Bakgrund: Allt fler prematura barn överlever. En trygg anknytning är positivt för barnets utveckling både fysiskt och socialt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anknytning mellan föräldrar och prematura barn samt sjuksköterskans betydelse vid anknytning. Syftet var även att granska kvalitén gällande datainsamlingsmetod i de valda artiklarna. Metod: En beskrivande litteraturstudie som är baserad på 14 artiklar, varav hälften var kvantitativa och hälften kvalitativa. Artiklarna är sökta och påträffade i databaserna PubMed och Cinahl. Analys av artiklarnas resultat ledde fram till fem rubriker.      Resultat: Föräldrar till ett nyfött prematurt barn erhåller inte samma närhet, som föräldrar till ett fullgånget barn. Barnets storlek och hälsa är en begränsande faktor för närhet till barnet hos både mammor och pappor. Sjuksköterskan på en neonatalavdelning har en betydande roll i anknytningen mellan föräldrar och prematura barn. Slutsats: En prematur födsel innebär ett ofrivilligt hinder i anknytningen mellan föräldrar och barn. En betydande del för att främja anknytning är att sjuksköterskan involverar båda föräldrarna i omvårdnaden av det prematura barnet. / Background: More premature infants survive. A secure attachment is beneficial for the child’s social and physical development. Aim: The aim with the study was to describe the attachment between parents and premature infant, and the importance of the nurse related to attachment. The aim was also to examine the quality of the data collection methods, in the selected articles. Method: The design is a descriptive literature study based on 14 articles, where half of the articles has a quantitative approach and the other half has a qualitative approach. The articles were searched and found in the databases’ PubMed and Cinahl. Five subjects’ were identified after analysis of the articles’ results.  Results: Parents of a newborn premature infant does not receive the same proximity, as parents of a full-term baby. The child's size and health is a limiting factor in proximity to the child with both mothers and fathers. Nurses’ at a Neonatal Intensive Care Unit has an essential role in the attachment between parents and preterm infant. Conclusion: A premature birth implies obstruction in attachment between infant and parents. A key element to promote attachment is that the nurse involves parents in the care of the preterm infant.

På sjukhus i Sverige arbetar sjuksköterskor på neonatalavdelningar med att ta hand om de allra minsta barnen och deras speciella behov. Barnen är i behov av specialistsjukvård, ibland intensivvårdskrävande med högteknologisk utrustning, samtidigt som de behöver påbörja den viktiga anknytningen till sin familj. Sjuksköterskor behöver specialkompetens för att arbeta i den krävande vårdmiljön, där de skall ta hand om ett vårdkrävande barn samt familjen till barnet och arbeta familjecentrerat. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenhet av att arbeta med familjecentrerad neonatalvård. Fokusgruppsintervjuer genomfördes som senare analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i fyra kategorier ” familjen i centrum”, ”sjuksköterskans roll”, ”sjuksköterskans inställning” och ”miljöns betydelse”. Av resultatet framkom att familjecentrerad neonatalvård ställer höga krav på personalen som arbetar där samt att miljöns utformning är av betydelse. Personalen måste vara lyhörd för såväl barnets behov som föräldrarnas, i en vårdmiljö som inte alltid är ändamålsenligt utformad. I framtida utbyggnad av familjecentrerad neonatalvård är det önskvärt att ta del av den erfarenhet som finns bland så väl sjuksköterskor som föräldrar för att få framtidens familjecentrerade neonatalvård så god som möjligt. / At hospitals in Sweden, nurses are working in neonatal units caring for the youngest infants and their special needs. The infants are in need of specialist care, sometimes even intensive care with high technology equipment, at the same time the infants needs to start improve the important connection to his family. The nurses needs specialized skills to be able to work in these demanding healthcare environment. They are supposed to take care of infants with special needs, care for the family and do this with focus on family centered care. The aim of this study was to illuminate nurses ‘experiences of working at neonatal care units engaged to family centered care. The interviews were conducted in focus groups. They were subsequently analyzed by qualitative content analysis. The results are presented in four categories “the family in the center”, “nurses´ role”, “nurses´ attitude” and “importance of the environment”. The result showed that it requires a lot from the nurses, but also from the environment that prevails. The nurses need to be responsive as well to the needs of the infant as to the family’s needs, in an environment which is not always made for its intended use. In future expansion of family centered neonatal care units, it´s desirable to take advantage of the experiences that exists among nurses as well as parents, to make the future family centered neonatal care units as good as possible.

Bakgrund: Varje år behöver mer än 10 000 nyfödda barn i Sverige vård på en neonatalvårdsavdelning. Vårdtiden präglas av åtskilliga blodprovstagningar som orsakar barnet smärta och ökat vårdlidande. Sjuksköterskans ansvar innefattar att agera för barnets bästa i alla situationer, men det kan saknas tydliga riktlinjer för hur detta ska ske på arbetsplatsen. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors resonemang och arbetssätt vid blodprovstagning på barn på neonatalvårdsavdelning, samt att undersöka hur barnets bästa finns i fokus vid proceduren. Metod: Studien utformades med en kvalitativ studiedesign i avsikt att generera kunskap om sjuksköterskornas erfarenheter vid blodprovstagning. Tolv intervjuer genomfördes utifrån en semistrukturerad intervjuguide med sjuksköterskor verksamma vid en neonatalvårdsavdelning på ett svenskt universitetssjukhus. Den insamlade datan analyserades genom en induktiv innehållsanalys. Resultat: Vilken stickmetod sjuksköterskorna använde var anpassat efter barnet och situationen. De såg till barnets förutsättningar och planerade provtagningen efter vad barnet klarade av, i samråd med föräldrarna. Sjuksköterskorna strävade efter föräldranärvaro vid provtagningen och åtog adekvata smärtlindringsmetoder i den mån som situationen tillät. Slutsats: Sjuksköterskorna hade genomgående barnets bästa i fokus vid provtagningsproceduren. De såg en komplexitet i sin roll att både vara den som orsakar barnet smärta, men även vara den som ska minska barnets vårdlidande. / Background: Every year, more than 10 000 newborn children require hospitalization in a neonatal intensive care unit. During this time, they are subjected to several painful blood sampling procedures that will cause them suffering to some extent. The nurses’ responsibility is to act on what is best for each child at all times but clearer guidelines for how that should be executed in practical nursing care might be needed. Aim: To describe the reasoning and the working manner of the nurses when performing blood sampling on children. The study also aims to examine how the child’s best interest is taken into account before and during this procedure. Method: A qualitative design was used for this study. Semi-structured interviews were conducted with 12 registered nurses who work in the neonatal intensive care unit at a Swedish University Hospital. Collected data were analysed using inductive content analysis. Results: Regardless of which technique the nurses chose when performing blood sampling it was assessed as the most appropriate one for each child. They took the children’s prerequisites and ability to cope into account and planned the procedure in consensus with their parents. Nurses strove to encourage parents to stay close to and support their children when blood sampling was conducted, and adequate analgesic actions were undertaken. Conclusion: Nurses had the children’s best at heart all through the process of blood sampling. Their role as both inflicting and relieving pain was considered to be complex in the aim to avoid suffering.

<p>The aim of this literature review was primarily to describe how the nurse can involve the parents in the care for their premature baby, and secondly to describe the aim, design, method, population and quality of the reviewed studies. Searches have been made in different databases in order to find articles where the search words ”neonatal care”, ”neonatalvård”, ”premature infants” and ”nurse” were included. The literature review was based on 12 scientific articles. The results of the study were divided into six categories; The nursing staff’s relation to the parents, Support group, “Home-early program”, Decision-making, A work in progress and A safe and efficient method. It is the nurse’s task to create a trusting relationship to the parents. The parents’ relationship to the child is a determining factor in its development. Some of the studies described how support groups can be used to help families with premature children. The studies showed that parents want to be involved in making decisions about their baby, but they also find it frightening. There are a lot of ways for the nurse to involve parents in the care for their premature baby. It is very important that the parents get sufficient information, which will enable them to be active when decisions are made about their baby.</p>

The aim of this literature review was primarily to describe how the nurse can involve the parents in the care for their premature baby, and secondly to describe the aim, design, method, population and quality of the reviewed studies. Searches have been made in different databases in order to find articles where the search words ”neonatal care”, ”neonatalvård”, ”premature infants” and ”nurse” were included. The literature review was based on 12 scientific articles. The results of the study were divided into six categories; The nursing staff’s relation to the parents, Support group, “Home-early program”, Decision-making, A work in progress and A safe and efficient method. It is the nurse’s task to create a trusting relationship to the parents. The parents’ relationship to the child is a determining factor in its development. Some of the studies described how support groups can be used to help families with premature children. The studies showed that parents want to be involved in making decisions about their baby, but they also find it frightening. There are a lot of ways for the nurse to involve parents in the care for their premature baby. It is very important that the parents get sufficient information, which will enable them to be active when decisions are made about their baby.

Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskors upplevelser av att vårda barn i livets slutskede på en neonatalavdelning. Bakgrund: Den palliativa vården har stor betydelse för barnets återstående liv samt död. Att bemöta hela familjens behov kräver mycket av sjuksköterskor. Att vårda barn i livets slutskede är en svår upplevelse och ett känslomässigt påfrestande arbete. Design: Kvalitativ ansats. Metod: Tretton kvinnliga sjuksköterskor, varav tolv med specialistkompetens rekryterades från två neonatalavdelningar i Sverige. Tre halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer genomfördes våren 2015. Intervjuerna bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier med tillhörande sexton underkategorier. Upplevelsen av att vårda på familjens villkor belyser vad specialistsjuksköterskorna betonar som viktigt att göra för familjen i den palliativa vården. Upplevelsen av svårigheter i vården beskriver omständigheter som gör vården svårare. Upplevelse av trygghet och tröst i vården belyser omständigheter som ger specialistsjuksköterskan tröst och trygghet. Upplevelsen av stöd innefattar specialistsjuksköterskors uppfattning av stödets betydelse. Upplevelsen av en professionell hållning som berikar beskriver betydelsen av yrkeserfarenhet och att det är en förmån att vara med under ett barns sista tid i livet. Konklusion: Specialistsjuksköterskor har en betydande roll i den palliativa vården för att kunna ge barnet en god lindrande omvårdnad och familjen en betydelsefull tid att minnas. Genom att se familjen som en helhet och bemöta den med lyhördhet och respekt kan förutsättningar för en god palliativ vård uppnås. Trots att vården är känslomässigt påfrestande kan specialistsjuksköterskor genom mångårig yrkeserfarenhet och stöd av kollegor samt debriefing uppleva vården som ett privilegium.

Bakgrund Många mammor som fött barn prematurt önskar amning som uppfödning för sitt barn för bröstmjölkens immunologiska faktorer och som en kompensation för att graviditeten avslutats för tidigt. Amningens etablering kan vara komplicerad och kräva tålamod när barnet behöver vård. Beroende på barnets känslighet kan det ta olika lång tid tills barnet kan påbörja amningsträning. En av de viktigaste faktorerna för att amningen ska kunna etableras är att mamman får igång en tillräcklig mjölkproduktion motsvarande den mängd ett fullgånget barn skulle kräva. För att få igång en tillräcklig produktion är det bra att komma igång med urmjölkning så fort som möjligt efter barnets födelse. Mamman behöver stimulera mjölkproduktionen tills barnet ammar fullt. Syftet med studien var att belysa innebörden av urmjölkning för mammor vars barn fötts prematurt. Metod Det strategiska urvalet utgörs av sju mammor vars barn fötts före vecka 34 med erfarenhet av urmjölkning. Datainsamlingen består av öppna intervjuer och materialet har analyserades med en fenomenologisk hermeneutisk ansats. Resultatet visar att urmjölkning utförs i en oreflekterad ansträngning men att mammor är måna om de egna behoven samtidigt som behoven åsidosätts. Vårdkontexten kan kännas utlämnade och begränsande. Självtilliten får betydelse liksom strukturen. När utfallet inte blir som planerat kan sorgen innebära att förhålla sig till det som inte kan förändras. Känsla av hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet kan få betydelse för processen. Slutsats Ur ett vårdvetenskapligt perspektiv blir det betydelsefullt att utgå från den enskilda mammans upplevelser av urmjölkningen och stärka en god självtillit. / Background Many mothers who have given birth premature wish to breast feed their children for immunological reasons and as a compensation for a pregnancy that ended too early. The breast feeding may be complicated and in need of great patience as the child might need health care. Depending of the baby´s sensitivity it can vary in time for a child to start breast feeding. One of the important reasons for the mother to get her breast feeding started is to make milk production start, corresponding to the amount of milk that a fully mature baby would need. To get a sufficient production it is important to start emptying the breasts quick as possible after having given full extend. Aim with the study was to illuminate the meaning of emptying the breasts for mothers whos baby was born premature. Method Seven mothers who had given birth before week 34 and had experienced emptying breasts. The data collection come from interviews and the results have been analyzed by a fenomenological hermenutichal approach. Results shows that emptying the breasts is done without any effort but that mothers are eager to look at their own needs at the same time as their own needs are being put aside. The hospital care can make the women feel left out and controlled. Self-confidence gets important as well as the structure. When the result is not as you had planned sadness make you realize that things cannot be changed. The feeling of managing, understanding and meaningfulness fills you up. Conclusions looking at it from a scientific perspective it is very important to consider the individual mothers experience in how to empty the breasts from milk and how to strengthen her self-confidence.

In this thesis the core of the nursing professional skill will be portrayed through the opportunities of the essay writing. Thus the tacit knowledge, which is at the verge of erosion in a zeitgeist where medical care shall be cost-efficient and where development is mainly based on scientific research, will be articulated. Scientific articulation of knowledge has gained increasing importance on the expense of the practical knowledge. Healthcare professional skill requires a refind ability of judgment, which absorbs its nourishment from both scientific knowledge and the proven proficiency expertise. Professional skill expresses itselfs through action, especially through the acting in unexpected incident. Experience is developed into knowledge through reflection. I want to awaken the reader’s thoughts about the road to professional skill, how it is affected by the context we are living in as well as to illustrate the strength and fragility of the professionalism over time. I also want to provide the practitioners with a broader opportunity to independently be able to evaluate the quality of their own practice.

Bakgrund: Hud mot hudkontakt är nödvändigt för att främja närhet och anknytning hos det prematurt födda barnet samt förstärker föräldrarollen.Syfte: Syftet med studien var att belysa män och kvinnors, dvs föräldrar till för tidigt födda barn och deras upplevelser av att använda metoden hud mot hud. Metod: Kvalitativ ansats där data samlades in genom intervjuer och analyserades med hjälp av en tematisk innehållsanalys. I studien ingick sammanlagt tolv informanter från södra Sverige vilka intervjuades under barnets vårdtid eller kort därefter. Resultat: Huvudresultatet mynnade i fyra kategorier ”Motstridiga känslor”, ”Viktigt för barnets utveckling”, ”Viktigt för anknytning och närhet” och ”Betydelsen av personalens kompetens och stöd”. Vidare ledde dessa till sex underkategorier ”Tidskrävande”, ”Barnfokuserad”, ”Förstärkte föräldrarollen”, ”Effekter av hud mot hud på föräldrarna”, ”Att försöka njuta och leva i nuet” och ”Betydelsen av miljön runt omkring”. Konklusion: Både kvinnor och män upplevde att dessa blivit föräldrar på riktigt när de fick utöva hud mot hudkontakt. Metoden hade även positiva effekter på föräldrarna. Vidare framkom att information var av stor betydelse och specialistsjuksköterskan och dess team bör eftersträva att ge upprepad information. / Background: Skin-to-skin contact is necessary to promote closeness and attachment to the prematurely born baby and to strengthen the parenting role. Aim: The purpose of the study was to highlight women and men ́s, namely parents to early-born children and their experiences of using the skin-to-skin method. Method: Qualitative approach where data was collected by interviews and analysed by a thematic content analysis. The study included a total of twelve informants from south of Sweden, who were interviewed during their child’s care period or shortly after. Result: The main result led to the four following categories “Conflicting feelings”, “The importance of skin-to- skin for the child’s development”, “Important for attachment and closeness” and “The importance of competent staff and their support”. Furthermore, these led to six subcategories “Time-consuming”, “Child-focused”, “Strengthening the parent role”, “The impact skin-to-skin have on the parents”, “Trying to enjoy and live in the present” and “The importance of the environment”. Conclusion: Both women and men felt that them had become parents for real when they were allowed to use skin-to-skin contact. The method also had positive effects on the parents. Furthermore, it emerged that information was of great importance and the specialist nurse and team should strive to providing repeated information.

Tio procent av alla barn som föds i Sverige vårdas på neonatalavdelning. Där arbetar barnsjuksköterskor med särskild kompetens inom barn- och barnsjukvård med en viktig roll att stärka barns rätt till hälsa och föräldrarnas delaktighet i vården. Hud-mot-hud är en omvårdnadsmetod som har visat sig ge många fördelar för barnen. Samtidigt har utmaningar identifierats kring hur hud-mot-hud kan genomföras på bästa sätt och att barnsjuksköterskors uppfattningar och attityder kan påverka resultatet. Syftet med studien var att beskriva barnsjuksköterskors uppfattningar om och attityder till att vårda hud-mot-hud på neonatalavdelning. Sex intervjuer med sjuksköterskor har genomförts via digitala videoverktyg. Resultatet visade att barnsjuksköterskor är positivt inställda till att vårda hud-mot hud. De anser att det är det viktigaste föräldrarna kan göra för sitt barn och ser det som sitt ansvar att göra dem delaktiga i vården och stötta dem så att anknytningen främjas. Diskussion har förts utifrån hur det är att vårda de mycket för tidigt födda och svårast sjuka barnen, vad hud-mot-hud betyder för anknytningen och familjecentrerad vård. Slutsatsen blir att barnsjuksköterskor med sin unika kompetens kan stärka föräldrarna i hud-mot-hud-vården så att barnens hälsa främjas.