Idag erbjuder en restaurangmåltid en helhetsupplevelse där maten inte ensam längre står i huvudfokus. Upplevelserummet får allt större betydelse och  i en strävan efter unicitet har det öppna köket blivit populärare än någonsin. I  den här uppsatsen studeras upplevelserummets påverkan på måltidsupplevelsen och det öppna köket hos en utvald restaurang i en medelstor stad i Sverige. Studien har genomförts som en enfallsstudie med kvalitativa intervjuer i fokus. Materialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar hur konsumenterna tydligt har uppfattat restaurangens koncept genom designen, medan ljud har påverkat den sociala miljön på ett negativt sätt.

Den digitala utvecklingens accelererande hastighet i samhället har förändrat hur människor lever sina liv. Kunders krav och förväntningar har förnyats vilket har förändrat tjänsters natur och hur organisationer och kunder interagerar med varandra. Förändrade interaktioner innebär nya förutsättningar för kundinvolvering, det vill säga samskapande av värde.  Samskapande sägs vara en förutsättning för att skapa värde inom tjänstesektorn medan digital transformation anses vara en förutsättning för att fortsatt vara aktuella på marknaden. Hur tjänsteorganisationer väljer att samskapa med kunder för att generera värde i digitala transformationsprocesser är därför ett intressant område att undersöka. Tidigare studier visar att det enskilt finns mycket forskning inom områdena digital transformation, samskapande och kundupplevelser men hur dessa områden samspelar och hanteras i praktiken är fortsatt outforskat. Bristen på forskning inom detta aktuella område har föranlett studiens forskningsfråga:  Hur använder organisationer inom tjänstesektorn samskapande med kunder för att generera värde vid digitala transformationer? Studien syftar till att skapa förståelse för hur organisationer inom tjänstesektorn involverar kunder i samskapande vid digitala transformationer och hur detta sedan skapar värde. För att uppfylla studiens syfte och besvara dess frågeställning har nio semistrukturerade intervjuer genomförts med ledare på företag inom tjänstesektorn som alla arbetat nära digitala transformationer. Det empiriska materialet har analyserats i relation till studiens teoretiska ramverk som består av tidigare forskning inom ämnena.    Studiens slutsats visar att det inte finns en precis beskrivning om hur företag samskapar med kunder vid digitala transformationer. Däremot går det att identifiera faktorer som på olika sätt påverkar innehållet och utformningen av den samskapandeprocessen. Två faktorer med stor påverkan på processens innehåll är ledningen och de värden som är tänkta att genereras i samband med processen. Studien visar även att en digital transformation kan delas upp i tre stadier; före digital transformation, under digital transformation och efter digital transformation. I alla dessa stadier involveras kunder men hur de involveras ser olika ut och hur de ser ut beror på vilka mål som är tänkt att uppnås med involveringen. Ofta används liknade metoder och verktyg för samskapande i samma stadie medan de kan skilja sig åt stadierna emellan. Kunderna involveras framför allt efter en digital transformation medan en mindre involveringen av kunderna sker före och under en digital transformation. Hur den samskapandeprocessen utförs och vilka metoder och verktyg som används har sedan en påverkan på vilket värde som processen genererar.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka hur användare involveras i produktutvecklingen av bildelningstjänster genom att studera kommunikationen mellan företag och användare, samt skapa en teoretisk modell som förklarar den innovativa dialogen mellan företag och användare. Studien använder en abduktiv ansats och för att samla in information har semistrukturerade intervjuer genomförts med representanter från fyra bildelningsföretag; GoMore, Audi unite, Mobilsamåkning AB och Sunfleet. Informationen har sedan tolkats utifrån den analysmodell som byggs upp i uppsatsen utifrån teori kring tjänstelogik. Resultatet av studien visar att användare involveras i produktvecklingen när redan befintliga produkter utvecklas vidare och att en stor del av förutsättningarna för en innovativ och därmed samskapande dialog mellan företag och användare i hög grad är uppfyllda, men detta forum används idag främst i andra syften.

Denna studie undersöker en värdeskapande process som förekommer inom byggbranschen. I denna något exceptionella kontext finns inte den fysiska kärnprodukten - bostaden - att tillgå förrän en avsevärd tid efter köp och det är således av betydelse för kunden att uppleva värde även i processen. Syftet är att undersöka vilka faser samt element som skapar värde för kunden i processen vid köp av en nyproducerad bostad, fram till tillträdesdagen. Från visningsdagen fram till inflyttning förekommer fem faser i processen som består av varsin cykel. Inom dessa återfinns ett eller flera av elementen interaktion, stödjande och samskapande. I de aktiviteter som Byggföretaget genomför i interaktion med kunden bistår dessa element i värdeskapandet. Slutsatsen kunde dras att det är kombinationen av elementen i processen som skapar värde för kunden, inte ett specifikt element isolerat från de andra.

Varje år vårdas 95 000 barn på sjukhus i Sverige. De vanligaste orsakerna till att barn 0–17 år söker vård är på grund av infektioner och skador. Alla barns rätt är att få sin röst hörd och möjlighet att uttrycka sin åsikt. Deras åsikt ska alltid beaktas utifrån mognad och ålder.  Efter grundlig information ska barn vara delaktiga i beslut gällande deras omvårdnad. Trots att flera studier påvisar barnsjuksköterskans skyldighet att göra barn delaktiga i omvårdnaden krävs det mer forskning, utbildning och konkreta metoder för att uppnå målet för delaktighet. Syftet med studien var att beskriva hur barnsjuksköterskan gör barn delaktiga i sin sjukdom och behandling. Data samlades in genom tio kvalitativa intervjuer med barnsjuksköterskor som arbetade med barn på sjukhus. Analysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Fyra huvudkategorier framkom: Att främja delaktighet genom att skapa en relation beskriver hur en relation och ett förtroende mellan barnsjuksköterskan och barnet kan skapas. Att främja delaktighet genom förberedelse beskriver hur barnsjuksköterskan kan göra barnet delaktig genom att förbereda muntligt, genom att visa bilder och genom att visa material. Att främja delaktighet genom aktivt deltagande beskriver hur barnsjuksköterskan kan göra barnet delaktigt genom att ge barnet möjlighet att bestämma och att låta barnet aktivt delta i omvårdnadsprocedurer och i sin sjukdom. Att främja delaktighet genom att anpassa vårdmiljön beskriver hur barnsjuksköterskan kan göra barnet delaktig genom att anpassa vårdmiljön efter barnets behov. Konklusionen av studien var att resultatet kan ge omvårdnadsprofessionen ökad kunskap och redskap för hur barnsjuksköterskan kan göra barnet delaktig i sin sjukdom och behandling.

e-Me projektet är ett innovativt forskningsprojekt där tillvägagångssättet co-design använts för att framställa en elektronisk assistent. e-Me realiserades i januari 2007 som ett pilotprojekt vid Högskolan i Borås. Den elektroniska assistenten är en artefakt som ska förenkla det administrativa och elektroniska livet för studenter. Målet med den här uppsatsen var att öka förståelsen kring co-designs grundidé, praktiska moment samt de kritiska roller som kan urskiljas i co-designprojekt. Studien är av intresse för alla som vill utvidga sin kunskapsbas inom både co-design samt e-Me. Vi har genomfört en fallstudie av e-Me projektet för att se hur ett co-designprojekt fungerar i praktiken. Vi valde att studera forskningsartiklar samt göra intervjuer med relevanta personer kopplade till både co-design och e-Me projektet. Genom analys av teori och empiri har vi identifierat två huvudmoment inom co-design; roller och arbetssätt. De tydliga roller vi främst identifierat är maestro och intressenter. Dock har vi upptäckt en saknad av projektledare och uppdelning av intressentgrupper. Den indelningen kan enligt vår analys ske i: utvecklare, användare, finansiärer och företag/organisationer. De huvudsakliga arbetssätten vi identifierat är designspråk, metaforer, workshops, scenarier och storyboards, där vi ser en avsaknad av kravspecifikation. Efter genomförd studie kan co-design beskrivas enligt följande: Maestron, projektledaren och intressenterna ska med ett gemensamt designspråk och med hjälp av metaforer kommunicera med varandra genom workshops och möten. Det här görs för att skapa scenarier som sedan kan användas för att ta fram storyboards. Med ett arbetssätt där grundidén bevaras och användaren står i centrum får alla yttra sina tankar och idéer och gemensamt framställs således en artefakt genom co-design. Slutligen har vi framställt en komplett sammanställning av co-design och dess moment. Alla parter inom e-Me projektet har inte varit nöjda med genomförandet av co-design, men helheten tyder på att tillvägagångssättet har fungerat bra inom projektet. Vi har funnit att co-design har använts på ett bra sätt och har passat projektets genomförande. / Uppsatsnivå: C

Synen på värdeskapande har förändrats under de senaste decennierna. Tidigare ansågs enbart företag kunna skapa värde men dagens teorier är av uppfattningen att konsumenten även bör involveras i värdeskapandet. En plattform som har möjliggjort för företag att i större utsträckning involvera konsumenten i själva värdeskapandet är webben. Denna uppsats syfte är att beskriva och analysera om ett företag aktivt på webben faktiskt involverar konsumenten i värdeskapandet samt beskriva och analysera konsumentens syn på sin roll som värdeskapare. Insamling av empirin sker genom en intervju med ett företag aktivt på webben samt med två fokusgrupper bestående av konsumenter. Resultatet är att vissa konsumenter är mer aktiva än andra vid värdeskapande och webben har möjliggjort nya metoder för ett företag att skapa nya erbjudanden även om de har en äldre syn på värdeskapande. Uppsatsen kommer fram till att information om konsumenter mycket väl kan vara en källa till värdeskapande men att det inte bör betraktas som samskapande av värde mellan konsument och företag.

Bakgrund: Varje år insjuknar cirka 370 barn och ungdomar under 18 år i Sverige i cancer. De kommer att genomgå många, svåra och okända omvårdnadsprocedurer. Barnsjuksköterskan kan genom samskapande omvårdnad skapa förutsättningar så omvårdnadsproceduren upplevs positiv av barnet. Föräldrarna har en avgörande betydelse för barnets trygghet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur barnsjuksköterskor samskapar omvårdnaden tillsammans med barn och föräldrar vid barnonkologiska omvårdnadsprocedurer. Metod: En induktiv kvalitativ design användes, där data samlades in genom tio individuella intervjuer med barnsjuksköterskor på fyra barnonkologiska centra. Intervjuerna analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys. Resultat: Innan omvårdnadsproceduren planerar barnsjuksköterskan tillsammans med barnet och föräldrarna. Samarbetet främjas av tydlig information och förberedelse, samt tydliggörande av rollerna inför omvårdnadsproceduren. För att erhålla samskapande omvårdnad behövs begriplig kommunikation före, under och efter omvårdnadsproceduren, där både kroppsspråk och verbal kommunikation är betydande. Barnsjuksköterskans yrkeserfarenhet gör det lättare att involvera föräldrarna. Slutsats: Väl förberedda barn och föräldrar upplevs tryggare under barnonkologiska omvårdnadsprocedurer. Genom att barnsjuksköterskan samarbetar och samspelar med barnet och föräldrarna genomförs omvårdnadsprocedurerna med en positiv känsla. Samskapande omvårdnad främjas genom att föräldrarna involveras och engageras samt genom deras fysiska och mentala närvaro hos barnet.

Bakgrund: Trots ett växande konsensus att bli mer kundorienterad som organisation är en strategisk nödvändighet i dagens läge, har organisationer svårt att veta hur de själva kan göra den transformationen. Forskning visar att organisationer stöter på utmaningar kring hur de kan ta in mer kvalitativa data från sina kunder, och att använda sig av kundens röst i en samverkan för att förbättra och skapa innovativa lösningar. Samverkan i en tjänsteutvecklingskontext handlar om en kollaborativ process där organisation och dess kunder ömsesidigt interagerar för att både hitta och dela behov och värderingar som kan leda till ökat värdeskapande för båda parter. VafabMiljö är en organisation inom offentlig sektor för resurs- och avfallshantering med ett stort ansvar i samhället som helhet, som är i behov av en ömsesidig kommunikation mellan kund och organisation för att kunna ha möjligheten att skapa gemensamt värde. Dock, att motivera kunder till en samverkan i kvalitativa studier är inte enkelt, och söker en lösning på hur mer kvalitativa data kan genereras på ett kundorienterat vis som låter kundens röst flöda genom organisationen. Studiens syfte var till följd av detta att bidra med kunskapsutveckling till hur kundorienterade, kvalitativa kundstudier i stor skala kan genomföras. Därför formulerades forskningsfrågan: F1: ”Hur kan en processkarta med ingående, kundorienterade metoder utformas för att möjliggöra storskalig insamling av kvalitativa data kring tjänsteprocesser för resurs- och avfallshantering? Metod: I studien utfördes en fallstudie och en litteraturstudie i samband med varandra. I litteraturstudien undersöktes existerande teori kring kundorienterad tjänsteutveckling och användarvänlighet som stöd för fallstudien. Fallstudiens målsättning var att inledningsvis identifiera faktorer för kundorienterade kundstudier, genom att utforska motivationer och demotivationer kring VafabMiljös kunders samverkan, och sedan utveckla kvalitativa datainsamlingsmetoder som svarar på dessa identifierade faktorer. Fallstudien har följt en produktutvecklingsprocess i fyra divergenta och konvergenta faser som leder utvecklingen genom problemområde till lösningsområde. Resultat: Studiens resultatet är en processkarta med ingående, kundorienterade metoder för insamling av kvalitativa data på stor skala. Processkartan ger organisationen en startpunkt för hur den kan inleda en ömsesidig kommunikation och samskapande med dess kunder, och skapar därmed ett gemensamt värde för både organisationen, dess kunder, och för samhället som helhet. / Background: Despite a growing consensus that becoming more customer-oriented as an organization is a strategic necessity, organizations find it hard to know how they can achieve this transformation. Research indicates that organizations face challenges when trying to generatevaluable, qualitative data from their customers and leveraging the customer’s voice in value co-creation to improve and create innovative solutions. Value co-creation in the context of service development involves a collaborative process where organizations and their customers mutually interact to identify and share needs and values that can lead to value creation for poth paries. VafabMiljö is a municipal organization within the public sector for resource and waste management with great responsibility for the well-being of society as a whole. They rely on mutual communication between the customers and the organization in order to have the ability to create shared value. However, motivating customers to co-create and participate in qualitative studies is difficult, and VafabMiljö is now searching for a solution on how more qualitative data can be generated in a customer oriented way that will allow the customer’s voice to flow through the organization. The purpose of the study was consequently to contribute to the development of knowledge on how customer oriented, qualitative customer studies on a large scale can be conducted. Therefore, a research question was formulated as follows: F1: ”How can a process map including customer-oriented methods be designed, to enable large-scale generation of qualitative data regarding service processes for resource and waste management?” Method: In this study, a case study and a literature review were conducted in conjunction with each other. The literature review explored existing theory related to customer-oriented service development and user experience as support for the case study. The purpose of the case study was to initially identify factors for customer oriented, qualitative studies by exploring motivations and demotivations related to the participation and co-creation of VafabMiljö’s customers. Subsequently, the study aimed to develop qualitative data collection methods taking these identified factors into account. The case study followed a product development process through four divergent and convergent phases, leading development from problem area to solution area. Results: The result of the study is a process map with detailed, customeroriented methods for collecting qualitative data on a large scale. The process map provides the organization with a starting point for initiating mutual communication and co-creation with its customers, thereby creating shared value for the organization, its customers, and society as a whole.

The view of how value is created for customers have increasingly been changing. Especially, it is about how more and more companies have come to realize that they can generate greater value by co-create services together with the customer. The housing company Mimer in Västerås are in some cases experiencing that they do not create enough value for their tenants and the public. This has laid the foundation for this qualitative study, where the purpose is to have conversations with employees and managers to find out whether Mimer has the potential to work with co-creating actions and, if so, explain what it is that suggests that with the help from theories. The empirical data consists of interviews with leaders within Mimer, and also relevant documents that may affect the company's ability to work with co-creation processes. The results of the study show that Mimer in several ways with processes that could be a breeding ground for co-creating actions. / Synen på hur värde skapas för kunder har allt mer kommit att förändras. Framförallt handlar det om hur allt fler företag kommit till insikt med att de kan generera högre värde genom att samskapa tjänster tillsammans med kunden. Bostadsbolaget Mimer i Västerås upplever i vissa fall att de inte skapar tillräckligt värde för deras hyresgäster och allmänheten. Detta har lagt grunden till denna kvalitativa studie, där syftet är att i samtal med medarbetare och ledare ta reda på om Mimer har förutsättningar för att arbeta med samskapande aktioner samt i så fall redogöra med hjälp av teorier vad det är som tyder på detta. Empirin består dels av intervjuer med ledare inom Mimer, och dels av relevanta dokument som kan tänkas påverka eller främja bolagets möjligheter att arbeta med samskapande processer. Resultatet av studien visar att Mimer på flera sätt arbetar med processer som skulle kunna vara en grogrund för samskapande aktioner.