Neonatalvårdsinformationen är svår att nationellt standardisera då Sverige har regionala skillnader i både avdelningsinformationen och vårdrutinerna. Syftet med detta arbete var att undersöka neonatalvårdsinformationen i vårdkedjans olika steg: före, under och efter en förlossning. Personer som planerar att föda barn på Mälarsjukhuset i Eskilstuna tilldelas ingen information om neonatalvård innan förlossningen, om inte barnet löper stor risk att hamna på Neonatalavdelningen. Detta trots att ett av tio nyfödda barn i landet hamnar på en neonatalavdelning, vilket är fler än barnmorskorna förutsäger innan förlossningen. Det befintliga informationsmaterialet från Region Sörmland på webben upplevs bristfällig på grund av att den är kortfattad, inkorrekt och till viss del irrelevant för målgruppen. Teorin utgår från användarfokuserad design samt text och bild i samverkan. Tidigare forskning visar att kunskap inom området är relaterat till upplevd trygghet. Utifrån teorin och insamlad empiriska data via kvalitativa intervjuer och en textanalys har ett informationsmaterial skapats som motiveras utifrån identifierade behov och preferenser. Studien indikerar att okunskap inom området påverkar den upplevda tryggheten inför en förlossning och för personer vars barn behöver neonatalvård. Denna studie har lett fram till antagandet att tidpunkten för informationen samt text och bild i samverkan kan påverka målgruppens upplevda trygghet och innehållets begriplighet. Detta resulterade i en gestaltning i form av reviderad webbinformation med ett informativt syfte.

Denna rapport handlar om hur information om neonatalvård bör utformas. Syftet med examensarbetet var att undersöka detta. Utifrån resultaten från undersökningen har en broschyr i ämnet utformats. Broschyren vänder sig till föräldrar vars barn kommer att vårdas, vårdas just nu eller har vårdats på en neonatalavdelning på grund av för tidig födsel samt även till föräldrarnas anhöriga. Broschyren ska fungera som ett komplement till den muntliga informationen som personalen på neonatalavdelningen i Västerås ger till målgruppen idag. Till undersökningen användes en kvalitativ metod – intervjuer med föräldrar, deras anhöriga samt personal på neonatalavdelningen i Västerås. Det gjordes även utprovningar på broschyren för att se så att den passade den tilltänkta målgruppen. De huvudsakliga resultaten från undersökningen visar att en informationsbroschyr om neonatalvård bör: • informera om neonatalvård i allmänhet • informera om det som målgruppen är intresserad av att läsa • informera om sådant som personalen på avdelningen tycker är viktigt • informera på en allmän språknivå samt förklara svåra termer • informera om verkligheten utan att skrämma upp målgruppen • informera med fotografier som är tydliga och verklighetstrogna.

No description available.

Bakgrund: På en neonatalvårdsenhet vårdas prematura och fullgångna nyfödda barn. Neonatal vård är en del av barnsjuksköterskans arbetsområde och omvårdnaden ska ske utifrån ett familjecentrerat förhållningssätt. Idag saknas tydliga riktlinjer för hur familjecentrerad omvårdnad ska utföras och därför ser arbetet på vårdenheterna olika ut. Syfte:  Syftet var att beskriva föräldrars upplevelse av familjecentrerad omvårdnad under vårdtiden på en neonatalvårdsenhet. Metod: Mixad metod användes. Urvalet var samtliga familjer vars barn vårdats på neonatalvårdsenheten på ett länssjukhus i södra Sverige, oavsett orsak mellan 2017-2020. 649 familjer svarade på frågor rörande vårdkvalité, information, delaktighet och bemötande under vårdtiden. Kvantitativ dataanalys med deskriptiv statistik och kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats utifrån familjecentrerad omvårdnad genomfördes på utvalda frågor. Resultat: Upplevelserna av familjecentrerad omvårdnad varierade. Majoriteten av föräldrarna uppgav att de var nöjda med informationen, att de fick vara delaktiga i omvårdnaden av sitt barn och att de kände sig som föräldrar. Familjerna önskade förbättringar avseende samstämmig samt skriftlig information, ett respektfullt bemötande, ökat samarbete, större lyhördhet samt mer stöd i omvårdnaden. Slutsats: Bra rutiner avseende kommunikation genom hela vårdprocessen leder till kännedom om familjens behov men ökar också familjens möjlighet att känna sig delaktiga i det som sker.

Det finns mycket forskning om fördelarna med hud mot hud som vårdform för barn som vårdas på neonatalavdelningar. Några av fördelarna är bättre saturation, stabilare temperatur och hjärtfrekvens samt att det blir lättare för barn och föräldrar att knyta an till varandra. Många av de studier som är gjorda visar fördelar för barnet eller föräldrarnas sida, det finns däremot inte så mycket forskning kring barnsjuksköterskans upplevelse av hud mot hud som vårdform. Syftet med denna studie var att lyfta fram barnsjuksköterskans upplevelse av att vårda barn hud mot hud. Barnsjuksköterskor eller specialistsjuksköterskor med minst fyra års erfarenhet av neonatalvård har intervjuats och resultatet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen genererade till tre kategorier Kunna förmedla trygghet, Erfarenhetens betydelse och Förflyttningar av neonatalbarn – ett riskmoment. Resultatet visar att barnsjuksköterskor eller specialistsjuksköterskor är positiva till vårdformen men att det finns tillfällen då hud mot hud inte är lämplig exempelvis när barnet är ostabilt eller erfaren personal saknas. Vid förflyttningar av underburna barn på neonatalavdelningar behöver den personal som är med vid flytten erfarenhet, framför allt hos de barn som är intuberade. Det framkommer också hur viktigt det är med ett bra samarbete mellan kollegor samt en god relation med föräldrarna.

SAMMANFATTNING Bakgrund Barn födda innan graviditetsvecka 37 benämns prematura. Vid för tidig födsel är barnen vanligtvis inte fullt fysiologiskt färdigutvecklade och kan då ha behov av vård på neonatalavdelning. På en neonatalavdelning vårdas prematura barn, samt barn vilka föds med sjukdomar och/eller andra komplikationer. Familjecentrerad omvårdnad är idag centralt inom neonatalvård och utgår från att involvera föräldrarna i barnets vård. Omvårdnadspersonalen har ett ansvar att ge föräldrarna information och undervisning, främja anknytning och stärka föräldrarollen. Syfte Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av familjecentrerad omvårdnad på en neonatalavdelning i samband med vård av deras för tidigt födda barn. Metod En kvalitativ intervjustudie tillämpades för att besvara studiens syfte. Sju intervjuer genomfördes med en intervjuguide som stöd. De ljudinspelade materialet från intervjuerna transkriberades, för att vidare analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Föräldrarna beskrev vikten av god information under hela vårdtiden, den önskades vara anpassad efter individ och situation. Turbulenta känslor exempelvis chock och oro, kunde utgöra svårigheter att inta information. Då miljön på neonatalavdelningen kunde upplevas främmande, var omvårdnadspersonalens förhållningssätt betydande för att föräldrarna skulle känna sig respekterade, bekräftade och trygga. Samtliga föräldrar redogjorde för att omvårdnadspersonalens undervisning var god, vilket främjade deras möjlighet till delaktighet. Slutsats Familjecentrerad omvårdnad utgör idag en viktig del för familjen som helhet på en neonatalavdelning. Föräldrarna redogör för centrala delar för en väl fungerande familjecentrerad omvårdnad som god information, undervisning och uppmuntran till delaktighet.

No description available.

Introduktion: Patientansvariga sjuksköterskor på neonatalavdelningar följer riktlinjer för att säkerställa kontinuitet i vården. Föräldrar upplever det som en trygghet att ha kontinuerlig personal och att ha minst en patientansvarig sjuksköterska. Barnet kan ha ett komplext och långt vårdbehov på neonatalavdelning då barnet kanske är för tidigt fött eller svårt sjukt. Föräldrar har rätt att få information, stöd och handledning kring omhändertagandet av deras nyfödda barn.   Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vara patientansvarig sjuksköterska på neonatalavdelning.    Metod: Kvalitativ design. En webbenkät med öppna frågor skickades ut till alla sjuksköterskor på två neonatalavdelningar, 24/70 (34%) besvarade enkäten. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.     Resultat: Innehållsanalysen resulterade i två kategorier; Omgivande faktorer och Relationer med barn och familj. Sju underkategorier sammankopplades till kategorierna; Förskjutna arbetsuppgifter, Arbetsbelastning, Bristande kontinuitet, Lära känna familjer, Bidra till trygghet, Utmaningar med familjers olikheter och Personlig tillfredställelse. Sjuksköterskor upplevde att patientansvaret kunde vara både utmanande och tillfredställande.    Slutsats: Studien kan bidra till en ökad förståelse för sjuksköterskors upplevelser av att vara patientansvarig på en neonatalavdelning. Flera olika faktorer bidrar till svårigheter gällande att vara patientansvarig. Utifrån resultatet kan slutsatser dras om att det finns behov av vidare forskning inom området. Det finns även behov av tydlig information och utbildning gällande patientansvarets innebörd för att kunna förbättra kontinuiteten i vården på neonatalavdelningar.   Nyckelord: barn- och familjecentrerad vård, kontinuitet, kvalitativ innehållsanalys, neonatalvård. / Introduction: Primary nurses in neonatal units follow guidelines to ensure continuity of care. Parents experience that continuous staff and to have at least one primary nurse contributes to feelings of security. The child may have a complex and long need for care in the neonatal ward as the child may be born prematurely or seriously ill. Parents have the right to receive information, support and guidance regarding the care of their newborn child.   Purpose: To describe nurses experiences of being primary registered nurse in a neonatal unit.    Method: Qualitative design. A web survey with open ended questions was sent out to two neonatal units to nurses with experiences of being primary nurse for patients. A total of 24 out of 70 nurses completed this web survey. Data were analyzed by using qualitative content analysis.   Result: The content analysis resulted in two categories; Environmental factors and The relationship with children and their family. Seven subcategories were connected to the categories; Postpone tasks, Workload, Lack of continuity, Getting to know the family, Contributing to security, Challenges with family differences and Personal satisfaction. The nurses felt that being a primary nurse could be both challenging and satisfying.   Conclusion: The study can contribute to an improved understanding of nurses' experiences of being primary nurse of patients in a neonatal unit. Several different factors contribute to difficulties regarding being a primary nurse. Conclusions can be drawn based on the findings, there is a need of further research within this field. There is also a need for clear information and education regarding the content of primary nursing to improve the continuity of care in neonatal wards.   Keywords:  child and family-centered care, continuity, qualitative content analysis,  neonatal care

Introduction: Studies have shown that having a preterm infant may cause stress and powerlessness for parents. It is important to support parents around the feeding situation, and that the Neonatal Intensive Care Unit (NICU) has appropriate space and place to help the family to bond to each other. For the healthcare professionals it is important to promote skin-to-skin contact and breastfeeding; particularly for preterm infants. There are many studies on parent’s experiences of NICUs and a few studies on parent’s experiences of feeding their infant in the NICU. Objective: The objective of this study was to explore parents experiences of feeding their infant in the NICU. Design: The study was conducted using an ethnographic design. Results: A global theme of ‘The journey in feeding’ was developed from four organising themes: ‘Ways of infant feeding’; ‘Environmental influences’; ‘Relationships’ and ‘Emotional factors’. These themes illustrate the challenges mothers reported with different methods of feeding. The environment had a big impact on parent’s experiences of infant feeding. Some mothers felt that breastfeeding seemed unnatural because their infant was so tiny but breastfeeding and skin-to-skin contact helped them to bond to their infant. The mothers thought it was difficult to keep up with the milk production by only pumping. Routines were not inviting parents to find their own rhythm. They also felt stressed about the weighing. Healthcare professionals had positive and negative influences on the parents. Conclusions: This study demonstrates that while all parents expressed the wish to breastfeed, their ‘journey in feeding’ was highly influenced by method of feeding, environmental, relational and emotional factors. The general focus upon routines and assessing milk intake generated anxiety and reduced relationality. Midwives and neonatal nurses need to ensure that they emphasise and support the relational aspects of parenting and avoid over-emphasising milk intake and associated progress of the infant / Introduktion: Studier har visat att få ett prematurt barn kan orsaka stress och maktlöshet hos föräldrar. Det är viktigt att stödja föräldrarna runt matsituationen av barnet och att neonatalavdelningen har tillräckligt med plats för att hjälpa familjerna att knyta an till varandra. För sjukvårdspersonalen är det viktigt att främja hud-mot-hud och amning, särskilt för tidigt födda spädbarn. Det finns många studier om föräldrars upplevelser om neonatalavdelningar men få studier om föräldrars upplevelser av att mata sitt barn på neonatalavdelning. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka upplevelserna föräldrar hade av att mata sina barn på neonatalavdelning. Design: Studien genomfördes med en etnografisk metod. Resultat: Ett globalt tema av ’Matresan’ utvecklades från fyra olika organisationsteman: ’Olika sätt att mata barnet’, ’Miljöns påverkan’, ’Relationer’ och ’Känslomässiga faktorer’. Dessa teman visar på de olika utmaningar föräldrarna upplevde vid de olika matsituationerna av barnet. Miljön hade en stor inverkan på föräldrarnas upplevelser av matsituationerna hos barnen. En del mammor upplevde amning som onaturligt eftersom deras barn var så små men att amning och hud-mot-hud hjälpte dem att knyta an till deras barn. Mammorna tyckte att det var svårt att hålla igång mjölkproduktionen genom att endast pumpa. Rutinerna på avdelningen hjälpte inte föräldrarna att hitta sin egen rytm. De kände sig även stressade av att väga barnet. Sjukvårdspersonalen hade både positiv och negativ inverkan på föräldrarna. Slutsats: Den här studien visar att trots att alla föräldrar önskade att amma så påverkades matresan av val av mat-metod, miljön, relations- och känslomässiga faktorer. Det generella fokuset på rutiner och intaget av mängden bröstmjölk genererade i ångest och minskade anknytningen. Barnmorskor och neonatalsjuksköterskor måste lägga störst fokus på att stödja

Bakgrund: Barn som föds för tidigt mår i allmänhet bäst av att vårdas av sina föräldrar dygnet runt. Att övergå från öppna rum till familjerum innebär en omställning för personal. Det finns få svenska studier som belyser hur personalen upplever denna förändring. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personalens upplevelser av arbete och arbetsmiljö efter en genomförd flytt till nya lokaler och införandet av samvård. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod med 12 deltagare fördelade på två fokusgruppsintervjuer samt 4 enskilda intervjuer med nyckelpersoner. Dataanalyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom ett övergripande tema" Realiteten som hinder för att uppleva visionen" med två huvudkategorier som beskrev personalens upplevelser efter den genomförda flytten "Visionen om arbetsmiljön som inte uppfylldes" och "Visionen om föräldrar och barn". Därtill identifierades 12 underkategorier som beskrev personalens upplevelser av förändringsarbetet och processen det inneburit med flytten till en ny vårdbyggnad. Det fanns svårigheter och utmaningar för personalen att gå från öppna rum till enskilda familjerum och införandet av familjecentrerad samvård. Personalen ansåg att lokalerna var dåligt planerade och de hade önskat att deras erfarenheter och åsikter hade vägt tyngre i planeringen. Dock upplevdes vården bättre för barn och familjer efter att familjerum blev tillgängliga. Slutsats: Det finns svårigheter och utmaningar för personalen med att införa samvård som en ny vårdform. Personalen anser ändå att det är det bästa för barnet och familjen. Att involvera personalen och använda deras kunskap och erfarenhet är viktigt vid byggandet av en ny avdelning och införande av samvård eftersom det påverkar deras arbetsmiljö. Nyckelord: Neonatalvård, Familjecentrerad samvård, Samvård, Arbetsmiljö, Anknytning / Bakground: Children born prematurely are in general best cared for by their parents around the clock. The transition from an Open-Bay to a Single-Room unit entails a new way to care for the family and collaboration with staff. There are few studies that illustrates how staff perceive this change. Aim: The aim of the study was to describe staff's experiences of the working environment and working with Family-centered care in a Single-Family-Room unit. The method: The study was conducted with a qualitative design, in which two focus groups with 12 participants and four individual interviews were conducted. Data were analyzed using qualitative content analysis. The result: The result showed an overall theme "Reality as a barrier for experiencing the vision". Two main categories described the staff's experiences after completed the move:"The vision of the work which was not fulfilled" and "The vision of parents and children". In addition, 12 subcategories were identified that described the staff's difficulties and challenges in moving from working in Open-Bay to Single-Room unit. The staff felt that the premises were poorly planned and they had hoped that their opinions had been taken in to account in the planning process. With regard to the care for the family, staff experienced beneficial improvements after introducing Single-Rooms. Conclusion: There are difficulties and challenges for the staff to introduce rooming as a new form of care. The staff believe that it is best for the child and the family. Involving staff and use their knowledge and experience is important in the construction of a new department and the introduction of rooming because it affects their working environment. Nyckelord: Neonatal Nursing, Family Centered Care, Rooming, working environment, Attachment