Dagens samhälle står inför en stor utmaning med den snabbt ökande fordonsanvändningen, vilket bidrar till klimatbelastning samt skapar ett beroende av fossila bränslen. Ett alternativ för att minska problemet är att öka användningen av elbilar. Sveriges regering har satt upp målet att fram till år 2030 ska statens fordonsflotta vara oberoende av fossila bränslen. För att uppnå detta mål kommer stora insatser och ett engagemang att krävas. Syftet med studien är att undersöka hur Sveriges elbilsmarknad ser ut genom att studera kommersialiseringsprocessen, implementeringen samt kundpreferenserna för elbilar. En kartläggning av elbilsanvändare har utförts för att undersöka hur implementeringen av elbilar ser ut på fordonsmarknaden. Resultatet av studien visar att kommersialiseringsprocessen av elbilar är problematisk då den består av komplexa delsystem. I nuläget är laddningsinfrastrukturen otillräckligt utbyggd för att kunna möta en eventuell tillväxt av elbilar, vilket utgör ett stort hinder för kommersialiseringsprocessen. Det är främst kommuner och företag som köper elbilar, då privatpersoner har låg kunskapsnivå och svårt att finansiera inköp av elbilar. Begränsad räckvidd, långa laddningstider, få laddningsstolpar, höga initialkostnader, bristande kunskap hos elbilsförsäljare och konsumenter är hinder som står i vägen för elbilstillväxten. Dock kan dessa hinder minskas med hjälp av kommunalanställda som är engagerade och aktiva inom elbilsområdet. Dessa personer har en nyckelroll för elbilstillväxten i Sverige.

As digitalisation continues to spread, the impact technology has on society is evident. In Sweden, digitalisation has led to the end of analog options forcing individuals to rapidly adapt to new technologies. For this reason, the diffusion of electronic identification (eID) as a critical technology occurred at an accelerated rate. However, a segment of society remains without access to this innovation. In this study, qualitative semi-structured interviews were conducted with influential eID actors in Sweden to identify factors that impact the diffusion process, with a focus on late adoption. The result of this study shows that collaborations, accountability, biases, compatible technologies, and infrastructure technologies influence the spread of eID. These factors can be identified at an actor level but interact and consolidate on a system level. The above-mentioned findings have implications for innovation diffusion and digital divide theories as well as policy decisions regarding infrastructure technology and the practical requirements for adopting to eID. / I takt med att digitaliseringen breder ut sig blir teknologins påverkan och inflytande över samhället mer tydlig. I Sverige har digitaliseringen lett till att analoga tjänster upphör, därmed tvingas individer att snabbt anpassa sig till ny teknik. Av denna anledning har spridningen av elektroniska identitetshandlingar (e-leg) accelererats. Denna teknologi kan klassas som samhällskritisk och har därmed en särställning. Dock finns det icke-användare som ännu inte tagit del av denna innovation och därmed saknar tillgång till viktiga tjänster. I denna studie har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med inflytelserika e-leg aktörer i syfte att identifiera faktorer som påverkar den sista fasen av innovationsspridning. Resultatet av denna studie visar på att samarbete, ansvar, fördomar, kompatibla tekniker och aspekter av infrastruktur samverkar och potentiellt begränsar användandet av e-leg. Dessa faktorer existerar på en aktörsnivå och interagerar samt förenas på en strukturell systemnivå. Detta utmanar teorier kring innovationsspridning och den digitala klyftan. Dessutom får dessa insikter betydelse för politiska beslut angående samhällskritisk teknik, samt för det framtida användandet av elektroniska identitetshandlingar i Sverige.