Varje år vårdas 95 000 barn på sjukhus i Sverige. De vanligaste orsakerna till att barn 0–17 år söker vård är på grund av infektioner och skador. Alla barns rätt är att få sin röst hörd och möjlighet att uttrycka sin åsikt. Deras åsikt ska alltid beaktas utifrån mognad och ålder.  Efter grundlig information ska barn vara delaktiga i beslut gällande deras omvårdnad. Trots att flera studier påvisar barnsjuksköterskans skyldighet att göra barn delaktiga i omvårdnaden krävs det mer forskning, utbildning och konkreta metoder för att uppnå målet för delaktighet. Syftet med studien var att beskriva hur barnsjuksköterskan gör barn delaktiga i sin sjukdom och behandling. Data samlades in genom tio kvalitativa intervjuer med barnsjuksköterskor som arbetade med barn på sjukhus. Analysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Fyra huvudkategorier framkom: Att främja delaktighet genom att skapa en relation beskriver hur en relation och ett förtroende mellan barnsjuksköterskan och barnet kan skapas. Att främja delaktighet genom förberedelse beskriver hur barnsjuksköterskan kan göra barnet delaktig genom att förbereda muntligt, genom att visa bilder och genom att visa material. Att främja delaktighet genom aktivt deltagande beskriver hur barnsjuksköterskan kan göra barnet delaktigt genom att ge barnet möjlighet att bestämma och att låta barnet aktivt delta i omvårdnadsprocedurer och i sin sjukdom. Att främja delaktighet genom att anpassa vårdmiljön beskriver hur barnsjuksköterskan kan göra barnet delaktig genom att anpassa vårdmiljön efter barnets behov. Konklusionen av studien var att resultatet kan ge omvårdnadsprofessionen ökad kunskap och redskap för hur barnsjuksköterskan kan göra barnet delaktig i sin sjukdom och behandling.

Bakgrund: Varje år insjuknar cirka 370 barn och ungdomar under 18 år i Sverige i cancer. De kommer att genomgå många, svåra och okända omvårdnadsprocedurer. Barnsjuksköterskan kan genom samskapande omvårdnad skapa förutsättningar så omvårdnadsproceduren upplevs positiv av barnet. Föräldrarna har en avgörande betydelse för barnets trygghet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur barnsjuksköterskor samskapar omvårdnaden tillsammans med barn och föräldrar vid barnonkologiska omvårdnadsprocedurer. Metod: En induktiv kvalitativ design användes, där data samlades in genom tio individuella intervjuer med barnsjuksköterskor på fyra barnonkologiska centra. Intervjuerna analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys. Resultat: Innan omvårdnadsproceduren planerar barnsjuksköterskan tillsammans med barnet och föräldrarna. Samarbetet främjas av tydlig information och förberedelse, samt tydliggörande av rollerna inför omvårdnadsproceduren. För att erhålla samskapande omvårdnad behövs begriplig kommunikation före, under och efter omvårdnadsproceduren, där både kroppsspråk och verbal kommunikation är betydande. Barnsjuksköterskans yrkeserfarenhet gör det lättare att involvera föräldrarna. Slutsats: Väl förberedda barn och föräldrar upplevs tryggare under barnonkologiska omvårdnadsprocedurer. Genom att barnsjuksköterskan samarbetar och samspelar med barnet och föräldrarna genomförs omvårdnadsprocedurerna med en positiv känsla. Samskapande omvårdnad främjas genom att föräldrarna involveras och engageras samt genom deras fysiska och mentala närvaro hos barnet.

Bakgrund: Förekomsten av övervikt och fetma har ökat över hela världen de senaste decennierna. Det har utvecklats olika modeller samt åtgärdsprogram för viktnedgång. Denna studie är en del i ett kvalitetsutvecklingsarbete och beskriver deltagarnas upplevelser av att ingå i ett sådant program. Syfte Att beskriva barns upplevelser av att ingå i Obesitasprocessen. Metod: Data insamlades genom 10 intervjuer med barn i åldern 10–14 år och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: I analysen framkom tre kategorier: Behov av vardagligt stöd från föräldrarna där barnen tar upp vikten av att få stöd i att äta rätt och att träna samt att göra saker tillsammans.  Att känna en möjlighet men en ständig kamp mot vågen där barnen beskrev mycket blandade känslor inför besöken då så stort fokus låg på vikten, men även att de främst ville se bra resultat för att glädja sjuksköterskan och föräldrarna, samt ett Behov av stöd från barnsjuksköterskan där barnen uttryckte behovet av uppmuntran och ett individanpassat bemötande och information. Slutsats: I Obesitasprocessen behöver barnsjuksköterskan arbeta mer med samskapande vård och gemensam problemlösning för att kunna stödja och motivera barnet med övervikt eller fetma. Genom detta arbetssätt blir barnet och föräldrarna mer delaktiga och får möjlighet till att sätta individuella och hanterbara mål efter deras egna resurser.   Nyckelord: Barn, familj, övervikt, samskapande omvårdnad / Title: Children’s experiences ‘of being a part of the Obesitasprocess An interview study of children with overweight   Background: The prevalence of overweight and obesity has increased globally over the last decades. There are many programs and ways for decreasing weight. This study is a part of a quality development and describes the participants experiences of being a part of such a program. Purpose: To describe children’s experiences of being a part of the Obesitasprocess Method: Data was collected through interviews conducted with 10 children in the age of 10-14 years. An inductive qualitative design was used and the interviews were analyzed according to inductive content analysis. Result: Three main categories emerged in the analysis: The need of day to day support by parents where the children described the importance of the support in eating right and exercise and to do things together. To feel an opportunity but a permanent battle against the weight scale where the children described a lot of mixed feelings before the visit due to the focus on the weight, but upper mostly they wanted great results to please the nurse and the parents.  The need of support by the pediatric nurse where the children expressed the need of encouragement and an approach and information that is suited for the individual child.   Conclusion: The pediatric nurse need to adopt a coproductive care in the Obesity process and the use of common problem solving to be able to be supporting and to motivate the child with an overweight or obesity. By this the child and parents get to be part of the process, the opportunity to set individual and manageable goals based on their own resources.  Keywords: Children, family, overweight, coproductive care

Övervikt och fetma är ett folkhälsoproblem världen över. Effektiv behandling är under utveckling. Tidigare studier undersöker i första hand fetmabehandlingens effekt på barnets BMI. Få studier belyser föräldrars upplevelse av att ingå i fetmabehandling trots att deras delaktighet anses avgörande för lyckade resultat. Syftet var att belysa föräldrars upplevelse av stöd från fetmateamet när barnet behandlas för fetma. Data insamlades genom åtta kvalitativa intervjuer med nio föräldrar vars barn behandlas för fetma. Analysen genomfördes med induktiv innehållsanalys. Resultatet visar att föräldrarna behöver multidimensionellt stöd under behandlingens gång. Fem huvudkategorier framkom: Behov av kunskap för att genomföra en förändring, visar att ny kunskap stöttar familjen i genomförandet av livsstilsförändringar. Behov av individualiserad uppföljning betonar varje familjs unika behov och förutsättningar, samt vikten av att behandlingen formas utifrån det. Behov av teamets samarbete med skolan, beskriver vikten av teamets stöd i samarbetet med skolan.  Behov av ett stöttande förhållningssätt från teamet, belyser hur goda vårdrelationer, hälsofrämjande fokus och gemensam målsättning ingav förtroende. Behov av emotionellt stöd, där föräldrarna lyfter behov av stöd i sitt föräldraskap både professionellt och genom föräldragrupper.  Konklusion: Genom att arbeta med familjecentrerad samskapande omvårdnad kan fetmateamet möta familjernas behov på ett bra sätt. Förbättringspunkter som framkom var behov av anhöriginformation, föräldragrupper samt ökat samarbete med skolan. / Overweight and obesity is an increasing health issue in the world. Effective treatment is under development. Previous research explores the treatments effect on the BMI of the child, but few studies explore parents' experiences of obesity treatment programs even though it is known that parental participation is essential for a successful treatment. The purpose of the study was to illuminate parents' experiences of support from the obesity team when their child is going through obesity Treatment. Eight qualitative interviews of nine parents having children going through obesity treatment where made. Data was analyzed through content analysis with an inductive approach. The results show a parental need of multidimensional support during obesity treatment. Five main categories were found: Needing knowledge to implement change, Needing individually customized follow-ups, Needing the team to cooperate with the school, Needing supporting approaches from the team, describing how good relationships, a health focused atmosphere and shared goals made the family trust the team and the treatment, and Needing emotional support. Conclusion: Using family-centered coproductive care creates a good foundation to meeting the needs of the families going through obesity treatment. Parents need support informing relatives, cooperating with the school and through group sessions with other families.

Sammanfattning Under år 2018 tog 1177 Vårdguiden emot tre miljoner samtal från hela Sverige. I Västra Götaland tog de emot 900 750 samtal och ungefär 33 procent av dem handlade om barn. Genom telefonrådgivningstjänsten kan föräldrar till barn som råkat ut för sjukdom eller skada ringa 1177 Vårdguiden och få medicinsk rådgivning av en sjuksköterska. Begreppet samskapande omvårdnad är av betydelse då samverkan och en god relation mellan patient och vårdare bidrar till hälsa. Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskorna som ger telefonrådgivning genom 1177 upplever rådgivning till föräldrar med sjuka barn. En kvalitativ metod användes och semistrukturerade intervjuer utfördes med tolv stycken sjuksköterskor som sedan analyserades efter en induktiv innehållsanalys på manifest nivå utifrån Elo & Kyngäs (2008). Två stycken huvudkategorier bildades i resultatet: Vikten av att stärka föräldrarna i föräldrarollen; där sjuksköterskorna som ger telefonrådgivning försökte skapa förtroende till föräldern, genom att bekräfta föräldern samt genom att förmedla kunskap och information. Kommunikationens utmaning vid telefonrådgivning; där sjuksköterskorna som ger telefonrådgivning upplevde svårigheter i att bedöma symtom på barnet, när föräldrar hade svårt att beskriva barnets symtom och när det förekom bristande språkkunskaper. Konklusionen visar att sjuksköterskorna som ger telefonrådgivning hade en betydelsefull roll för föräldrarna genom att vara stöttande vilket ökade deras självförtroende. / Summary In 2018, 1177 Healthcare guide received three million calls from all over Sweden. In Västra Götaland they received 900 750 calls and about 33 percent of them concerned children. Through the telephone call advice centre, the person or parent of children who has suffered from illness or been injured can call 1177 Healthcare guide and get medical advice from a nurse over the telephone. Co production healthcare is important as cooperation and a good relationship between patient and carer contribute good health. The purpose of the study was to describe how the nurses who give telephoneadvice through 1177 experience giving advice to parents with ill children. A qualitative method was used and semi-structured interviews were conducted with twelve nurses, which were then analyzed using a qualitative inductive content analysis with a manifest content based on Elo & Kyngäs (2008). Two main categories were formed in the result: The importance of strengthening parents in the parent role; where the nurses who give telephoneadvice  try to create trust in the parent, by confirming the parent and by giving medical advice and information. Communication challenge in telephone advice; where the nurses who give telephoneadvice experienced difficulties in assessing the child’s symptoms, as well as when parents had difficulty describing the symptoms and when there was a language barrier. The conclusion of the study was that the nurses who give telephoneadvice played a significant role for the parents by being supportive which increased their self-confidence.

Bakgrund: Övervikt är ett ökande problem världen över och är den främsta orsaken till ohälsa bland barn samtidigt som risken att bibehålla övervikten som vuxen är stor. Detta kan leda till flera olika folksjukdomar och påverka folkhälsan globalt. Skolsköterskor har en betydelsefull roll i att tidigt uppmärksamma övervikt hos barn och arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet i grundskolan med barn som har en övervikt. Metodbeskrivning: Kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades vid studiens genomförande. Semistrukturerade intervjuer med 11 skolsköterskor från södra till norra Sverige utgjorde datainsamlingen. Dataanalysen genomfördes med manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: I det bearbetade intervjumaterialet framkom fyra kategorier: Betydelsen av att bedöma barnets övervikt, Skolsköterskans förhållningssätt i hälsosamtalet, Vikten av samverkan med föräldrar vid bedömd övervikt och Vikten av att se möjligheter och utmaningar i arbetet mot övervikt. Slutsatser: Det är betydelsefullt att skolsköterskan tar hänsyn till barnet som helhet där stöd utifrån Swansons omvårdnadsteori kan stödja barnet att uppnå välbefinnande. För att möjliggöra detta behöver riktlinjer utvecklas för att vägleda skolsköterskor i arbetet då de är en nyckelperson i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet mot barnets övervikt. / Background: Overweight is an increasing problem worldwide and the main reason for morbidity among children. At the same time, there is a great risk of maintaining excess weight in adulthood, which can cause chronic diseases and affect the public health globally. School nurses have an important role to inform parents about overweight and unhealthy habits for children, as well as contributing knowledge of healthy lifestyles. School nurses have an important role to identify overweight in an early stage and work with health promotion and prevention. Aim: The aim of the study was to describe school nurses' experiences of the health promotion and prevention in primary school among children who are overweight. Method: The study was made using qualitative content analysis with inductive approach. Semi-structured interviews with 11 school nurses´ from southern to north of Sweden constituted the data collection.  The data analysis was carried out with qualitative content analysis. Result: Four categories emerged in processed study material: The importance of identifying the child's overweight, School nurse's approach in the health dialog, The importance of cooperation with parents in the case of assessed overweight, The importance of seeing opportunities and challenges in the work against overweight. Conclusion: It is important that the school nurse takes the whole child into account, where support based on Swanson's nursing theory can support the child to achieve well-being. To enable this, guidelines need to be developed to guide school nurses in their work as they are a key person in the health promotion and prevention work against child overweight.

Bakgrund: Barnet som föds prematurt genomgår en stor omställning från livet i magen till livet utanför, och behöver anpassad omvårdnad.  Det prematura barnets familj hamnar i en omvälvande situation som kan kännas ovan och skrämmande. Vårdpersonalens bemötande av familjen är avgörande för familjens delaktighet, vilket ställer krav på personalens kompetens. Samskapande omvårdnad handlar om samspel mellan personal och förälder för att ge barnet så bra vård som möjligt. Syfte: Studiens syfte är att beskriva barnsjuksköterskans erfarenheter av att göra föräldrarna delaktiga i vården av sitt prematurfödda barn. Metod: Kvalitativ design användes och data samlades in genom fokusgruppsintervjuer med barnsjuksköterskor på neonatalavdelningar. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet beskrivs kommunikationens betydelse för föräldrarollen genom vikten av stöd och anpassad information till den enskilda familjen. Föräldrarna behöver information, stöd och vägledning för känna sig trygga och delaktiga. Vidare beskrivs den psykosociala och fysiska miljöns betydelse för föräldrarollen och hur även miljön påverkar föräldranärvaron. Slutsats: Familjecentrerad och samskapande omvårdnad uppnås med fördel genom att familjen får en patientansvarig sjuksköterska (PAS), där en förtroendefull relation bidrar till att kommunikationen och informationsflödet fungerar optimalt. Strategier och modeller behövs för att lättare kunna applicera kunskapen om PAS-relationen i verksamheterna. / Background: Premature babies undergoes a major adjustment from the womb into life at the neonatal ward with special care. The family ends up in a new and frightening situation. Nurse´s treatment of the family is crucial for parental participation, which demands competent nurses. Co-productive care is about a parent-nurse partnership to provide the best possible care for the baby. Aim: The aim of the study is to describe the pediatric nurses experiences of making the parents involved in caring for their premature baby. Method: A qualitative design was used, data was gathered through focus group interviews with pediatric nurses at neonatal wards, and analyzed with qualitative content analysis. Result: The result describes the importance of communication for the parental role through support to the individual family and personalized information. Parents need information, support and guidance to become confident participants in their baby's care. The result also describes how the psychosocial and physical environment affects the parental role and parental participation. Conclusion: Family centered and co-productive care can be reached by providing an accountable nurse where a trustful relationship with the family contributes to good communication. Strategies and models are needed to apply the knowledge of the family-nurse relationship in the neonatal care.

Bakgrund: I Sverige drabbas ca 13 000 personer varje år av hjärtstopp, där HjärtLungRäddning (HLR) är primär åtgärd för chans till överlevnad. Ställningstagande att inte utföra HLR på sjukhus benämns ”beslut om utebliven HLR”. Befogenhet till beslut angår legitimerade läkare, men sjuksköterskor är en viktig resurs. I samskapande omvårdnad utformas vård i samråd mellan patienter och yrkesutövare, vilket tydliggör patienters ställning i vårdsituationen. Sjuksköterskor behöver säkerhet i beslut gällande utebliven HLR för att undvika att orsaka omotiverat lidande hos patienter. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter vid beslut om utebliven HLR på somatisk vårdavdelning. Metod: Litteraturöversikten baserades på 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Litteratursökning utfördes i databaserna Cinahl samt Medline. Dataataanalys utfördes genom Fribergs analys i fem steg och inspirerades av Graneheim & Lundmans standardiserade modell.   Resultat: Resultatet presenterades i tre huvudteman med tillhörande sub-teman. Huvudteman var Etik, Informationsutbyte samt Beslutsprocessen. Resultatet beskrev sjuksköterskors önskan att inte orsaka lidande samt att bevara patienters värdighet. En välinformerad patient ansågs förmögen för eget ställningstagande till beslut om utebliven HLR. Trots sjuksköterskors begränsade roll i beslutsfattandet beskrevs sjuksköterskors roll i uppmärksammande av förändringar i patienters status. Vidare beskrevs vikt av tydlig dokumentation, direktiv och riktlinjer. Slutsats: Trots nuvarande riktlinjer beskrivs sjuksköterskors osäkerhet vid beslut och vård av patienter med beslut om utebliven HLR. Vidare forskning, utveckling av PM och riktlinjer är nödvändigt för sjuksköterskors trygghet i sin yrkesutövning samt för främjande av patienters autonomi. / Background: In Sweden, approximately 13 000 people suffer cardiac arrest each year, where CardioPulmonaryResuscitation (CPR) is the primary measure for a chance of survival. A decision to not perform CPR in hospitals is referred to as a “Decision to not perform cardiopulmonary resuscitation”. The authority to make decisions about treatment restrictions concerns the authorized physician but nurses are important resources in the decision process. In the co-production of healthcare services, care is designed as a consultation between patients and professionals, which makes the patients ‘position clear. Nurses need certainty in their decisions to not perform CPR, to avoid causing unjustified suffering to patients.  Aim: To describe nurses’ experiences of caring for patients in the event of a decision of non-CPR in somatic care units.  Method: The literature review was based on 13 scientific original articles with qualitative methods. A literature search was performed in the databases Cinahl and Medline. Data analysis was performed with Friberg´s analysis in five steps and inspired by Graneheim & Lundman´s standardized model. Results: The results were presented in three main themes with associated sub-themes. The main themes were Ethics, Information exchange and Decision Process. The result described nurses ‘desire to not cause suffering and to preserve patients ‘dignity. A well-informed patient was considered capable of making their own decision about CPR. Despite nurses´ limited role in decision-making, nurses ‘role in noticing changes in patient´s status was described. Furthermore, the importance of clear documentation, directives and guidelines was described.   Conclusion: Despite current guidelines, nurses ‘uncertainty in the decision process and in the care of patients with decisions are described. Further research and development of PMs and guidelines are necessary for nurses ‘security in their work and for the promotion of patient autonomy.

No description available.

Många patienter med obstruktivt sömnapnésyndrom (OSAS) som behandlas med Continuous Positive Airways Pressure (CPAP) avbryter sin behandling i ett tidigt skede. Att inte vara följsam behandlingen kan innebära olika hälsorisker för patienten som kan få allvarliga konsekvenser. Kommunikationssituationen vid det initiala utprovningsbesöket kan därför påverka huruvida patienten inte blir följsam och fullföljer behandlingen. Syftet med denna studie var att belysa hur vårdpersonal beskriver sina erfarenheter av kommunikationssituationen vid det initiala utprovningsbesöket av CPAP. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med 23 personer som alla möter denna grupp av patienter.  Som analysmetod användes induktiv innehållsanalys. Vid analysen av materialet framkom tre kategorier; Bygga en relation, Inta ett pedagogiskt förhållningssätt samt Stödja patientens delaktighet. Dessa tre kategorier mynnade ut i ett tema som visade på hur kommunikationssituationen beskrevs Skapa förutsättning för lärande hos patienten. Studien belyser vikten av en samskapande vård och ett personcentrerat förhållningssätt där patienten ses som en partner i de beslut som tas samt hur vårdpersonalens pedagogiska förhållningssätt påverkar kommunikations-situationen på olika sätt. Erfarenheterna som beskrevs i studien upplevdes påverka patientens möjligheter till lärande i situationen för en ökad följsam till sin CPAP-behandling. / Many patients with obstructive sleep apnea syndrome (OSAS) treated with Continuous Positive Airways Pressure (CPAP) interrupt their treatment at an early stage. Not having adherence to the treatment implies various health risks for the patient that can have serious consequences. Therefore, the communicationsituation at the initial testing visit may affect whether the patient does not follow up and completes the treatment. The purpose of this study was to illustrate how healthcare professionals describe their experiences of the communicationsituation at the initial visit testing CPAP. A qualitative interview study was conducted with 23 people who all meet this group of patients. As an analytical method, inductive content analysis was used. In the analysis of the material three categories was revealed; Build a Relationship, Take an Educational Approach and Support the Patient's Participation. These three categories emerged in a theme that demonstrated how the communication situation was described as Creating a prerequisite for learning for the patient. The study highlights the importance of a person-centered approach, a co-productive care where the patient is seen as a partner in the decisions and how the healthcare professionals' pedagogical approaches affect the communicationsituation in different ways. The experiences described in the study were perceived to affect the patient's ability to learn in the situation for an increased adherence to the CPAP treatment.