No description available.

No description available.

Date: June 5th 2015 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 ECTS Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Bocenda, William 19900822. Embretsen, Daniel 19880522. Rollstedt, Henrik 19910328. Title: The receptiveness of energy-saving innovations that encourage behavioral change. A Swedish study about the desire to save energy. Tutor: Lennart Haglund Keywords: Adaption, innovation, opinion leader, innovator, early adopters, segmentation. Research questions:  What categorizes the segments of people who tend to be the most receptive towards energy saving and behavioral changing innovations?  What categorizes the segments of people that show tendencies towards spreading information about such product on to others in a social system? Purpose: The purpose of this study is to identify and describe segments of people who have characteristics of innovators, early adopters as well as opinion leaders within the product category of energy sustainable and behavioral changing innovations. The result of this study can facilitate the continuing segmentation by companies in the introduction phase of an innovation. This develops the contemporary empirical and theoretical knowledge about the adaption of energy sustainable and behavioral changing innovations since there has not been many committed studies in this field before. Method: Quantitative Conclusions: Women 36 years of age or older, who earn 40 000 kronor or more a month and live with others show behavioural tendencies of being receptive towards energy sustainable- and behavioural changing innovations. Men who earn 40 000 kronor or more a month tend to be the most receptive onces towards energy sustainable - and behavioural changing innovations. Men who earn 40 000 kronor or more a month are most likely to spread information about an energy sustainable - and behavioural changing innovation to others in a social system, hence being an opinionleader. / Datum: 5e juni 2015 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 HP Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST, Mälardalens Högskola Författare: Bocenda, William 19900822. Embretsen, Daniel 19880522. Rollstedt, Henrik 19910328. Titel: Mottagligheten för energibesparande- och beteendeförändrande innovationer. En svensk studie om benägenheten till att spara energi. Handledare: Lennart Haglund Nyckelord: Adaption, innovation, opinionsledare, innovatörer, tidiga användare, segmentering. Frågeställningar:  Vad karakteriserar de segment av människor som tenderar att vara mest mottagliga för energibesparande- och beteendeförändrande innovationer?  Vad karakteriserar de segment av människor som uppvisar tendenser till att vilja sprida information om en sådan produkt vidare till andra i ett socialt system? Syfte: Syftet med studien är att identifiera och beskriva segment av människor som innehar karaktärsdragen av innovatörer, tidiga användare samt opinionsledare inom produktkategorin energibesparande- och beteendeförändrande innovationer. Resultatet ska underlätta segmenteringsarbetet för företag som har en innovation inom produktkategorin, som ännu inte kommersialiserats, och samtidigt utveckla den befintliga empiriska- och teoretiska kunskapen om adaptionen av energibesparande- och beteendeförändrande innovationer eftersom det finns en avsaknad av tidigare forskning inom produktområdet. Metod: Kvantitativ Slutsatser: Kvinnor som är 36 år gamla eller äldre, tjänar över 40 000 kronor och bor i ett hushåll med andra uppvisar beteenden som sannolikt är till gagn för att ta till sig en energibesparande- och beteendeförändrande innovation. Män som tjänar 40 000 kronor eller mer tenderar att vara de som är mest mottagliga för innovationer i allmänhet då de håller sig uppdaterade om nya innovationer och är tidig med att köpa nya produkter. Män som tjänar 40 000 kronor eller mer är mest benägna att sprida en innovation vidare till andra i ett socialt system likt en opinionsledare.

<p>Det finns idag en ökande miljömedvetenhet i samhället där många börjat ifrågasätta den miljöpåverkan vi orsakar i världen genom det sätt vi lever. Ett hållbart samhälle är det självklara målet för många, men vi verkar ändå inte vara villiga att förändra vår livsstil trots alarmerande rapporter från forskarsamfundet världen över. De förändringar som ändå sker i samhället går visserligen mot ett mer miljövänligt och hållbart samhälle, men det går förhållandevis långsamt. Koldioxidens skadliga inverkan på miljön är något man bör lägga särskild energi på att försöka minska eftersom koldioxiden är så starkt kopplad till klimatförändringen. Dagens ökande bilförsäljning är en av orsakerna till de förhöjda koldioxidutsläppen i världen. Detta gör att bilindustrins satsning på miljöbilar är ett viktigt steg i strävan mot ett mer hållbart samhälle. De konsumenter som är villiga att köpa miljöbilar och andra miljöanpassade produkter är ett växande segment på marknaden. Det är därför intressant att kartlägga hur detta segment av konsumenter ser ut. Ur detta följer vårt syfte till denna studie: Syftet med studien är att beskriva vad som karaktäriserar tidiga konsumenter av nylanserade, miljöanpassade bilar. Detta genom att studera miljöbilsköparen i Sverige utifrån demografiska faktorer, samt deras lojalitet till märke och miljö. I studien undersöks den Svenska miljöbilsmarknaden, där data hämtas från Svenska bilregistret och analyseras utifrån en kvantitativ metod. Samtliga förvärvade miljöbilar ligger till grund för studien, vilken således är en totalundersökning. I teoriavsnittet presenteras inledningsvis beslutsprocessen vid köp av en vara samt en redogörelse för begreppet lojalitet. En kort introduktion av området som brukar benämnas ”miljömedvetet köpbeteende” följer sedan. Slutligen tas teorin diffusion of innovation upp, som beskriver hur konsumenter kan delas in i vissa segment beroende på hur snabbt de tar till sig och konsumerar en ny produkt. Resultatet i studien analyseras utifrån den teoretiska referensramen. Speciellt viktigt i analysarbetet är att granska resultaten i förhållande till teorin diffusion of innovations som ligger till grund för vår segmentering av miljöbilsköparna. Vi finner en rad skillnader mellan gruppen Innovatörer och gruppen Tidiga anpassare, vilket även styrks i andra studier som har haft ett liknande upplägg när det gäller segmenteringen av konsumenter. Vi kan bland annat se att Innovatörerna är yngre än de Tidiga anpassarna och att de även byter bil oftare än de Tidiga anpassarna.</p>

Det finns idag en ökande miljömedvetenhet i samhället där många börjat ifrågasätta den miljöpåverkan vi orsakar i världen genom det sätt vi lever. Ett hållbart samhälle är det självklara målet för många, men vi verkar ändå inte vara villiga att förändra vår livsstil trots alarmerande rapporter från forskarsamfundet världen över. De förändringar som ändå sker i samhället går visserligen mot ett mer miljövänligt och hållbart samhälle, men det går förhållandevis långsamt. Koldioxidens skadliga inverkan på miljön är något man bör lägga särskild energi på att försöka minska eftersom koldioxiden är så starkt kopplad till klimatförändringen. Dagens ökande bilförsäljning är en av orsakerna till de förhöjda koldioxidutsläppen i världen. Detta gör att bilindustrins satsning på miljöbilar är ett viktigt steg i strävan mot ett mer hållbart samhälle. De konsumenter som är villiga att köpa miljöbilar och andra miljöanpassade produkter är ett växande segment på marknaden. Det är därför intressant att kartlägga hur detta segment av konsumenter ser ut. Ur detta följer vårt syfte till denna studie: Syftet med studien är att beskriva vad som karaktäriserar tidiga konsumenter av nylanserade, miljöanpassade bilar. Detta genom att studera miljöbilsköparen i Sverige utifrån demografiska faktorer, samt deras lojalitet till märke och miljö. I studien undersöks den Svenska miljöbilsmarknaden, där data hämtas från Svenska bilregistret och analyseras utifrån en kvantitativ metod. Samtliga förvärvade miljöbilar ligger till grund för studien, vilken således är en totalundersökning. I teoriavsnittet presenteras inledningsvis beslutsprocessen vid köp av en vara samt en redogörelse för begreppet lojalitet. En kort introduktion av området som brukar benämnas ”miljömedvetet köpbeteende” följer sedan. Slutligen tas teorin diffusion of innovation upp, som beskriver hur konsumenter kan delas in i vissa segment beroende på hur snabbt de tar till sig och konsumerar en ny produkt. Resultatet i studien analyseras utifrån den teoretiska referensramen. Speciellt viktigt i analysarbetet är att granska resultaten i förhållande till teorin diffusion of innovations som ligger till grund för vår segmentering av miljöbilsköparna. Vi finner en rad skillnader mellan gruppen Innovatörer och gruppen Tidiga anpassare, vilket även styrks i andra studier som har haft ett liknande upplägg när det gäller segmenteringen av konsumenter. Vi kan bland annat se att Innovatörerna är yngre än de Tidiga anpassarna och att de även byter bil oftare än de Tidiga anpassarna.

Dagens samhälle står inför en stor utmaning med den snabbt ökande fordonsanvändningen, vilket bidrar till klimatbelastning samt skapar ett beroende av fossila bränslen. Ett alternativ för att minska problemet är att öka användningen av elbilar. Sveriges regering har satt upp målet att fram till år 2030 ska statens fordonsflotta vara oberoende av fossila bränslen. För att uppnå detta mål kommer stora insatser och ett engagemang att krävas. Syftet med studien är att undersöka hur Sveriges elbilsmarknad ser ut genom att studera kommersialiseringsprocessen, implementeringen samt kundpreferenserna för elbilar. En kartläggning av elbilsanvändare har utförts för att undersöka hur implementeringen av elbilar ser ut på fordonsmarknaden. Resultatet av studien visar att kommersialiseringsprocessen av elbilar är problematisk då den består av komplexa delsystem. I nuläget är laddningsinfrastrukturen otillräckligt utbyggd för att kunna möta en eventuell tillväxt av elbilar, vilket utgör ett stort hinder för kommersialiseringsprocessen. Det är främst kommuner och företag som köper elbilar, då privatpersoner har låg kunskapsnivå och svårt att finansiera inköp av elbilar. Begränsad räckvidd, långa laddningstider, få laddningsstolpar, höga initialkostnader, bristande kunskap hos elbilsförsäljare och konsumenter är hinder som står i vägen för elbilstillväxten. Dock kan dessa hinder minskas med hjälp av kommunalanställda som är engagerade och aktiva inom elbilsområdet. Dessa personer har en nyckelroll för elbilstillväxten i Sverige.

Aim - The purpose of this thesis is to examine the possibilities for feedback and learning in the construction sector. In addition, it is also examining the possibilities of how to get employees involved into new solutions in a more flexible way.  Theory - Innovation as a science field within construction bases much of its theories on Rogers, Schillings, Slaughters and Tatum’s work on innovation models and how they affect the implementation of the innovation. The theories also regard innovation diffusion and its focus on different actors and how they adapt to an innovation over time and about different key individuals such as Champions and Gatekeepers and their role in spreading the innovation.  Method - This thesis is a qualitative study with an inductive approach which was conducted as a case study on a consultant company in Uppsala, Sweden which is active in the construction industry. 10 interviews were conducted with different project managers and two more interviews with individuals with connection to their work. In addition, an observation study was also carried out. Findings - The results showed that the innovation process is not prioritized due to time requirements and that it is not the main task of the consultant to be innovative. They should rather focus on delivering a stable product for its customers. However, the co-workers do overall want to be more innovative but the current way of spreading and delivering new solutions might not be the best suitable way based on the time it requires for them to engage in the innovation.  Conclusion - The conclusion is that key individuals could be implemented and reduce other colleagues’ workload in the innovation work by absorbing ideas and new innovations. And summarize and visualize its benefits to the entire team.