: Förklara begreppen empowerment och medarbetarskap samt visa hur de kan te sig i praktiken inom kulturnäringarna. Metoder: Kvalitativ metod med material från litteraturstudier och ostrukturerade samtal med medarbetare på olika positioner och nivåer i åtta gävleorganisationer inom kulturnäringarna. Resultat & Slutsats:Observationerna gjorda på plats stämmer relativt bra med befintliga tankar om välfungerande organisationer i litteraturen. Organisationer inom kulturnäringarna överlever alla på något vis genom sina medarbetares kreativitet. För att utnyttja det på bästa sätt bör organisationen... ...vara organisk, det vill säga kunna anpassas efter de personligheter och kompetenser som finns i den. Detta sätter å andra sidan höga krav på rekrytering och social kompetens. ...ha någon form av plattform (i uppsatsen också kallat idékatalysator) där medarbetare från organisationens delar kan mötas, utbyta information och komma med synpunkter på varandras idéer. Detta kräver dock att man har ”högt i tak” samtidigt som man respekterar varandras expertområden. ...göra medarbetare delaktiga – då ökar deras engagemang och viljan att vårda det de själva är med och bygger upp. Ansvar under frihet. Dessutom finns nu tecken på att omgivningens inflytande blivit så stort att något vi kallar ”den utomstående medarbetaren” har skapats. Är kulturnäringarnas medarbetarskap att föredra även i andra näringar? / Objectives: The purpose of this thesis is to explain the teoretical terms of empowerment and employeeship by exploring their usage in a practical context of the Creative Industries. Scientific Methods: Qualitative research method with theoretical material gathered by Analysis of Literature and empirical material by performing Unstructured Interviews with employees in eight organizations acting in the fields of the Creative Industries in the Gaevle Municipality, Gaevleborg County. Results & Conclusions: The study shows that employeeship and empowerment will be most effective in the organizations of the Creative Industries if... … the organization is able to adapt to the qualifications and personalities of its staff. This demands a lot in recruitment and social skills. ...some kind of platform is used where personnell from different departments can swop information, comment and improve each others ideas. This requires a freedom of action where everybody dares to speak. ...all employees are involved. This will increase the commitment and reach an ”independence with responsibility”-situation. The terms of the literature are reminiscent of the field work findings, thought rarely put down in words in the studied cases. May the employeeship of the Creative Industries be preferable in other industries and services as well?

Digitaliseringen har reformerat många aspekter av vårt samhälle och den pågående digitala utvecklingen är oundviklig. Organisationer tvingas därmed till två val; att genomgå förändring eller försvinna från marknaden. Genom en kvalitativ forskningsmetod ville vi skapa en ökad förståelse för digitaliseringens inverkan på en organisation med betoning på medarbetarskap och ledarskap. För att uppnå detta har vi genomfört en fallstudie tillsammans med Nordea Bank AB Sverige. Vi genomförde 12 stycken semistrukturerade intervjuer och observerade 3 stycken olika arbetsplatser för att på så sätt skapa en förståelse för digitaliseringens inverkan. Vid studiens start trodde vi att det var aktuellt att inkludera olika kön- och åldersperspektiv då vi ansåg att den digitala förändringen kunde leda till olika typer av upplevda erfarenheter. Dock visade det sig att det inte skiljde sig åt mellan könen men att det istället fanns en åtskillnad kring ålder och erfarenhet. Studiens resultat visade att Nordea Bank AB har valt att genomgå en digital förändring och att de hanterar detta på olika sätt utifrån medarbetarskap och ledarskap. Vi kan även fastslå att organisationen har kommit långt i sin digitala förändringsprocess då medarbetare dagligen kommer i kontakt med digitaliserade arbetsverktyg. Dock är vi medvetna om att banken kommer att möta ytterligare utmaningar och möjligheter vilket innebär att de måste ha ett förändringsbenäget beteende även i framtiden. / Digitalization has transformed many aspects of our society. Currently, digital development is inevitable. Organizations are forced to choose between transforming or disappearing from the market. Through a qualitative research method we wanted to create awareness of digitalization’s impact on employeeship and leadership. To achieve this, we conducted a case study with Nordea Bank AB Sweden. We also conducted 12 in-depth interviews and 3 different observations in order to gain a deeper understanding of digitalization’s impact on the work environment. In the beginning of this study we believed that we would find differences between gender and age. The results have shown that we could only find differences between ages and experiences among our respondents. Our study also showed that Nordea Bank AB has chosen to accept this digital transformation. We also concluded that the organization handled this change in different ways in relation to employeeship and leadership. Furthermore, the study showed that the organization has implemented their digital transformation well because their employees use their developed digital tools daily. However, we are aware that the bank needs to continuously adapt to the change because they will face new challenges and possibilities in the future.

Studien syftar till att undersöka medarbetarsamtal utifrån ett chefsperspektiv och studien intresserar sig för vilka effekter cheferna upplever att samtalet generar i verksamheten och hur de använder sig av samtalet i utveckling av verksamheten. Metoden är kvalitativ och utgörs av åtta stycken semistrukturerade intervjuer, där individer med personalansvar fick möjlighet att berätta sina upplevelser och erfarenheter av samtalet samt reflektera runt dess betydelse utifrån deras position i organisationen. Resultatet visar att medarbetarsamtalet är en tids- och energikrävande insats för cheferna som ibland måste ställa sin fritid till förfogande. Dialog och social kompetens lyfts fram som nyckelfaktorer för ett bra samtal och deltagarna i studien förlitar sig på sin upparbetade erfarenhet och känner en trygghet i sin yrkesroll vid genomförandet av samtalet. Denna studie bidrar till djupare kunskap om chefernas upplevelse av medarbetarsamtalet och dess potential som styrverktyg inom organisationer och kan medverka till framtida forskning som ett komplement till studier rörande medarbetarnas upplevelse. Studien visar att det även kan vara av intresse att via observationer av samtalet undersöka hur väl det praktiska genomförandet stämmer överens med chefens intentioner om verksamhetsutveckling. / This study aims to examine employee review, based on a manager perspective with an interest in what effects leaders' experience it is generating, and how they use the employee review in the development of their organization. The method used in this study is qualitative and comprises eight semi-structured interviews, in which individuals with personnel responsibility where given the opportunity to share their comprehension off and experience from the phenomenon employee review, and its importance based on their position in the organization. The result shows that the employee review is a time and energy-intensive effort for the managers who sometimes have to make their spare time available for the task.Dialogue and social skills are highlighted as key factors for a good conversation, and the participants in the study relies on their self-generated experience and feel confident in their professional role in the implementation of employee review. This study contributes to deeper knowledge of the managers' experience regarding the employee review and its potential as an organizational management tool, and can contribute to future research as a complement to studies regarding the employees' experience. The results shows that it may also be of interest to study employee reviews through observations of the interview, how well the practical implementation is in line with the manager's intentions on business development.

The purpose of this thesis is to examine how the Swedish public sector, exemplified by a Swedish municipality, evaluates its managers. With the support of scientific research it proposes possible solutions to improve the evaluation of managers across the public sector. The municipality is located in western Sweden. Senior management has contributed to this thesis by providing access to senior managers across different divisions within the municipality. The study has been performed by conducting personal interviews with eight senior managers. The interviews were structured and all of the managers were asked a series of nine standardised questions. Using their initial responses they were then asked a series of individual questions based upon their answers to the nine standardised questions. The results of the study shows that whilst the municipality has created routines for the evaluation of its managers it does not always evaluate the formal part of management. Almost all of the interviewed managers have experienced flaws with the current methodology. They made several suggestions to improve the process. Using existing research, the study was also able to highlight potential flaws with the evaluation process and suggested several ways to improve upon current practices.

Studiens syfte är att studera hur arbetsorganisationer förhåller sig till arbetsmiljöföreskrifterna AFS 2105:4 och AFS 2001:1 och hur ledare utövar arbetsmiljöarbete i praktiken. För att studera detta har vi genomfört intervjuer och använt en kvalitativ forskningsmetod. Nutidens arbetsliv präglas av komplexitet, flexibilitet och allt mer decentraliserade organisationer. Detta kan ses leda till en utmaning för chefen att orientera sig i denna komplexitet. Med anledning av de i Sverige höga sjukskrivningstalen på grund av psykisk ohälsa riktas idag ett allt större fokus på den sociala och organisatoriska arbetsmiljön. Hur arbetsmiljöarbetet och ledarstilen kan antas främja en god arbetsmiljö är denna studies fokus. Studiens resultat visar att det för att den relationsorienterade ledarstilen ska ha en möjlighet att nå önskad effekt på arbetsmiljön krävs ett medarbetarskap. Även struktur och organisering kring hur det relationella; såsom hur samtal, dialog, uppföljning och åtgärder ska genomföras ingår i studiens fokusområden. / The purpose of this study is to study how labour organizations relate to the work environment regulations AFS 2015:4 and AFS 2001:1 and how managers exercise work environment management in practice. To study that we conducted interviews and used a qualitative research method. Today ́s labour market is characterized by complexity, flexibility and more decentralized organizations. It can be a challenge for a manager to orientate in this complexity. Due to the high level of psychological ill health, today ́s focus is increasingly on the social and organizational work environment. Due to Sweden’s highnumbers of employees reporting sick, a sick leave caused by psychological ill health, focus is increasingly pointed towards the social and organizational work environment. The focus of this study is on how the work environment and leadership style can be assumed to promote satisfied employees. The results show that for the relationship-oriented leadership style to have an opportunity to achieve the desired effect on the work environment, empowerment of the employee is required. Organizational structure with a relational focus, such as conversations, dialogue, follow-up and how to carry out necessary precautions and actions are also in focus in this study.

Avhandlingen behandlar idén om medarbetarskap med utgångspunkt från hur begreppet medarbetarskap tolkas och används. Syftet är att öka kunskapen kring idén och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik. I den teoretiska referensramen har nyinstitutionell teori integrerats med teorier kring lärande och implementering. Strukturen i analysen utgörs av en metafor som behandlar hur populära idéer reser in i och genom organisationer. Centrala begrepp i tolkningen av vad som sker i mötet mellan idé och subjekt vid de olika anhalterna på resan är översättning, lärande och ömsesidig anpassning. Studien har genomförts i form av fallstudier vid ett statligt bolag och vid ett landsting där medarbetarskapsprogram bedrivits. Resultaten grundar sig huvudsakligen på intervjuer, vilka kompletterats med observationer och dokumentstudier. Resultaten visar att det skett en ömsesidig anpassning mellan idé och subjekt vid den studerade enheten i landstinget med ökad delaktighet, förståelse för varandra och ett förbättrat arbetsklimat som följd. Idén integrerades i hög grad i den vardagliga verksamheten. Vid det statliga bolaget passerade idén förbi utan några större bestående avtryck i de studerade grupperna och idén integrerades inte i den ordinarie verksamheten. Resultaten kan förstås med grund i hur programmen genomförts tolkat utifrån lärandeteorier och olika perspektiv på implementering. Genomförandet i det statliga bolaget kännetecknades av central styrning och snäva frihetsgrader vad gäller form och innehåll för medarbetarskapsutvecklingen. Vid landstinget var däremot behoven vid de lokala enheterna en grundläggande utgångspunkt för inriktningen på medarbetarskapsutvecklingen där delaktighet i idéutvecklingen och genomförandet av programmet var en ledstjärna. I översättningen av idén om medarbetarskap i ord finns skiljelinjen mellan personer på olika nivåer i organisationen, snarare än mellan organisationerna. Medarbetare vid enheterna ser medarbetarskapsbegreppet i första hand som ett kollektivt begrepp, där gruppens funktion är i centrum, medan de som representerar organisationsnivån i större utsträckning betonar individens ansvar och agerande. Vilket perspektiv och vilka intressen individen har ser ut att ha betydelse för hur idén uppfattas. Vidare kan den spridning och det genomslag som idén om medarbetarskap fått i svenskt arbetsliv, förstås utifrån dess samstämmighet med tidsandan och den generella utvecklingen som skett i samhälle och arbetsliv. / The aim of this thesis is to increase knowledge of the idea of co-workership and how it is manifested in the practice of organizations. The point of departure is how the concept of co-workership is interpreted and used. The theoretical framework is based on an integration between new institutional theory and theories about learning and implementation. The starting point of the analysis is a metaphor about popular ideas travelling into and through organizations. Central concepts are learning, translation and mutual adaptation. The study is based on a qualitative case study with two cases, a county council and a state-owned company, where co-workership programs have been implemented. The empirical material consists mainly of interviews. In addition observations and document studies have been used. The results indicate that a mutual adaptation between idea and operation occurred in the studied unit in the county council, with consequences in the daily work, while the idea passed without any lasting impressions at the unit level in the state-owned company. These findings may be understood in terms of how the co-workership program was implemented, interpreted through theories of learning and implementation. The co-workership development in the county council was characterized by employee participation in identifying needs and choice of areas of work as well as a high level of integration in the daily operations. In the studied groups in the state-owned company, the employees did not participate in the planning, and the co-workership program was not actively integrated into daily operations. Hence, there were not the same opportunities for a mutual adaptation between idea and operation as we found in the unit at the county council. In translating the idea into words, differences were found mainly between people at different levels in the organizations. At the organizational level co-workership was viewed as an individual concept emphasizing the responsibility and actions of the individual. Employees in the studied units, on the other hand, mainly expressed co-workership as a collective concept, focusing on the team and how it functions. The interpretation of the concept seems to be connected to the perspective of different parties within the organizations. Furthermore, the spread and the popularity of the idea of co-workership in Swedish working life can be understood in terms of the ideas correspondence with the current zeitgeist, and in relation to the general development going on in society and working life.

Chefskapet medför ett stort ansvar för att medarbetarna ska må bra. Samtidigt är chefspositionen inom vård och omsorg en svår och utsatt situation att arbeta i. Det är flera olika faktorer som gör rollen som chef inom vård och omsorg mer komplex än inom andra organisationer. Forskning visar att dessa chefer är i behov av både socialt och organisatoriskt stöd för att lyckas i sitt chefskap. Studien utforskar vilken roll det organisatoriska stödet spelar för det hälsofrämjande ledarskapet. Syftet var att undersöka hur det organisatoriska stöd enhetschefer inom vård- och omsorgssektorn får påverkar det stöd de ger sina medarbetare samt resursers inverkan på det stöd chefer ger. Kvantitativ forskningsmetod användes i form av en tvärsnittsstudie där en webb-enkät skickades ut till vård- och enhetschefer i Västra Götalandsregionen. Deltagarna som besvarade enkäten var 52 chefer (45 kvinnor, 6 män) mellan 35 och 65 år. Data har analyserats med hjälp av en serie enkla regressionsanalyser. Resultaten visade att chefer som inte upplevde brist av stöd från specialister (såsom IT- och personalavdelning) upplevde i högre grad att de kunde göra sin medarbetare mer delaktiga. Även att inte uppleva brist på resurser var associerat med att enhetscheferna upplevde sig kunna erbjuda sina medarbetare utvecklingsmöjligheter, som är sammankopplat med arbetsengagemang. Dålig insyn i medarbetargruppen eller anse sig ha otillräcklig tid korrelerade med uppfattningen att anse sig inte kunna strukturera upp sina medarbetares arbete. Således fann författarna fog för att det stöd och resurser chefer inom vård och omsorg har tillgång till, påverkar hur de har möjlighet att arbeta med hälsofrämjande insatser.

Komplexitet och flexibilitet är två faktorer som präglar dagens arbetsplatser, gamla etablerade mönster ersätts med nya och ständigt föränderliga organisations - och anställningsformer. Arbetet är en essentiell del av individens tillvaro som bidrar till inkomsttrygghet såväl som social samhörighet och känsla av identitet. Likaså som förändringar utmanar organisationers och anställdas trygghet skapas också möjlighet för nya infallsvinklar samt strukturella åtgärder. För att hantera dessa förutsättningar är det betydelsefullt att identifiera de områden som lägger grund och främjar arbetsplatsens hållbarhet. Syftet med studien var att utifrån en hälsofrämjande ansats analysera och beskriva medarbetares upplevelser av lärande inom organisationen, samt identifiera faktorer som skapar en hållbar och attraktiv arbetsplats. Den teoretiska referensramen består av teorierna; Senges fem discipliner, Empowerment och WHO- modellen Healthy Workplace. Studien utgår ifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt och en abduktiv ansats. Empirin har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i två huvudkategorier och sex subkategorier. Resultatet redogör för hälsofrämjande faktorer i form av ett starkt medarbetarskap som utgörs av en trygg och stabil arbetsmiljö där sammanhållningen stärker både den inre- och yttre kvaliteten. Kompetensutveckling sker formellt som informellt, där arbetsplatslärande som sker mellan medarbetare lyfts fram som mest framträdande. Det förutsätter vidare en öppen dialog, struktur och ett positivt arbetsklimat. Slutligen visade studiens fynd att medarbetarskapet är kärnan i att utveckla starka attraktionsattribut och är avgörande för vad som håller medarbetarna kvar på arbetsplatsen. Vidare konstaterades att ledarskapet ger förutsättningar för att medarbetare tillsammans arbetar i hållbart samt trivsamt arbetsklimat, med fokus på medarbetarnas välmående och arbetstillfredsställelse. / Complexity and flexibility are two factors that characterize today's labor market; old established patterns are replaced with new and ever-changing forms of organization and employment. Work is an essential part of the individual's existence that consists of income security as well as social affiliation and sense of identity. Just as changes challenge the security of organizations and employees, opportunities for new approaches and structural measures are also created. In order to deal with these conditions, it is important to identify the areas that lay the groundwork and promote the sustainability of the workplace. The aim of the study was to analyze and describe employees' experiences of learning within the organization, as well as identify factors that create a sustainable and attractive workplace based on a health promotion approach. The theoretical frame consists of the theories; Senge's five disciplines, Empowerment and WHO- model Healthy Workplace. The study is based on a hermeneutic and abductive approach. The empirical data was collected through eight semi-structured interviews and analyzed through a qualitative content analysis that resulted in two main categories and six subcategories. The result showed that health-promoting factors in form of a strong co-workership that consists of a safe and stable work environment where good companionship strengthens both the internal and external quality. Competence development takes place formally as informally, where workplace learning that occurs between employees is highlighted as most prominent. It also requires an open dialogue, structure and a positive working climate. Finally, the study's findings demonstrate that the co-workership is the core of developing strong attraction attributes and is crucial to what keeps employees in the workplace. Furthermore, it was found that the leadership provides the conditions for employees to work together in a sustainable and pleasant working climate, focusing on the employees' well-being and job satisfaction.