Banker är en viktig del i samhället. Eftersom de är fundamentala för det finansiella systemet krävs krav på långsiktigt arbete. Att vara hållbarhet i sin verksamhet blir allt viktigare på grund av bland annat ökade krav från kunderna. Studien behandlar hur olika associationsformer hanterar hållbarhet. Syftet med uppsatsen är att undersöka och förklara skillnaden i hållbarhet mellan de olika associationsformerna på den svenska bankmarknaden.För att undersöka och förklara skillnaderna intervjuades personer i ledande positioner på olika banker. De tre möjliga associationsformerna på den svenska bankmarknaden är representerade i urvalet. Undersökningen begränsades till sex banker på grund av studiens tidsram.I vår analys av det erhållna empirimaterialet konstaterades att synen på hållbarhet skiljer sig åt beroende av vilken associationsform banken har. Vi fann att det föreligger en skillnad i prioritering i relationen mellan lönsamhet och hållbarhet. Medlemsbankerna agerade filantropiskt och oegennyttigt för en större samhällsnytta och har inget eget vinstintresse. En av de två medlemsbankerna ansåg att det var själva vinstsyftet som ej är förenligt med hållbarhet. Bankaktiebolagen och sparbanken såg lönsamhet som en förutsättning för att vara hållbar. De såg hållbarhet som ett medel för att kunna göra vinst medan medlemsbankernas mål är hållbarhet och att ekonomin enbart är ett medel för att uppnå det.

Hållbar utveckling är ett dagsaktuellt ämne och hållbarhetsrapportering har på grund av detta fått en allt större närvaro i företags rapporteringsflora. I tidigare forskning diskuterades det huruvida detta ska ske på frivillig basis eller omfattas av ett obligatoriskt lagkrav. Som en följd av detta har Sverige kompletterat Årsredovisningslagen med en tvingande reglering gällande hållbarhetsrapportering. Syftet med denna studie är att jämföra hållbarhetsrapporters innehåll före och efter införandet av det nya lagkravet för hållbarhetsrapportering för att se om några förändringar går att identifiera. Studien kategoriseras som en kvalitativ innehållsanalys eftersom att en granskning av fyra olika bankers hållbarhetsrapporter använts som grund för det empiriska materialet. Vidare kan studiens klassificeras som en tolkande forskning med en abduktiv ansats då fokus legat på tolkning av ord. Litteraturgenomgången är uppbyggd av en introduktion till ämnet hållbar utveckling och forskning inom området. Fortsättningsvis inkluderas det EU-direktiv som föranlett lagstiftningen i Sverige, samt en presentation av Sveriges egna lagstiftning. Avslutningsvis inkluderades även relevanta teorier i sammanhanget. Den empiriska sammanställningen bygger på granskningen av hållbarhetsrapporternas innehåll utifrån sex fastställda områden. Det empiriska materialet analyserades i två steg i form av en jämförande analys för varje enskild bank, och sedan en generell analys för samtliga banker.   Både vald litteratur och empiri tyder på att en lagstiftning innebär förändringar, men i varierande grad. Genom resultatet kunde det uppmärksammas att lagstiftningen inte inneburit några större förändringar för de banker som granskats. De förändringar som fanns kunde härledas till innehållet i lagstiftningen, men det påvisade även att det fanns andra motivationer till en förändrad hållbarhetsrapport.   Studiens bidrag ligger i tillhandahållandet av en första granskning av vad lagstiftningen har haft för eventuella effekter på hållbarhetsrapporteringen. Detta erbjuder potentiellt en ökad medvetenhet för de företagen som inkluderats i studien om hur de själva hållbarhetsrapporterar i förhållande till respektive hållbarhetsområde. De inkluderade hållbarhetsrapporterna sätts i ett mer omfattande sammanhang med fyra olika perspektiv. I ett mer generellt avseende bidrar studien till ett verktyg som andra likartade företag kan använda som inspiration i sin fortsatta hållbarhetsrapportering.

Under det årliga mötet för World Economic Forum (2013) uppmärksammades oron kring att framförallt banker har en brist i förtroendet. Enligt Valdivia (2012) är kommunikation viktigt för att återuppbygga detta förtroende. Grunig (1979) menar att kommunikationsproblem kan lösas genom riktade meddelanden till intressenter kring Corporate Social Responsibility (CSR). Yamak och Süer (2005) konstaterar att detta kan vara svårt för banker då de har många olika sorters intressenter. Genom vår forskningsfråga ”Hur ser svenska bankers kommunikation till olika intressenter ut i deras hållbarhetsrapportering?” har vi med denna studie kunnat bidra till det gap som vi ser i intressentteorin, då den inte beskriver hur kommunikationen skiftar mellan intressenter.Kommunikation mellan företag och intressenter är något som Kleine och von Hauff (2009) påpekar är en viktig del av CSR-arbetet. Kommunikation kan se olika ut beroende på vem den är riktad till. Den kan innehålla objektiva och subjektiva argument (Tan 2002), men den kan även delas in efter explicit och implicit CSR (Matten & Moon 2008). Coupland (2005) tar även upp att kommunikationen kan uttryckas genom societal, responsible och other de-legitimation. Olika strategier i kommunikationen gällande en- och tvåvägskommunikation har även tagits fram av Morsing och Schultz (2006). Dessa olika kommunikationssätt används för att besvara forskningsfrågan.För att besvara forskningsfrågan har vi studerat de svenska storbankernas senaste hållbarhetsrapporter genom en kvalitativ dokumentanalys. Hållbarhetsrapporter är offentligt material och något som alla kan få åtkomst till, vilket ökar replikerbarhet.Vår empiri utgör en sammanfattning av den kommunikation som sker från bankerna till ägarna, anställda, kunder och samhället. Denna kommunikation har analyserats utifrån de olika kommunikationssätten som tagits upp, där vi sedan har konstaterat hur kommunikationen skiljer sig åt beroende på intressent. / Program: Civilekonomprogrammet

<p><strong>Title: </strong>Bergslagens Sparbank – A market survey of the bank’s corporate customer’s attitudes</p><p><strong>Seminar</strong><strong> date: </strong>2010-02-05</p><p><strong>Course: </strong>Individual essay, 30 higher education credits</p><p><strong>Authors: </strong>Mathias Lindberg, Bogdan Efimov</p><p><strong>Advisor: </strong>Pia Lindell</p><p><strong>Key Words: </strong>relationship marketing, finance industry,  customer satisfaction, customer loyalty</p><p><strong>Purpose: </strong>The purpose of this essay is to try to identify those factors that lead to customer satisfaction and customer loyalty among the corporate customers to Bergslagens Sparbank. The purpose is also to find out what the corporate customer think about Bergslagens Sparbank and why they think as they do.</p><p><strong>Method: </strong>For this essay the authors have chosen to use a combination of qualitative and quantitative methods. The reason for that a combination of these methods have been chosen is because the authors thought that it was a proper way to answer the essays main questions since these questions are of both qualitative and quantitative nature. Further the essay is built on an abductive approach.</p><p><strong>Conclusions: </strong>We have identified several factors that create customer satisfaction and customer loyalty among the corporate customers to Bergslagens Sparbank.<strong> </strong>Mainly the corporate customer wants that Bergslagens Sparbank acts more like a partner and that the bank is more engage in the corporate customers businesses. There are also other factors that create customer satisfaction and customer loyalty, an example is that the bank should create a total experience around their core services. Other examples are the importance of personnel in the creation of customer satisfaction and loyalty and that the bank can provide all the available services in the market and that these services work without any problems.</p>

Title: Bergslagens Sparbank – A market survey of the bank’s corporate customer’s attitudes Seminar date: 2010-02-05 Course: Individual essay, 30 higher education credits Authors: Mathias Lindberg, Bogdan Efimov Advisor: Pia Lindell Key Words: relationship marketing, finance industry,  customer satisfaction, customer loyalty Purpose: The purpose of this essay is to try to identify those factors that lead to customer satisfaction and customer loyalty among the corporate customers to Bergslagens Sparbank. The purpose is also to find out what the corporate customer think about Bergslagens Sparbank and why they think as they do. Method: For this essay the authors have chosen to use a combination of qualitative and quantitative methods. The reason for that a combination of these methods have been chosen is because the authors thought that it was a proper way to answer the essays main questions since these questions are of both qualitative and quantitative nature. Further the essay is built on an abductive approach. Conclusions: We have identified several factors that create customer satisfaction and customer loyalty among the corporate customers to Bergslagens Sparbank. Mainly the corporate customer wants that Bergslagens Sparbank acts more like a partner and that the bank is more engage in the corporate customers businesses. There are also other factors that create customer satisfaction and customer loyalty, an example is that the bank should create a total experience around their core services. Other examples are the importance of personnel in the creation of customer satisfaction and loyalty and that the bank can provide all the available services in the market and that these services work without any problems.

Ämnet motivation är ett omdiskuterat och intressant ämne med tanke på att det finns många olika motivationsmodeller och teorier. Arbetsmotivation anses centralt för att förstå individuellt samt organisatoriskt beteende och på så vis viktigt för ett företags verksamhet. Studiens syfte är att undersöka motivation hos privatrådgivare i bankbranschen genom inreyttre- och interaktiva motivationsteorier. Studien syftar även till att undersöka om de finns en målkonflikt mellan de olika teorierna av motivation. Empirin har i huvudsak samlats in genom en kvalitativ forskningsmetod, med fem stycken intervjuer som alla har ägt rum på Nordeas kontor i Solna. Det har också utförts en kompletterande kvantitativ forskningsmetod för att förbättra tolkningen av resultatet. Den teoretiska referensramen innehåller Herzbergs tvåfaktorteori med hygien- och motivationsfaktorer, Self Determination Theory (SDT), de inre- yttre och interaktiva motivationsteorierna, en tidigare studie om arbetsmotivation inom bankbranschen samt en sammankoppling mellan de olika teorierna. Studiens resultat visar att den inre motivationsteorin är den mest centrala. Om den anställda inte upplever sig utföra ett meningsfullt arbete så spelar de övriga motivationsfaktorerna mindre eller ingen roll. Gällande målkonflikter visar studien att det inte finns någon målkonflikt mellan den inre- och interaktiva motivationen eller mellan den yttre- och interaktiva motivationen. I motsats till tidigare forskning visar studiens resultat att den yttre motivationen kan påverka den inre motivationen på ett positivt sätt.

Denna uppsats undersöker hur ett regelverk som MiFID II kan påverka förutsättningarna för samskapande i bankbranschen. Teorin i studien baseras på tjänstedominant logik och fokuserar på aspekten samskapande. För att analysera regelverkets påverkan på samskapande har studien utgått från DART-modellen, dess fyra parametrar har använts för att analysera påverkan av utvalda artiklar ur regelverket. En kvalitativ studie har genomförts med semistrukturerade intervjuer. Företrädare för fem olika svenska banker har intervjuats om MiFID II och hur de ser dess påverkan på kundrelationerna. Resultatet visar att regelverk påverkar förutsättningarna för samskapande, framförallt avseende parametrarna Dialog och Risk/Fördelar vilka representerar förutsättning för samskapande, respektive tillgång till information för att kunna besluta om samskapande ska etableras eller inte. Uppsatsen omfattar företrädare för bankerna och deras perspektiv på samskapande relaterat till MiFID II. Författarna rekommenderar ytterligare forskning med fokus på kundperspektivet.

Syftet med uppsatsen är att se ifall hållbarhetsarbetet skiljer sig åt mellan de båda bankerna Nordea och Swedbank baserat på lagstiftad respektive frivillig redovisning. Utifrån Carroll’s trefaldiga modell kommer vi att undersöka inom vilket av områdena ekonomiskt, etiskt och legalt ansvar som den största faktiska förändringen har skett. Vi kommer även att undersöka om det skett en förbättring i det faktiska hållbarhetsarbetet utifrån legitimitetsteorin. Med utgångspunkt i vår problemformulering och frågeställning har vi tittat på bankernas hållbarhetsredovisningar och gjort sammanställningar utifrån ett antal indikatorer, sedan har vi kompletterat denna information genom att intervjua en anställd i en av bankerna som arbetar med just hållbarhetsfrågor. Den information som samlats in har analyseras och tolkats med hjälp av de teorier vi anser vara relevanta i ämnet, bl.a. Carroll’s pyramid och dennes trefaldiga modell samt legitimitetsteorin. Utifrån denna analys presenterar vi vår slutsats angående bankernas hållbarhetsarbete och diskuterar huruvida vår frågeställning blivit besvarad och vad vi upptäckt under arbetets gång. Vi kan utifrån vår undersökning kunnat konstatera att redovisningen av hållbarhetsarbetet enligt GRI genomgått en positiv utveckling de senaste åren, för både Nordea och Swedbank, även om vägen dit sett annorlunda ut för respektive bank. Vi har sett vissa faktiska förbättringar av hållbarhetsarbetet, framför allt när det gäller utbildning, både intern och extern. Båda bankerna har dock en bra bit kvar innan man lyckats förankra hållbarhetsarbetet helt och hållet. Skillnaderna mellan lagstiftad och frivillig redovisning syns enbart i själva rapporterna, inte i det faktiska hållbarhetsarbetet.

Att anställa fel ledare kan få stora negativa effekter på produktivitet, konkurrensfördelar och en organisations budget. Därmed är det essentiellt för organisationer att rekrytera rätt individ för att leda en grupp eller en hel verksamhet. Rekryteringsprocessen är en tidskrävande uppgift med utmaningar för organisationer i form av att hitta, attrahera och behålla framgångsrika ledare. Denna studie syftar till att undersöka om de ledaregenskaper som beskrivs i jobbannonser är effektiva och överensstämmer med befintlig litteratur inom ledarskap och ledarbeteende. Specifikt kommer tjänster utannonserade inom bankbranschen för ledande positioner att studeras. Detta har genomförts genom en kvalitativ innehållsanalys av 110 arbetsannonser från totalt 13 olika banker. Syftet med studien är att studera vilka ledaregenskaper som efterfrågas för ledande befattningar inom bankbranschen. Studiens resultat ska vidare prövas mot tidigare forskning och teorier om ledaregenskaper i rekryteringsannonser. För att genomföra studiens syfte har tidigare forskning inom rekrytering och tidigare studier om ledaregenskaper inom arbetsannonser selekterats. Dessutom har teorier om ledaregenskaper, ledarskapsbeteende samt den transformella och transaktionella referensramen valts ut för att besvara studiens frågeställningar. Studiens resultat visade att ledaregenskaper som var flest förekommande i rekryteringsannonserna för chefspositioner inom bankbranschen var Samarbetsförmåga, Ansvarstagande, Ledarskapsförmåga, Kommunikativ, Stödjande, Serviceinriktad, Relationsskapande, Utvecklande, Analytisk och Aktiv. Vidare kan resultaten tolkas som att ledaregenskaperna presenterade i annonserna återspeglade samtliga teorier och tidigare forskning. Ingen teori kunde dock återge någon heltäckande förklaring av samtliga efterfrågade ledaregenskaper i bankernas rekryteringsannonser. / Recruiting the wrong leaders can have major negative effects on productivity, competitive advantage, and an organization's budget. Thus, it is essential for organizations to recruit the right individual to lead a group or an entire organization. The recruitment process is not only a time- consuming task but also a challenge for organizations to find, attract and retain successful leaders. This study aims to investigate whether the leadership traits described in job advertisements are efficient and consistent with existing literature in leadership and leadership behaviors. Specifically, positions advertised in the banking industry for leading positions will be studied. This has been carried out through a qualitative content analysis of 110 job ads from a total of 13 different banks. The purpose of the study is to study what leadership traits are in demand for leader positions in the banking industry. The results of the study will also be tested against previous research and theories of leadership traits in recruitment advertisements. To carry out the purpose of the study, previous research in recruitment and previous studies on leadership traits in job advertisements have been selected. In addition, theories of leadership characteristics, leadership behaviors and the transformal and transactional frame of reference have been selected to answer the study's questions. The results of the study showed that leadership traits that were most common in the recruitment ads for managerial positions in the banking industry were Collaborative skills, Accountability, Leadership skills, Communicative, Supportive, Service-oriented, Relationship-building, Developing, Analytical and Active. Furthermore, the results can be interpreted as that the leadership qualities presented in the advertisements reflected all theories and previous research. However, no theory was able to provide a comprehensive explanation of all the required leadership traits in the bank’s recruitment advertisements.

Background: The purpose of CSR is to contribute to economic, environmental and social sustainability within companies. Social sustainability aims to contribute with a profitable business and to be a good citizen of society and within the company. The banking industry operates a professional service business, where it’s important to maintain and create relationships with customers, employees and other areas of operation. Purpose: The purpose of this study is to compare and investigate the bank's view on social sustainability, how they set up performance measures and how they measure performance in terms of social sustainability, which is one of three dimensions within corporate social responsibility. The study shall explain how social sustainability is defined and how the definition affects elected performance measures and measurement. The study shall contribute with knowledge development about how banks define, design performance measures and measure social sustainability. Method: The study follows a qualitative method with an abductive approach. Five interviews, with three different banks, have been conducted in the form of semi-structured interviews with the aim of sharing knowledge and answering our main question.  Conclusion: We can conclude that the definition of social sustainability is different among the banks but that chosen performance measures are very much alike if not identical. This means that banks measure the same performance measures, which refers to different things. Finally we consider that the line between making performance measures and measurement is subtle, hence the social sustainability is measured before performance measurements are completed. / Bakgrund: CSR syftar till att bidra med ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet inom verksamheter. Social hållbarhet ska bidra till en lönsam verksamhet och handlar om att vara en god medborgare i samhället och verksamheten. Bankbranschen bedriver en professionell tjänsteverksamhet, där det är viktigt att bibehålla och skapa relationer med kunder, anställda och andra verksamhetsområden. Syfte: Syftet med denna uppsats är att jämföra och undersöka hur banker ser på social hållbarhet, sätter upp prestationsmått och mäter prestationer vad gäller social hållbarhet, som är en av tre dimensioner inom corporate social responsibility. Studien avser att redogöra för hur social hållbarhet definieras och hur definitionen påverkar uppsatta prestationsmått och mätning. Studien avser att bidra med kunskapsutveckling om hur banker definierar, sätter upp prestationsmått och mäter social hållbarhet. Metod: Uppsatsen har genomförts genom ett kvalitativt tillvägagångssätt med en abduktiv ansats. Fem intervjuer, med tre olika banker, har i form av semistrukturerade intervjuer genomförts med syfte att ta del av kunskap och besvara uppsatsens frågeställning. Slutsats: Vi kan konstatera att definitionen av social hållbarhet skiljer sig åt men att valda prestationsmått i många fall är lika om inte exakta, vilket innebär att bankerna mäter samma prestationsmått som avser olika saker. Slutligen anser vi att linjen mellan utformning av prestationsmått och mätning är hårfin, då vi konstaterar att den sociala hållbarheten mäts innan prestationsmått är färdigställda.