No description available.

No description available.

No description available.

Inom tjänsteutvecklingsforskningen har det traditionellt antagits att utvecklingsprocessen ska inspireras från produktutvecklingsprocessen. Möjligheten till företagets och kundens värdeskapande har därav begränsats. Tjänstens karaktärer betraktas som de faktorerna till att värdeskapandet bör ses på ett annorlunda sätt. Traditionellt sett betraktas kundinvolvering som den faktor företaget fokuserar på i syfte att skapa värde vid tjänsteutveckling. Baserat på att kundinvolvering ses som en viktig faktor, syftar uppsatsen till att undersöka hur en tjänsteutvecklingsprocess bör utformas för att på så sätt förstå hur och när kundinvolvering ska ske i denna. Studien grundas i semistrukturerade intervjuer med anställda på Länsförsäkringar Uppsala och Länsförsäkringar AB. Resultatet visar att tjänsteutvecklingsprocessen ses genom identifiering och matchning av interna och externa behov för att därigenom skapa värde i samverkan. Resultatet vittnar om att den iterativa tjänsteutvecklingens utformning spelar en större roll i att få kundinvolvering att hända, än vad tidigare forskning har visat.

<p>I och med den lagförändring som trädde i kraft den 1 januari 2004, då räddningstjänstlagen ersattes av lagen om skydd mot olyckor, lades större vikt på den enskildes ansvar. Ägare eller nyttjanderättshavare av byggnader och anläggningar ska själva ansvara för säkerheten, vilket innebär ett större behov av kunskap inom området. Luftfartsverket, som tidigare hållit utbildningar internt inom brand, räddning och säkerhet, har nu valt att lansera denna tjänst till externa kunder, för att bättre kunna nyttja den kunskap och arbetskraft de besitter. Vi har fått i uppdrag av Luftfartsverket att undersöka attityder till och behov av utbildningar inom brand, räddning och säkerhet hos potentiella kunder.</p><p>Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur behoven av utbildningar inom brand, räddning och säkerhet ser ut hos de potentiella kunderna Scandic Karlstad, Fryksdalens Sparbank samt ICA Maxi Karlstad. Genom att ställa kundernas behov mot hur utformningen av den kommande tjänsten är tänkt att se ut har vi för avsikt att identifiera eventuella brister i hur väl de överensstämmer och genom det få fram hur Luftfartsverket kan använda sig av den informationen för att presentera en attraktiv tjänst och därigenom skapa nöjda kunder.</p><p>Vår studie baseras på teorier kring marknadsföring och innovationer. I teoriavsnittet presenteras teorier kring relation till potentiell kund och relationsskapande, hur och varför företag bör involvera kunder, kundundersökningens utformning samt olika typer av kundbehov; basbehov, uttalade behov och omedvetna behov. Slutligen redogörs även för teorier kring innovationer och adoptionskategorierna.</p><p>Tillvägagångssättet för studien startade med datainsamling i form av sekundär data som fick ligga till grund för teoriavsnittet. Vi valde att genomföra en kvalitativ undersökning, då vi ansåg att de skulle ge oss bäst resultat i förhållande till studiens syfte. För insamlandet av resultat och primära data valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer. Vi genomförde tre besöksintervjuer, samt en telefonintervju med potentiella kunder, för att få en bild av hur de arbetar idag samt vad de har för behov, attityder och intentioner kring utbildningar inom brand, räddning och säkerhet. Vidare genomförde vi även en telefonintervju med kommersiell affärsutvecklare på Luftfartsverket, vilken gav oss information om hur Luftfartsverkets kommande tjänst är tänkt att utformas. Sedan sammanställdes dessa för att i analysen se hur väl Luftfartsverket kan täcka upp de potentiella kundernas behov, om de kan tänka sig att köpa tjänsten och vad Luftfartsverket kan göra för att utveckla sin tjänst och göra den mer attraktiv.</p><p>Vi har kommit fram till att Scandic Karlstad är de som har störst sannolikhet till att köpa tjänsten, men även ICA Maxi Karlstad och Fryksdalens Sparbank har en positiv attityd och visar intresse att testa vissa utbildningar. Behoven hos företagen stämmer till viss del överens, men på många punkter har de olika intentioner och önskemål och vi menar därför att det är viktigt att Luftfartsverket kan kundanpassa tjänsten. Vi rekommenderar Luftfartsverket att tydligare lyfta fram utbildningarnas praktiska innehåll och utbildarnas praktiska erfarenhet samt se över möjligheten för flexibilitet i utbildningarna, paketlösningar och abonnemangstjänster. Slutligen menar vi att innehållet i vissa utbildningar kan utvecklas för att bättre uppfylla kundernas behov samt att det tänkta certifikatet bör marknadsföras för att nå det officiella värde som de potentiella kunderna efterfrågar.</p>

I och med den lagförändring som trädde i kraft den 1 januari 2004, då räddningstjänstlagen ersattes av lagen om skydd mot olyckor, lades större vikt på den enskildes ansvar. Ägare eller nyttjanderättshavare av byggnader och anläggningar ska själva ansvara för säkerheten, vilket innebär ett större behov av kunskap inom området. Luftfartsverket, som tidigare hållit utbildningar internt inom brand, räddning och säkerhet, har nu valt att lansera denna tjänst till externa kunder, för att bättre kunna nyttja den kunskap och arbetskraft de besitter. Vi har fått i uppdrag av Luftfartsverket att undersöka attityder till och behov av utbildningar inom brand, räddning och säkerhet hos potentiella kunder. Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur behoven av utbildningar inom brand, räddning och säkerhet ser ut hos de potentiella kunderna Scandic Karlstad, Fryksdalens Sparbank samt ICA Maxi Karlstad. Genom att ställa kundernas behov mot hur utformningen av den kommande tjänsten är tänkt att se ut har vi för avsikt att identifiera eventuella brister i hur väl de överensstämmer och genom det få fram hur Luftfartsverket kan använda sig av den informationen för att presentera en attraktiv tjänst och därigenom skapa nöjda kunder. Vår studie baseras på teorier kring marknadsföring och innovationer. I teoriavsnittet presenteras teorier kring relation till potentiell kund och relationsskapande, hur och varför företag bör involvera kunder, kundundersökningens utformning samt olika typer av kundbehov; basbehov, uttalade behov och omedvetna behov. Slutligen redogörs även för teorier kring innovationer och adoptionskategorierna. Tillvägagångssättet för studien startade med datainsamling i form av sekundär data som fick ligga till grund för teoriavsnittet. Vi valde att genomföra en kvalitativ undersökning, då vi ansåg att de skulle ge oss bäst resultat i förhållande till studiens syfte. För insamlandet av resultat och primära data valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer. Vi genomförde tre besöksintervjuer, samt en telefonintervju med potentiella kunder, för att få en bild av hur de arbetar idag samt vad de har för behov, attityder och intentioner kring utbildningar inom brand, räddning och säkerhet. Vidare genomförde vi även en telefonintervju med kommersiell affärsutvecklare på Luftfartsverket, vilken gav oss information om hur Luftfartsverkets kommande tjänst är tänkt att utformas. Sedan sammanställdes dessa för att i analysen se hur väl Luftfartsverket kan täcka upp de potentiella kundernas behov, om de kan tänka sig att köpa tjänsten och vad Luftfartsverket kan göra för att utveckla sin tjänst och göra den mer attraktiv. Vi har kommit fram till att Scandic Karlstad är de som har störst sannolikhet till att köpa tjänsten, men även ICA Maxi Karlstad och Fryksdalens Sparbank har en positiv attityd och visar intresse att testa vissa utbildningar. Behoven hos företagen stämmer till viss del överens, men på många punkter har de olika intentioner och önskemål och vi menar därför att det är viktigt att Luftfartsverket kan kundanpassa tjänsten. Vi rekommenderar Luftfartsverket att tydligare lyfta fram utbildningarnas praktiska innehåll och utbildarnas praktiska erfarenhet samt se över möjligheten för flexibilitet i utbildningarna, paketlösningar och abonnemangstjänster. Slutligen menar vi att innehållet i vissa utbildningar kan utvecklas för att bättre uppfylla kundernas behov samt att det tänkta certifikatet bör marknadsföras för att nå det officiella värde som de potentiella kunderna efterfrågar.

Since 2005, the number of golf members in Swedish golf clubs has declined. This is a major problem for many golf clubs since it can lead to over establishment of golf courses. This essay is about how golf clubs in North West Skåne, the second golf densest area in the world, work to maintain their members. The sample consists of eight golf clubs which have been geographic delimited by a 30 km radius out of Helsingborg. The research is based on qualitative interviews with the manager of each golf club. The responds of each manager is underlying for the empiricism and analysis of the essay. The result of the research shows that golf clubs in the North West Skåne work in different ways to keep their members. A common feature is that there are no clear strategies or action plans. Every manager agrees that the needs of their existing members have not been prioritized the past years. However, they are convinced that they have to start taking care of their members needs more seriously. The essay finish up with a 10-stepmodel of how golf clubs should work to maintain their members, a model that also could be applied on other golf clubs, but only if the golf clubs individual condition is considered. / Sedan år 2005 har antalet medlemmar minskat på golfklubbar i Sverige. Den negativa medlemsutvecklingen är ett problem för många golfklubbar eftersom det kan uppstå finansieringsproblem samt leda till en överetablering av golfklubbar. Uppsatsen handlar om hur golfklubbar i Nordvästra Skåne, som är världens näst golftätaste område, arbetar för att behålla sina medlemmar. Urvalet består av åtta golfklubbar som har avgränsats geografiskt genom en tremilsradie utifrån utgångspunkten Helsingborg. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med respektive golfklubbs klubbchef. De svar som respondenterna uppger ligger till grund för empiri och analys. Undersökningens resultat visar att golfklubbarna i Nordvästra Skåne arbetar på skilda sätt för att behålla sina medlemmar. Ett gemensamt drag är att det inte finns några tydliga strategier eller åtgärdsplaner. Samtliga klubbchefer är eniga om att de befintliga medlemmarnas behov inte prioriterats de senaste åren men är övertygade om att de måste börja ta hand om behoven på allvar. Uppsatsen avslutas med en 10-stegsmodell för hur golfklubbarna bör arbeta för att behålla sina medlemmar, en modell som även kan appliceras på andra golfklubbar under förutsättning att golfklubbarnas individuella förutsättningar beaktas.

The focus of this paper is to research a general need on E-commerce websites, and a specific need on websites in the textile industry. The purpose is to get an understanding of what consumers find important when shopping online. The research methods include participants who are experienced with either shopping online and/or the textile industry. The results of the research was made into a development proposal for a company in the textile industry. Their goal is to increase sales and explore new tools for selling their products. The development proposal was made to cater the company's needs.

The logistics industry today is characterized by heterogeneous customers with different needs. As a result, logistics operators need to adapt their operations, and thus their revenue model and contract with them, according to customer needs. The question that then arises, however, is what these customer needs are and how they differ between customers. The purpose of this study is to determine which are the crucial customer needs when creating contracts between food operators and 3PLs. Something that can be the basis for more efficient contracts between the parties and reduce information asymmetry between the parties. To achieve this research question, a literature review has been conducted, discussions with 3PLs have been held and an adaptive conjoint analysis has been conducted where food operators in the Swedish market have answered an advanced questionnaire study. The results of this study indicate that the length of a contract has a significant impact on the financier (customer). It turns out that financiers active in temperature-controlled products (freezers and refrigerators) value short contract durations with fixed prices for all services offered by the 3PL. This is in comparison with colonial-oriented producers who tend to value contracts with lock-in periods of up to three years where all prices invoiced by the 3PL are index-based. The results show that the surveyed industry is in line with previous studies arguing for a high heterogeneity. However, the reason behind all results is not investigated in this study and thus left for future research. There is no indication that the previous research on the correlation between e-commerce and heterogeneity in logistics is disproved. With the help of the digital analysis tool Lighthouse Studio provided by Sawtooth, a dominant contract combination has been identified. The study has extended the existing research in logistics and contract creation.

The view of how value is created for customers have increasingly been changing. Especially, it is about how more and more companies have come to realize that they can generate greater value by co-create services together with the customer. The housing company Mimer in Västerås are in some cases experiencing that they do not create enough value for their tenants and the public. This has laid the foundation for this qualitative study, where the purpose is to have conversations with employees and managers to find out whether Mimer has the potential to work with co-creating actions and, if so, explain what it is that suggests that with the help from theories. The empirical data consists of interviews with leaders within Mimer, and also relevant documents that may affect the company's ability to work with co-creation processes. The results of the study show that Mimer in several ways with processes that could be a breeding ground for co-creating actions. / Synen på hur värde skapas för kunder har allt mer kommit att förändras. Framförallt handlar det om hur allt fler företag kommit till insikt med att de kan generera högre värde genom att samskapa tjänster tillsammans med kunden. Bostadsbolaget Mimer i Västerås upplever i vissa fall att de inte skapar tillräckligt värde för deras hyresgäster och allmänheten. Detta har lagt grunden till denna kvalitativa studie, där syftet är att i samtal med medarbetare och ledare ta reda på om Mimer har förutsättningar för att arbeta med samskapande aktioner samt i så fall redogöra med hjälp av teorier vad det är som tyder på detta. Empirin består dels av intervjuer med ledare inom Mimer, och dels av relevanta dokument som kan tänkas påverka eller främja bolagets möjligheter att arbeta med samskapande processer. Resultatet av studien visar att Mimer på flera sätt arbetar med processer som skulle kunna vara en grogrund för samskapande aktioner.