År 2010 lanserades applikationen Instagram och har öppnat upp dörrarna till en ny personligare kommunikationsstrategi för företag. Den mycket visuella och snabba modebranschen är en av de industrier som dominerar med sin närvaro på Instagram. Denna studie ämnar skapa förståelse kring hur företag inom modebranschen använder Instagram som en kommunikationskanal, samt vilken påverkan användningen av Instagram har på företaget. Det teoretiska ramverk som ligger till grund för studien är samvärdeskapande som sker genom interaktion av fyra centrala byggstenar – dialog, tillgång, riskbedömning, och transparens. Författaren har utfört tre kvalitativa telefonintervjuer med företag inom olika delar av modebranschen. Författaren kom fram till att Instagram är en användbar kommunikationskanal som möjliggör att företag kan sprida sitt varumärke, skapa hållbara relationer med kunderna, och öppnar upp för en dialog mellan företag och konsument. Instagram hjälper företaget med produktion, service och marknadsföring. De aktiviteter de använder sig av är tävlingar, hashtags citat, igenkänningsfaktorer, inspirationsbilder, miljöbilder och samarbeten med bloggare.

Denna uppsats undersöker hur ett regelverk som MiFID II kan påverka förutsättningarna för samskapande i bankbranschen. Teorin i studien baseras på tjänstedominant logik och fokuserar på aspekten samskapande. För att analysera regelverkets påverkan på samskapande har studien utgått från DART-modellen, dess fyra parametrar har använts för att analysera påverkan av utvalda artiklar ur regelverket. En kvalitativ studie har genomförts med semistrukturerade intervjuer. Företrädare för fem olika svenska banker har intervjuats om MiFID II och hur de ser dess påverkan på kundrelationerna. Resultatet visar att regelverk påverkar förutsättningarna för samskapande, framförallt avseende parametrarna Dialog och Risk/Fördelar vilka representerar förutsättning för samskapande, respektive tillgång till information för att kunna besluta om samskapande ska etableras eller inte. Uppsatsen omfattar företrädare för bankerna och deras perspektiv på samskapande relaterat till MiFID II. Författarna rekommenderar ytterligare forskning med fokus på kundperspektivet.

Titel: DART- en modell för värdesamskapande - En studie i hur fastighetsmäklare och kunder samskapar värde Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Lizbet Brittsten och Sanna Pickelner Handledare: Jens Eklinder - Frick och Jonas Molin Datum: 2015 – Maj Syfte: Att kunder intresserar sig för ett värdeskapande tillsammans med företagen och vill delta allt mer i affärsprocesser, framför allt i tjänstesektorn, ligger i tiden. Då vi båda kommer arbeta i en tjänstebransch där det krävs samarbete med kunder, väcktes vårt intresse att fördjupa oss i ämnet. Syftet med den här studien är att utifrån ett företags- och kundperspektiv öka förståelsen för hur delarna dialog, access, riskbedömning och transparens påverkar värdesamskapandet i en säljprocess mellan tjänsteföretag och kunder. Metod: I studien har vi använt oss av en kvalitativ metod. Underlaget till studien samlades in genom semistrukturerade djupintervjuer med både fastighetsmäklare och kunder (säljare). Från intervjuerna har vi tagit ut nyckeltermer och presenterat dem i empirikapitlet. Utifrån ett deduktiv angreppssätt har det empiriska underlaget analyserats mot teorin och respondenternas svar har även jämförts sinsemellan.   Resultat & slutsats: Av de faktorer vi undersökte visade sig dialog och transparens ha ett starkare samband och vara mer framträdande vid värdesamskapande än access. Dessutom låg riskbedömning snarare till grund för de tre andra faktorerna vilket vi anser borde revideras och tydliggöras i modellen. Ett annat resultat från vår studie är att ett värdesamskapande snabbt kan övergå till ett värdeförstörande om det inte hanteras på rätt sätt igenom hela affärsprocessen.   Förslag till fortsatt forskning: Det vore intressant att prova våra två omarbetade DART-modeller i en studie med fler respondenter då vårt urval varit begränsat i storlek. Vi finner det också intressant att se om den befintliga DART-modellen är applicerbar i en studie där  utgångspunkten är en annan tjänstebransch där risktagandet inte är av samma betydelse. Vi föreslår även att utföra studier på området med ett induktivt angreppssätt, då vår studie varit begränsad till en befintlig teoretisk modell.   Uppsatsens bidrag: Ett teoretiskt bidrag från vår studie är att DART-modellen borde omformas. Den visade sig inte applicerbar fullt ut i vår studie. Vi har därför vidareutvecklat två modeller baserat på ursprungsmodellen. Dialog och transparens visade sig vara starkt sammankopplade och viktiga verktyg för mäklarna för att få kundernas förtroende. Det ser vi som ett praktiskt bidrag då vi anser att kombinationen av dialog och transparens är central och kan vara kopplad till förtroendeskapande även i andra tjänstebranscher. Kunders helhetsupplevelse, såväl monetärt som relationsmässigt, har i vår studie visat sig vara avgörande för det upplevda värdet.

Den här studien syftar till att undersöka VR-tjänsters utmaningar och möjligheter för samskapande av olika varianter av hus inom hustillverkningsbranschen. Genom teoretiska studier och kvalitativa intervjuer har riktlinjer för hur företag kan använda VR-tjänster för samskapande framträtt. De teoretiska områden som främst har behandlats är den tjänstedominanta logiken, innovationsprocessen, samskapande samt VR. Sex intervjudeltagare medverkade i intervjuerna. Dessa var i åldrarna 25–26 år, hälften var män, hälften var kvinnor. Det visade sig att deltagarna hade liten eller till och med ingen erfarenhetav VR sen tidigare. Studien visar att företag som ämnar använda sig av VR-tjänster för samskapande bör tänka på att tjänsten måste uppfylla vissa incitament och fördelar som bland annat handlar om att tjänsten måste vara kreativ och inspirerande för att ge så kallade nöjes- och lustfördelar, ge möjlighet till att utföra förändringar av ett virtuellt hus på ett unikt sätt, men även att deltagande i tjänsten i vissa fall även kan kräva någon form av kompensation för attanvändarna ska delta i samskapande. Det kan även krävas en tjänst som är kopplad till VR-tjänsten för att samskapande ska fungera på bästa sätt. Det finns potential för företag attanvända sig av VR-tjänster för att samskapa tillsammans med kunder, men det kan ännu komma att dröja innan användningen av liknande tjänster är utbredd och ett måste för företag att satsa på.

I Sverige har vi flera stora idrottsevenemang som var för sig lockar tiotusentals deltagare varje år. Arrangörerna av dessa idrottsevenemang har i uppgift att leva upp till varje deltagares (kunds) förväntningar och tillfredsställa deras behov. Kundvärde är ett centralt begrepp inom både kvalitetsutveckling och marknadsföring och kundvärdeskapande anses vara en viktig framgångsfaktor för alla organisationer. Inte minst i framtiden då konsumenterna allt mer vill vara med och utforma produkterna de köper. Syftet med studien var att uppnå ökad förståelse för kundvärdeskapande inom idrottsevenemang genom att undersöka hur arrangörer arbetar idag och vill arbeta i framtiden för att främja ett högt upplevt kundvärde hos sina deltagare. Empiri samlades in genom fem intervjuer med arrangörer av idrottsevenemang. Analys av datamaterialet visade att arrangörerna som ingick i studien idag använder strategier och aktiviteter inom 12 olika teman med syfte att främja ett högt upplevt kundvärde. Efter analys drogs slutsatsen att arrangörerna idag erbjuder sina deltagare möjlighet till samskapande av kundvärde framförallt genom att tillföra de tre förutsättningarna dialog, riskbedömning och transparens. Inför framtiden identifierades tre områden för fortsatt utveckling och förbättring kring kundvärdeskapande: utökad/differentierad dialog med deltagarna, fler samarbeten och ett tydligt socialt ansvar samt att ge deltagarna mer mandat att vara med och driva utveckling och vara delaktiga i utformningen av evenemangen. / In Sweden we have several major sports events and each of them attracts tens of thousands of participants each year. The organizers of these sporting events have the task of meeting the expectations of each participant (customer) and satisfy their needs. Customer value is a key concept in both Total Quality Management (TQM) and marketing and customer value creation is considered an important success factor for all organizations. Not least in the future when consumers increasingly want to be involved in designing the products they buy. The aim of the study was to achieve increased understanding of customer value creation in sports events by examining how organizers work todayand want to work in the future to promote a high level of customer value for their participants. Data was collected through five interviews with organizers of sports events. Analysis of the data showed that the organizers today use strategies and activities within 12 different themes with the aim of promoting a high level of customer value. A conclusion from the analysis was that organizers today offer their participants the opportunity to co-create customer value by adding the three building blocks dialogue, risk assessment and transparency. For future improvements and continued development in customer value creation three areas were identified: expanded/differentiated dialogue with participants, more collaborations and clear social responsibility and giving participants more mandate to participate in development and participate in the design of the events. / <p>2018-06-27</p>