Sammanfattning Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av stöd och avsaknad av stöd från personalen då deras nyfödda barn vårdades på en neonatalavdelning. Bakgrund: När ett för tidigt fött barn eller sjukt barn är i behov av neonatalvård innebär det ofta en stor kris för föräldrarna. Det är många faktorer som spelar in i hur föräldrarna upplever situationen. En betydande faktor är personalens förmåga att ge stöd till föräldrarna. Design: Studien har en retrospektiv explorativ design med en kvalitativ ansats. Metod: Föräldrar (n=38) vars barn vårdats på en neonatalavdelning minst en vecka besvarade ett frågeformulär med två öppna frågor via post: "Kan du ge exempel på situationer där du upplevde att stödet från personalen fungerade bra i samband med omvårdnaden av ditt barn" och "Kan du ge exempel på situationer där du upplevde att stödet från personalen saknades i samband med omvårdnaden av ditt barn". Materialet analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier som beskriver upplevelser av bra stöd och tre kategorier som beskriver upplevelser av avsaknad av stöd under vårdtiden. Bra stöd: Känsla av trygghet med omhändertagande personal. Behov av tydlig information till föräldrarna. Stöd vid omvårdnad, amning och sondmatning. Avsaknad av stöd: Bristande information och kommunikation gällande barnets tillstånd. Bristande kommunikation mellan sjukvårdspersonal. Saknade hjälp med tillmatning nattetid. Slutsats: Föräldrar i studien beskriver både upplevt och saknat stöd under vårdtiden på neonatalavdelningen. Föräldrarna uppskattade kontinuerlig information från personalen om deras barn och kände trygghet när personalen fanns nära. Information från personalen och kommunikation mellan föräldrar och personal beskrev föräldrar som bristande. Detta tyder på att det finns behov av utveckling inom området bland personal på neonatalavdelningar. Nyckelord: Neonatalvård, föräldrar, stöd, personal, upplevelser

Bakgrund: Känguruvård (KV) är en evidensbaserad vårdmetod, inom familjecentrerad neonatalvård, vars syfte är att stödja tidig anknytning och öka föräldrars delaktighet genom hud-mot-hudkontakt mellan barn och förälder. KV bör, med uppmuntran från personalen, inledas så tidigt som möjligt efter födelsen och tillämpas i den utsträckning det är möjligt. I Sverige finns en utvecklingspotential för ökad användning av KV på olika neonatalvårdsavdelningar då det finns stora nationella variationer i vilken utsträckning KV utövas. Syfte: Beskriva neonatalsjuksköterskors erfarenhet av att bedriva och utveckla känguruvård inom familjecentrerad neonatalvård. Metod: Semistrukturerade fokusgruppsintervjuer på fyra neonatalvårdsavdelningar i Sverige genomfördes under december 2015. Materialet bearbetades utifrån en induktiv ansats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Neonatalsjuksköterskor beskriver att införandet av KV inneburit en förändrad roll från vårdgivare till att stödja och undervisa föräldrarna till att bli barnets primära vårdare. Föräldrarnas delaktighet i vården av sitt barn har ökat med KV, vilket underlättat tidig anknytning, naturlig amning samt att föräldrarollen stärkts. En tydlig målsättning, en säker vårdmiljö med tillåtande attityd samt samverkan mellan olika professioner krävs för att underlätta utveckling av KV. Slutsatser: För att bedriva och utveckla KV behöver neonatalsjuksköterskor själva kunskap och god attityd gentemot vårdmetoden. Avdelningen behöver klara rutiner, tydlig ledning och en vårdmiljö anpassad till en familjecentrerad vård som underlättar KV.

Många mammor vars barn vårdats på en neonatalavdelning har känt sig oförberedda på situationen med stor oro för barnets liv och hälsa. Bröstmjölk och amning har visat sig ha flera fördelar för både den fysiska- och kognitiva utvecklingen samt anknytningen med en särskild betydelse om barnet fötts prematurt eller om det funnits behov av vård under nyföddhetsperioden. Amningens etablering av ett barn som behöver vård på neonatalavdelning kan vara komplicerat och kräva tålamod. Syfte var att belysa mammors upplevelser av att etablera amning på neonatalavdelning. En systematisk litteraturstudie valdes som metod. Resultatet visade att mammor relaterade till sin avsikt att amma för nutritionens effekter med strävan efter det naturliga och för att främja bindningen till barnet och ge närhet. Tidigare erfarenheter och uppfattningar om amning och personlig motivation fick betydelse. Mammorna beskrev sina upplevelser i termer av rutiner på neonatalavdelningen och att upprätthålla mjölkproduktionen. Informationen upplevdes otillräcklig med brister i tillämpningen, speciellt vid amningsproblem. Centralt var också de sociala banden till pappan och andra mammor vars barn vårdades på neonatalavdelning. Diskussionen berörde upplevelser av brist på stöd och vårdrutiner som hindrande för att etablera amningen. Slutsatsen blev att motiverande samtal skulle kunna hjälpa mammor att se vad som är deras motivation och vad som stärker den eller som hjälp för ett beslut och få mammor att se att de gjort vad de kunnat när de inte orkar kämpa för amningen längre.

Bakgrund:I snitt föds 115,000 barn i Sverige varje år. Ungefär en tiondel av dem vårdas på någon av landets 37 neonatalavdelningar. Under den perioden utsätts barnen för obehag och smärtsamma procedurer som kan vara påfrestande för ett nyfött sjukt eller för tidigt fött barn. Detta ställer höga krav på sjuksköterskorna. Syfte:Att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av smärtbehandling till barn som vårdas på en neonatalavdelning. Metod:Studien har genomförts som en systematisk litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar har använts. Artiklarna har valts ut i databaserna CINAHL, PubMed och Scopus. Resultat:Sjuksköterskorna uppgav att det saknades riktlinjer och rutiner kring smärtbehandling på neonatalavdelningarna där de arbetade. Sjuksköterskorna ansåg även att bristen på kunskap och utbildning ledde till att barnen som vårdades på neonatalavdelningen ej erhöll den individuella smärtbehandling som varit önskvärd. Konklusion: För att öka kunskap och utbildning hos sjuksköterskorna samt att få tydligare riktlinjer och rutiner krävs att organisation och ledning tar ett större ansvar. Individanpassad smärtbehandling krävs för att minska barnens lidande.

Föräldrar till prematura och sjuka barn går igenom en stor händelse när deras barn vårdas på en neonatalvårdsavdelning. Personalen på neonatalvårdsavdelning är ansvariga för att stötta föräldrarna att hantera situationen samt involvera föräldrarna i barnets vård. Föräldrar som blir delaktiga i vården känner sig mer säkra i föräldrarollen och kan förstå barnets beteende bättre. Syftet med detta arbete var att belysa föräldrars upplevelser av familjecentrerad vård på neonatalvårdsavdelning och hur denna vårdform inverkar på föräldrars anknytning till sitt prematura barn. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 16 artiklar, publicerade mellan 2000 och 2015, ligger till grund för resultatet. Sökningar genomfördes i bibliografiska databaserna CINAHL, PubMed, SwedMed+ och Science direkt. Både kvantitativa och kvalitativa artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet visar att föräldrar upplevde både positiva och negativa känslor i relation till personal, vårdmiljö, information och vägledning på neonatalvårdsavdelning. Dessa känslor var beroende av olika faktorer exempelvis hur samspelet mellan föräldrar och personal fungerade. Det framkom att föräldrars delaktighet i barnets vård hade en stor inverkan på deras anknytning till sitt barn. För föräldrarna var det viktigt att ha närhet och kroppskontakt med barnet redan från födseln. Slutsatser: Det framkommer i resultatet att föräldrarna beskrev att det viktigaste för en familjecentreradvård var personalens medverkan. Med personalens kunskap, tydlig och anpassad information kunde föräldrarna känna sig delaktighet i barnets vård. Att få vara hud mot hud med sitt barn var avgörande för att knyta an till sitt barn.

<p>Denna rapport handlar om hur information om neonatalvård bör utformas. Syftet med examensarbetet var att undersöka detta. Utifrån resultaten från undersökningen har en broschyr i ämnet utformats. Broschyren vänder sig till föräldrar vars barn kommer att vårdas, vårdas just nu eller har vårdats på en neonatalavdelning på grund av för tidig födsel samt även till föräldrarnas anhöriga. Broschyren ska fungera som ett komplement till den muntliga informationen som personalen på neonatalavdelningen i Västerås ger till målgruppen idag. Till undersökningen användes en kvalitativ metod – intervjuer med föräldrar, deras anhöriga samt personal på neonatalavdelningen i Västerås. Det gjordes även utprovningar på broschyren för att se så att den passade den tilltänkta målgruppen. De huvudsakliga resultaten från undersökningen visar att en informationsbroschyr om neonatalvård bör:</p><p>• informera om neonatalvård i allmänhet</p><p>• informera om det som målgruppen är intresserad av att läsa</p><p>• informera om sådant som personalen på avdelningen tycker är viktigt</p><p>• informera på en allmän språknivå samt förklara svåra termer</p><p>• informera om verkligheten utan att skrämma upp målgruppen</p><p>• informera med fotografier som är tydliga och verklighetstrogna.</p>

När barn kräver neonatalvård efter förlossningen är det ofta oväntat för modern. På den neonatala vårdavdelningen läggs fokus på familjecentrerad vård, där föräldrarna blir de primära vårdgivarna. Syftet med studien var att beskriva mödrars upplevelser samt faktorer som påverkar upplevelserna under den neonatala vårdtiden. Litteraturstudiens resultat baseras på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att mödrar upplever ett känslomässigt kaos. Många upplever att de känner sig välkomna på avdelningen, medan andra känner att de är i vägen. Upplevelsen av att känna sig viktig för barnet är gemensamt för många mödrar och under vårdtiden finns hos många mödrar en längtan efter närhet. Sjuksköterskan spelar en stor roll för mödrarnas upplevelser och amningen är en viktig aspekt för anknytningen till barnet.

Bakgrund: Trots att  förflyttning  av nyfödda barn är både riskfyllda och komplicerade  så är det en förutsättning för god neonatalvård i hela  Sverige. Denna  förflyttning  kan vara  både ångestfylld  och oroande för föräldrarna  och ställer stora krav på barnsjuksköterskorna som tar emot familjen vid ankomst till den nya avdelningen.    Syfte: Att beskriva barnsjuksköterskors erfarenheter av att ta emot familjer som vårdats på  en annan neonatalavdelning.  Design och tillvägagångsätt: Kvalitativ design med induktiv ansats. Individuella intervjuer genomfördes med nio  barnsjuksköterskor  på två olika neonatalavdelningar  i Sverige.  Intervjuerna analyserades med kvalitativ  innehållsanalys.   Resultat: Barnsjuksköterskorna uppgav att det fanns en osäkerhet i vilka rutiner som fanns för att ta emot familjerna  och att de rutiner som fanns hade brister. De belyste även  behovet av att skapa en relation med familjen genom att samtala, avsätta tid för familjen och att lyssna in föräldrarna.   Slutsats: Barnsjuksköterskorna använder sig av olika verktyg för att skapa en relation med familjen och på så vis inge trygghet och förtroende. Det finns även önskemål från barnsjuksköterskorna om specifika rutiner  på den egna arbetsplatsen  gällande mottagandet  samt  bättre samarbete  mellan neonatalavdelningarna.

Introduktion: Prematurt födda barn är barn som föds innan graviditetsvecka 37. Dessa barn kan ha behov av CPAP eller högflödesgrimma. Föräldrar kan uppleva stress av den prematura födseln. Familjecentrerat förhållningssätt är en grundsten för omvårdnaden. Att amma ett prematurt fött barn har sina svårigheter men har även många fördelar. Vårdpersonalen kan ge amningsstöd på olika sätt och detta upplevs olika av mödrar. Vårdpersonal med erfarenhet inom amningsstöd samt personal med motivation är värdefullt för mödrar. Familjecentrerad omvårdnad valdes som teoretisk referensram. Syfte: Syftet var att beskriva mödrars upplevelse av att amma prematurt födda barn som varit i behov av andningsunderstöd. Metod: Kvalitativ metod användes. Datainsamlingen utfördes genom individuella intervjuer via videosamtal. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Ett deduktivt förhållningssätt har utgåtts ifrån under arbetet.  Resultat: Huvudresultatet var upplevelser av andningsunderstöd, vägen till amning, vikten av stöd och kunskap, moderns tilltro till sin självförmåga samt råd till andra föräldrar. Upplevelsen av att amma ett prematurfött barn som varit i behov av andningsunderstöd är olika. Såväl positiva som negativa upplevelser beskrevs. Att vårda barnet hud mot hud, avveckling av barnets andningsunderstöd och partnerns delaktighet var viktigt för en positiv upplevelse. Vårdpersonalens stöd spelade stor roll för amningsupplevelsen, där kontinuitet och kunskap beskrevs som viktiga. Anknytningen påverkades när mödrarna beslutade att inte helamma och istället ge bröstmjölksersättning. Slutsats: Mödrars upplevelse av att amma prematurt födda barn i behov av andningsunderstöd skiljer sig åt. Vårdpersonalens kunskaper och tidsbrist påverkade mödrarnas upplevelse. Det är viktigt att vårdpersonalen arbetar familjecentrerat. / Introduction: Premature infants are born before week 37 of pregnancy. These infants may need CPAP or HFNC. Parents may experience stress from premature birth for different reasons. Family-centered care is a cornerstone of nursing in the neonatal unit. Breastfeeding a premature infant has its difficulties but it also has many benefits. The care staff can provide breastfeeding support in different ways and this is experienced differently by mothers. Care staff with experience in breastfeeding support and motivation are valuable for mothers. Family centered care was chosen as the theoretical frame of reference. Aim: The aim was to investigate mothers' experiences of breastfeeding a premature infant who were in need of respiratory support.   Method: A qualitative method was used. Data collection was performed through individual interviews via video calls. Data were analyzed with qualitative content analysis. The study had a deductive approach.  Results: The main results were experiences of respiratory support, the path to breastfeeing, the importance of support and knowledge, the mother’s confidence in her self-efficacy and advice to other parents. The mothers had different experiences of breastfeeding a premature infant in need of respiratory support. Positive and negative experiences were described. Caring for the child skin to skin, decreased dependency of the respiratory support and the partners participation were important for a positive experience. Support from care staff played a major role in the experience, where continuity and knowledge were described as important. The attachment between mother and infant was affected when the mother decided not to breastfeed.  Conclusion: All experiences are individual and should not be generalized. The findings of the study are considered to have contributed with greater knowledge within mothers' experiences of breastfeeding premature infants who have been in need of respiratory support.

Introduktion: För tidigt födda barn som vårdas på en neonatalvårdsavdelning är känsliga för stimuli. Delaktiga föräldrar är en förutsättning för den vård som barnet får. Musikterapi har positiv inverkan på det för tidigt födda barnet och kan hjälpa familjen med förbättrad anknytning och kommunikation. Det är av intresse att höra föräldrarnas upplevelser av musikterapi i samband med smärtsamma procedurer på barnet. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelse av musikterapi i samband med blodprovstagning på barn som vårdades på en neonatalvårdsavdelning. Metod: Kvalitativ intervjustudie där datainsamlingsmetod utgjordes av semistrukturerade intervjuer med påföljande innehållsanalys. Resultat: Totalt genomfördes sju interventioner vilket resulterade i åtta intervjuer. I dataanalysen framkom åtta kategorier. Dessa var (1) föräldrarna upplever att musikterapi ger sinnesro och en avledning från proceduren, (2) föräldrarna upplever att barnet var tryggt under proceduren, (3) föräldrarna upplever att blodprovstagning blir lättare att genomföra när musikterapi finns med, (4) föräldrarna upplever att musikterapin är till hjälp när de ska stötta sitt barn, (5) föräldrarna är nöjda med interventionens utformning, (6) föräldrarna upplever avstämning nödvändig för att klargöra deras delaktighet under proceduren, (7) föräldrar upplever musikterapeuten som ett stöd och (8) föräldrar upplever att vissa praktiska moment kan vara utmanande. Slutsats: Musikterapi i samband med blodprovstagning på för tidigt födda barn skänker föräldrarna sinnesro och ökar deras närvaro med sitt barn samt stöttar dem i föräldrarollen. Föräldrar upplever att blodprovstagningen blir lättare att genomföra och att deras barn är lugnt och tryggt under proceduren när musikterapi finns med.