<p>Karlstad Airport invigdes 1997 och ligger belägen cirka 18 kilometer nordväst om Karlstads centrum. Flygplatsen drivs av det statligt ägda Luftfartsverket (LFV) som även ansvarar för flera av Sveriges övriga flygplatser. Utöver reguljärflyg till Stockholm, Köpenhamn samt Sundsvall, erbjuder flygplatsen även i snitt en charterresa per vecka. Charterresorna går till varierande destinationer runt om i Europa men flygplatsen erbjuder dessutom enstaka resor till Thailand.</p><p>Som många andra svenska flygplatser känner Karlstad Airport av konkurrensen från andra transportmedel. På grund av detta problem vill LFV finna nya sätt att attrahera sina nuvarande samt potentiella kunder. För att bli framgångsrik med detta gäller det att underlätta för sina resenärer, minska deras väntan samt komma med nya innovativa lösningar.</p><p>I dagens samhälle är det av stor vikt att företag förnyar sina tjänsteerbjudande och lyssnar på sina kunder. För att lyckas med sin tjänsteutveckling är det vanligt att företag involverar sinakunder i utvecklingsprocessen. För att LFV ska kunna förbättra flygplatsen vill de därmed få fram sina kunders åsikter samt deras förslag till nya lösningar. I denna uppsats intervjuas 32 charterresenärer i syfte att hjälpa Karlstad Airport med utvecklingen av flygplatsen.Studien har utförts genom att dela in respondenterna i två grupper där metoden för informationsinsamling skiljer sig åt mellan de två grupperna. I tidigare undersökningar har det visat sig att metoden för kundinvolvering är avgörande för resultatet. Teorin säger att kunder som är mer motiverade att deltaga i utvecklingen resulterar i mer användbar information för företaget.Eftersom resultatet av vår studie inte resulterade i någon större skillnad mellan grupperna förs bland annat en diskussion om vad som gått fel och hur det hade kunnat motverkas. Trots detta gav studien information om resenärernas åsikter och vad de efterfrågar av flygplatsen.Förhoppningsvis är detta information som kan vara användbar för LFV framtida utveckling av Karlstad Airport.</p>

Karlstad Airport invigdes 1997 och ligger belägen cirka 18 kilometer nordväst om Karlstads centrum. Flygplatsen drivs av det statligt ägda Luftfartsverket (LFV) som även ansvarar för flera av Sveriges övriga flygplatser. Utöver reguljärflyg till Stockholm, Köpenhamn samt Sundsvall, erbjuder flygplatsen även i snitt en charterresa per vecka. Charterresorna går till varierande destinationer runt om i Europa men flygplatsen erbjuder dessutom enstaka resor till Thailand. Som många andra svenska flygplatser känner Karlstad Airport av konkurrensen från andra transportmedel. På grund av detta problem vill LFV finna nya sätt att attrahera sina nuvarande samt potentiella kunder. För att bli framgångsrik med detta gäller det att underlätta för sina resenärer, minska deras väntan samt komma med nya innovativa lösningar. I dagens samhälle är det av stor vikt att företag förnyar sina tjänsteerbjudande och lyssnar på sina kunder. För att lyckas med sin tjänsteutveckling är det vanligt att företag involverar sinakunder i utvecklingsprocessen. För att LFV ska kunna förbättra flygplatsen vill de därmed få fram sina kunders åsikter samt deras förslag till nya lösningar. I denna uppsats intervjuas 32 charterresenärer i syfte att hjälpa Karlstad Airport med utvecklingen av flygplatsen.Studien har utförts genom att dela in respondenterna i två grupper där metoden för informationsinsamling skiljer sig åt mellan de två grupperna. I tidigare undersökningar har det visat sig att metoden för kundinvolvering är avgörande för resultatet. Teorin säger att kunder som är mer motiverade att deltaga i utvecklingen resulterar i mer användbar information för företaget.Eftersom resultatet av vår studie inte resulterade i någon större skillnad mellan grupperna förs bland annat en diskussion om vad som gått fel och hur det hade kunnat motverkas. Trots detta gav studien information om resenärernas åsikter och vad de efterfrågar av flygplatsen.Förhoppningsvis är detta information som kan vara användbar för LFV framtida utveckling av Karlstad Airport.

No description available.

Kundinvolvering är ett praktiskt och välanvänt tillvägagångsätt vid utvecklingen av både produkter och tjänster. En bransch som inte är någon känd användare av kundinvolvering är byggindustrin som haft en tendens att glömma slutbrukaren och istället fokuserat mer på beställaren  (Barlow &amp; Ozaki 2003 ; Ottosson 2009). Arbetet som byggföretagen står inför gällande att utöka sin kundinvolvering är ingen enkel uppgift eftersom kundinvolveringen måste anpassas till den specifika branschen (Nicolajsen &amp; Scupola 2011). Bristande kundinvolvering kan vara ett skäl till att marknaden för nyproducerade bostadsrätter runt om i Sverige har varit trög under de senaste åren eftersom det samtidigt förekommit en utbredd bostadsbrist, inte minst i de större städerna. Syftet med vår uppsats var att utifrån ett tjänsteperspektiv undersöka den kundinvolveringsprocess som företag inom bostadsrättsproduktionen använder sig av. Vår undersökning fann att företagen ansåg sig använda kundinvolvering till en stor grad vid produktionen av bostadsrätter och att den viktigaste delen är genomförandet av väl genomförda analyser och undersökningar av marknaden. Undersökningen som hade en deduktiv ansats bestod av åtta kvalitativa intervjuer från sju företag inom branschen. Utifrån empirin sammanställdes de viktigaste delarna av kundinvolveringsprocessen vid produktionen av nya bostadsrätter.

Sammanfattning Problemformulering Det vi ville undersöka med denna studie var hur kan företag använda sig av kundinvolvering för att stärka sin kundlojalitet? och det var således den problemformuleringen som vi utgick ifrån. Bakgrunden till vårt val att gå djupare in på ämnena kundinvolvering och lojalitet utvecklades allteftersom vi såg fler och fler faktorer som indikerade på att det idag har blivit allt viktigare att bry sig om kunden. Kundinvolvering fann vi då var ytterligare ett sätt att skapa en god kundrelation och således även stärka lojaliteten, och därför ansåg vi att det var intressant att vidare undersöka hur detta kan integreras i ett företags verksamhet. Syfte Huvudsyftet för vår studie var att identifiera vilka faktorer som kan påverka företagens val och användning av kundinvolvering för att stärka lojaliteten. Detta ämnade vi att uppfylla genom att urskilja vilka aktiviteter företag kan involvera sina kunder i, samt hur involveringen kan integreras i verksamheten. Syftet var även att bidra med en djupare förståelse för vad som motiverar kunder att involvera sig, samt hur företag kan följa upp involveringen. Metod I vår studie antog vi en hermeneutisk kunskapssyn då vi ämnade att tolka och förstå hur företag kan arbeta med kundinvolvering och lojalitet. Vi valde även att utgå från en iterativ forskningsmetod vilket innebar att undersökningen byggde på våra teorier men utan testa vårt resultat genom hypoteser som en deduktiv ansats antyder. Dessa vetenskapliga utgångspunkter gjorde att vi valde att genomföra en kvalitativ studie med semi-strukturerade intervjuer. Detta gjorde att vi kunde ställa följdfrågor för att komma djupare in på ämnet men ändå utgå ifrån vår intervjuguide så att vi kunde jämföra företagen sinsemellan. Genom samarbetsföretaget MarketDirection fick vi kontaktuppgifter till tio av deras kunder, varav nio stycken ställde upp på vars en 30 minuters intervju. Teori De teorier som vi utgick ifrån i studien grundade vi på en litteraturstudie som vi gjorde för att erhålla information om vad som tidigare var forskat inom vårt ämnesområde. De ord vi fann som var ständigt återkommande under litteraturstudien var samproduktion, kommunikation, engagemang, involvering, relationer samt lojalitet. Utifrån detta valde vi således att bygga upp en teoretisk grund med fokus på de tidigare nämnda områdena. Slutsatser Utifrån studiens resultat och analys har vi kunnat bekräfta tidigare studiers resultat att kundinvolvering innebär ett gemensamt värdeskapande mellan företagen och deras kunder. Vidare har vi sett att vilken aktivitet som är bäst lämpad att involvera kunden i beror på storleken på företaget, dess produkt- och tjänsteutbud samt syftet med kundinvolveringen. Kundernas motivation att engagera sig, hur företaget kommunicerar med kunderna samt vilken relation de har med dem är ytterligare faktorer som påverkar valet av aktivitet.

Nya tjänster hjälper företag att locka till sig nya kunder men också att behålla befintliga vilket har gjort tjänsteutveckling till en viktig konkurrensfaktor. Tjänster är en väsentlig del av många förstags erbjudanden, däremot finns det en avsaknad av forskning på området tjänsteutveckling i förhållande till den plats tjänster har på marknaden idag, vilket ligger till grund för att denna studie undersöker fenomenet tjänsteutveckling.  Trots att empiriska studier genomförts på området finns det idag en oenighet kring hur arbetet med tjänsteutveckling går till i praktiken. Ett flertal studier har försökt beskriva arbetet genom att gestalta tjänsteutvecklingsprocesser. Andra studier har istället noterat att utvecklingsarbetet kring tjänster ofta sker utan förutbestämda processer och utifrån ett spritt ansvar inom organisationen. Det har därav framhållits ett behov av fler studier för att öka förståelsen för arbetet med tjänsteutveckling i praktiken. En lyckad ny tjänst är en som lyckas uppfylla kundens behov. Av denna anledning har kundinvolvering lyfts fram som en framgångsfaktor vid tjänsteutveckling. Denna studie avser därav också ta reda på om, hur och varför företag väljer att använda sig av kunden i sitt utvecklingsarbete. På grund av de spridda resultat som tidigare studier lyft kring både tjänsteutvecklingsarbetet i sig men också kring kundens roll i detta arbete genomförs studien på företag inom två skilda branscher, hotell och försäkring, för att undersöka ifall vi kan finna skillnader i arbetet som möjligen kan härledas till branschernas egenskaper. Syftet med denna studie är alltså att öka förståelsen för hur företag inom hotell och försäkringsbranschen arbetar med tjänsteutveckling samt att undersöka vilken roll kunden har i detta arbete. För att uppfylla syftet med studien genomfördes en kvalitativ studie av fyra fallföretag, två inom hotellbranschen och två inom försäkringsbranschen. Genom semistrukturerade intervjuer med respondenter som arbetar med utvecklingsarbetet på respektive företag möjliggjordes en analys av hur arbetet med tjänsteutveckling och kundinvolvering ser ut i praktiken i förhållande till vad som tidigare lyfts i teorin. Studiens resultat visar på att tjänsteutveckling tenderar vara i förändring. Förändring mot ett mer samlat arbete utifrån strukturerade och formella utvecklingsprocesser. Företagen visade en god förståelse för kundens vikt vid utvecklingsarbetet och samtliga företag arbetar också med någon form av kundinvolvering. Det tenderade dock att finnas mer rutiner kring de passiva metoderna, i form av kundundersökningar, medan vi fann en avsaknad i rutiner och insikter kring när de mer aktiva metoderna för kundinvolvering ska användas för bästa resultat. Vi kunde i studien också notera skillnader mellan de två branscherna gällande utvecklingsarbetet, skillnader som tenderar grunda sig i tjänsteerbjudandenas skilda egenskaper.

Sverige står liksom många andra länder inför stora samhällsutmaningar. I Sverige utgör tjänster mer än 70 procent av BNP och behovet av tjänsteinnovationer som möter dessa utmaningar ökar. Creating Shared Value (CSV) är ett relativt nytt koncept som handlar om att skapa en gemensam värdegrund där ägarnas och samhällets intressen möts och ses som ett sätt att driva innovation och tillväxt på ett hållbart sätt. Ett fåtal tjänsteföretag har under de senaste åren börjat erbjuda CSV-tjänster och det är intressant att undersöka framväxten av dessa tjänster samt vilka faktorer som bidragit till utvecklingen. Studien undersöker därför tjänsteinnovationen hos två av Sveriges ledande kommunikationsbyråer som erbjuder CSV-tjänster och fokuserar främst på kundens roll i innovationsprocessen. Undersökningsmaterialet samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med anställda från byråernas hållbarhetsteam. Resultatet visar att vissa kunder, så kallade ledanvändare, har haft stor betydelse för tjänsteutvecklingen. Slutsatsen är att innovationen kring dessa tjänster skett i samskapande med kund.

Inom tjänsteutvecklingsforskningen har det traditionellt antagits att utvecklingsprocessen ska inspireras från produktutvecklingsprocessen. Möjligheten till företagets och kundens värdeskapande har därav begränsats. Tjänstens karaktärer betraktas som de faktorerna till att värdeskapandet bör ses på ett annorlunda sätt. Traditionellt sett betraktas kundinvolvering som den faktor företaget fokuserar på i syfte att skapa värde vid tjänsteutveckling. Baserat på att kundinvolvering ses som en viktig faktor, syftar uppsatsen till att undersöka hur en tjänsteutvecklingsprocess bör utformas för att på så sätt förstå hur och när kundinvolvering ska ske i denna. Studien grundas i semistrukturerade intervjuer med anställda på Länsförsäkringar Uppsala och Länsförsäkringar AB. Resultatet visar att tjänsteutvecklingsprocessen ses genom identifiering och matchning av interna och externa behov för att därigenom skapa värde i samverkan. Resultatet vittnar om att den iterativa tjänsteutvecklingens utformning spelar en större roll i att få kundinvolvering att hända, än vad tidigare forskning har visat.

<p>Tjänstesektorn utgör idag över 70 % av BNP i Sverige (the world bank group.org, 2005), vilket innebär att tjänster är en viktig del i Sveriges ekonomi. Dock är misslyckandegraden hög när nya tjänster skall introduceras. En tänkbar orsak till detta är att företagen inte lyckas hitta de latenta behoven deras kunder har. Det finns tankar inom forskarvärlden att dessa skulle kunna hittas genom att involvera kunden i tjänsteutvecklingsprocessen (se till exempel Sandén 2007). I dagsläget är forskningen inom kundinvolvering vid tjänsteutveckling dock begränsad.</p><p>Denna uppsats kommer att behandla kundinvolvering i tjänsteutvecklingen. Syftet med uppsatsen består av två delar, varav det första är att beskriva hur AB Storstockholms lokaltrafik (SL) ser på, tillämpar och definierar kundinvolvering vid tjänsteutveckling. Den andra delen av syftet består i att undersöka om SL använt sig av någon annan kundinvolveringsmetod än de som finns representerade i teorin rörande kundinvolvering vid tjänsteutveckling.</p><p>Vi har i denna uppsats valt att genomföra en kvalitativ undersökning baserad på delvis strukturerade intervjuer.</p><p>Vi anser oss kunna se att SL:s syn på kunders medverkan vid utveckling av tjänster överlag är positiv, men att de inte klart definierat vad kundinvolvering innebär. De metoder de använt sig av för att involvera sina kunder i projekt Vagn 2000 kan, i kombination med varandra, ses som en kundinvolveringsmetod, men inte som någon ny sådan. Vi kan också se att kunderna i huvudsak varit involverade i de senare faserna av utvecklingsprocessen samtidigt som det i teorin finns bäring för att kunderna kan involveras i samtliga faser. Vi anser att involveringen skall ske i så många steg som möjligt. Om företagen kan stämma av sina tankar om nya tjänster mot vad kunderna vill ha, så kan de troligtvis snabbare styra om resurser från projekt som kunderna inte tror påtill de som kunderna vill ha.</p> / <p>Today in Sweden the service sector consists of more than 70% of GDP, hence services have become an important part of the Swedish economy. However, when new services are introduced they are often accompanied with a high degree of failure. One cause to this may be that the company does not find the latent need the customer have. There are</p><p>ideas in the research community that these could be found by involving the customer in the service development (see e.g. Sandén 2007). Today the research in customer involvement in service development is limited.</p><p>This thesis concerns costumer involvement in service development. The purpose of the thesis consists of two separate parts; the first describes how AB Storstockholms lokaltrafik (SL) view, applies and define costumer involvement in service development, the second, is to investigate if SL has used any other method than the ones represented in theory concerning customer involvement in service development.</p><p>We have in this thesis chosen to perform a qualitative study based on semi-structured interviews.</p><p>We conclude that SL´s overall view on customer involvement in service development is positive, however they have not clearly defined what customer involvement means. The methods they have used to involve their customer in a project called Vagn 2000 can combined together be viewed as a costumer involvement method, even though not a new one. We can also see that the customer mainly have been involved in the late phases of the service development process, whereas in theory the costumers is recommended to be involved in all phases. Our opinion is that the customer should be involved in as many phases as possible. If the companies could adapt their objectives to the customer need,</p><p>they could probably direct their resources from projects that are not supported by the customer into projects supported by them.</p>

<p>I och med den lagförändring som trädde i kraft den 1 januari 2004, då räddningstjänstlagen ersattes av lagen om skydd mot olyckor, lades större vikt på den enskildes ansvar. Ägare eller nyttjanderättshavare av byggnader och anläggningar ska själva ansvara för säkerheten, vilket innebär ett större behov av kunskap inom området. Luftfartsverket, som tidigare hållit utbildningar internt inom brand, räddning och säkerhet, har nu valt att lansera denna tjänst till externa kunder, för att bättre kunna nyttja den kunskap och arbetskraft de besitter. Vi har fått i uppdrag av Luftfartsverket att undersöka attityder till och behov av utbildningar inom brand, räddning och säkerhet hos potentiella kunder.</p><p>Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur behoven av utbildningar inom brand, räddning och säkerhet ser ut hos de potentiella kunderna Scandic Karlstad, Fryksdalens Sparbank samt ICA Maxi Karlstad. Genom att ställa kundernas behov mot hur utformningen av den kommande tjänsten är tänkt att se ut har vi för avsikt att identifiera eventuella brister i hur väl de överensstämmer och genom det få fram hur Luftfartsverket kan använda sig av den informationen för att presentera en attraktiv tjänst och därigenom skapa nöjda kunder.</p><p>Vår studie baseras på teorier kring marknadsföring och innovationer. I teoriavsnittet presenteras teorier kring relation till potentiell kund och relationsskapande, hur och varför företag bör involvera kunder, kundundersökningens utformning samt olika typer av kundbehov; basbehov, uttalade behov och omedvetna behov. Slutligen redogörs även för teorier kring innovationer och adoptionskategorierna.</p><p>Tillvägagångssättet för studien startade med datainsamling i form av sekundär data som fick ligga till grund för teoriavsnittet. Vi valde att genomföra en kvalitativ undersökning, då vi ansåg att de skulle ge oss bäst resultat i förhållande till studiens syfte. För insamlandet av resultat och primära data valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer. Vi genomförde tre besöksintervjuer, samt en telefonintervju med potentiella kunder, för att få en bild av hur de arbetar idag samt vad de har för behov, attityder och intentioner kring utbildningar inom brand, räddning och säkerhet. Vidare genomförde vi även en telefonintervju med kommersiell affärsutvecklare på Luftfartsverket, vilken gav oss information om hur Luftfartsverkets kommande tjänst är tänkt att utformas. Sedan sammanställdes dessa för att i analysen se hur väl Luftfartsverket kan täcka upp de potentiella kundernas behov, om de kan tänka sig att köpa tjänsten och vad Luftfartsverket kan göra för att utveckla sin tjänst och göra den mer attraktiv.</p><p>Vi har kommit fram till att Scandic Karlstad är de som har störst sannolikhet till att köpa tjänsten, men även ICA Maxi Karlstad och Fryksdalens Sparbank har en positiv attityd och visar intresse att testa vissa utbildningar. Behoven hos företagen stämmer till viss del överens, men på många punkter har de olika intentioner och önskemål och vi menar därför att det är viktigt att Luftfartsverket kan kundanpassa tjänsten. Vi rekommenderar Luftfartsverket att tydligare lyfta fram utbildningarnas praktiska innehåll och utbildarnas praktiska erfarenhet samt se över möjligheten för flexibilitet i utbildningarna, paketlösningar och abonnemangstjänster. Slutligen menar vi att innehållet i vissa utbildningar kan utvecklas för att bättre uppfylla kundernas behov samt att det tänkta certifikatet bör marknadsföras för att nå det officiella värde som de potentiella kunderna efterfrågar.</p>