Finansmarknaden präglas av ett stort antal finansiella bestämmelser och genomförandet av dessa kan betyda stora förändringar för banker och liknande organisationer. Den 3 januari 2018 införde Europeiska unionen ett nytt finansiellt regelverk, MiFID II, som kom att påverka finansmarknadens alla aktörer. När det gäller implementering av ett regelverk som EU initierat, finns det en fast tidsram som bankerna måste anpassa sig till. Tidsramen för dessa implementeringar är oftast för kort vilket gör dem svåra att lyckas med. Målet med MiFID II var bland annat att öka transparensen på marknaden och stärka kundskyddet vilket bidrog till stora förändringar för svenska banker. Detta då regelverket ställde högre krav på bland annat rådgivarens dokumentation och lämplighetsbedömning samt att investeringsrådgivningen blev tvungen att vara än mer individanpassad än tidigare. Syftet med denna studie är därför att skapa förståelse hur implementeringen av ett finansiellt regelverk, i det här fallet MiFID II, genomförs på en svensk bank och vilken inverkan MiFID II har på rådgivarna och dess investeringsrådgivning. Detta genomfördes med en kvalitativ fallstudie där vi utförde semistrukturerade djupintervjuer med investeringsrådgivare. Resultatet visar att investeringsrådgivningen har blivit svårare och mer omfattande sedan införandet av MiFID II, på grund av ökad informationsinhämtning och dokumentering. Detta har medfört ett ökat ansvar på investeringsrådgivarna, vilket har ökat deras arbetsbörda. Rådgivarna upplever att det har blivit bättre för kunden med en ökad transparens och tydlighet av kostnader, men att omfattningen av MiFID II har gjort att rådgivarna inte hinner med att ge individanpassad investeringsrådgivning till alla kunder utan måste sedan införandet av MiFID II prioritera kunder med högre sparkapital.

Denna uppsats undersöker hur ett regelverk som MiFID II kan påverka förutsättningarna för samskapande i bankbranschen. Teorin i studien baseras på tjänstedominant logik och fokuserar på aspekten samskapande. För att analysera regelverkets påverkan på samskapande har studien utgått från DART-modellen, dess fyra parametrar har använts för att analysera påverkan av utvalda artiklar ur regelverket. En kvalitativ studie har genomförts med semistrukturerade intervjuer. Företrädare för fem olika svenska banker har intervjuats om MiFID II och hur de ser dess påverkan på kundrelationerna. Resultatet visar att regelverk påverkar förutsättningarna för samskapande, framförallt avseende parametrarna Dialog och Risk/Fördelar vilka representerar förutsättning för samskapande, respektive tillgång till information för att kunna besluta om samskapande ska etableras eller inte. Uppsatsen omfattar företrädare för bankerna och deras perspektiv på samskapande relaterat till MiFID II. Författarna rekommenderar ytterligare forskning med fokus på kundperspektivet.