Föräldrar till prematura och sjuka barn går igenom en stor händelse när deras barn vårdas på en neonatalvårdsavdelning. Personalen på neonatalvårdsavdelning är ansvariga för att stötta föräldrarna att hantera situationen samt involvera föräldrarna i barnets vård. Föräldrar som blir delaktiga i vården känner sig mer säkra i föräldrarollen och kan förstå barnets beteende bättre. Syftet med detta arbete var att belysa föräldrars upplevelser av familjecentrerad vård på neonatalvårdsavdelning och hur denna vårdform inverkar på föräldrars anknytning till sitt prematura barn. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 16 artiklar, publicerade mellan 2000 och 2015, ligger till grund för resultatet. Sökningar genomfördes i bibliografiska databaserna CINAHL, PubMed, SwedMed+ och Science direkt. Både kvantitativa och kvalitativa artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet visar att föräldrar upplevde både positiva och negativa känslor i relation till personal, vårdmiljö, information och vägledning på neonatalvårdsavdelning. Dessa känslor var beroende av olika faktorer exempelvis hur samspelet mellan föräldrar och personal fungerade. Det framkom att föräldrars delaktighet i barnets vård hade en stor inverkan på deras anknytning till sitt barn. För föräldrarna var det viktigt att ha närhet och kroppskontakt med barnet redan från födseln. Slutsatser: Det framkommer i resultatet att föräldrarna beskrev att det viktigaste för en familjecentreradvård var personalens medverkan. Med personalens kunskap, tydlig och anpassad information kunde föräldrarna känna sig delaktighet i barnets vård. Att få vara hud mot hud med sitt barn var avgörande för att knyta an till sitt barn.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2004. / Härtill 5 uppsatser.

De flesta prematura barn behöver sondmatas de första veckorna eller månaderna på grund av deras omogna sugbeteende. Hur man på bästa sätt stödjer barnet i övergången från sondmatning till amning är inte klart samt att vården kring övergången från sondmatning till amning är reglerad med icke evidensbaserade riktlinjer och vårdrutiner. Syftet med studien var att utvärdera effekter av och följsamhet till en ny vårdrutin, ’viktfri amning’, vid en neonatalavdelning i Sverige. Vidare avsågs att beskriva mammors upplevelse av amning på neonatalavdelningen då vårdrutinen ’viktfri amning’ användes. Tre designer och metoder användes: 1) en komparativ journalgranskning av barn som vårdas på neonatalavdelning före och efter implementeringen av ’viktfri amning’. De två studerade grupperna var a) grupp 1 amningsvägningsgrupp (n=196) och b) grupp 2 ’viktfri amning’ (n=169). 2) en deskriptiv tvärsnittstudie och 3) en kvalitativ innehållsanalys av personal (n=60) och mammor (n=80), både mammor och personal erhöll ett frågeformulär som undersökte deras syn på, erfarenheter och följsamhet till den nya vårdrutinen ’viktfri amning’. Resultatet av journalgranskningen visade att det inte fanns några statistiskt signifikanta skillnader avseende sondtidens längd, vårdtidens längd, postmenstruell ålder vid utskrivning, viktökning, utskrivningsvikt och uppfödningssätt mellan grupp 1 och grupp 2. Däremot var andelen delvis ammade barn större i grupp 2. Vidare visar resultatet att vårdrutinen ’viktfri amning’ inte tillämpades så som det beskrevs i riktlinjerna då barn amningsvägdes vid enstaka tillfällen. Bland personalen anser 56 % att mammorna som initierar amningsvägningen och bland mammorna angav 31 % att de initierade amningsvägningen. Av fynden från mammornas och personalens synpunkter visar att de flesta ammar för att det är det bästa för barnet, men att det finns områden kring vården runt amning som kan förbättras. Personalen bör vara försiktig med att ge nya råd till mammorna och se till att amningsstunden blir ostörd och kravlös. Urpumpning av bröstmjölken upplevdes stressig, besvärlig och onaturlig av många mammor, där kan det vara lämpligt att se över miljön och rutiner, för att minska stressen. Denna studie visar att det inte har blivit några stora negativa effekter på barnen av den nya vårdrutinen bortsett från den ökade risken att amma delvis. Följsamheten till riktlinjerna vare sig det är amningsvägning eller ’viktfri amning’ är tveksam och några klara evidens kunde inte hittas. Att designa randomiserade kontrollerade studier på effekten av vårdrutiner relaterade till amning är viktigt. Sådan kunskap och förbättringar ger förhoppningsvis fler mammorna möjlighet att amma exklusivt.

No description available.

Globalt sett uppskattas att det årligen föds omkring 15 miljoner för tidigt födda barn, vilket innebär att de föds före graviditetsvecka 37. Beroende på hur tidigt förlossningen sker ser vården olika ut, men majoriteten av de för tidigt födda barnen vårdas på en neonatalvårdsavdelning. Att amma spädbarn är viktigt och anses idag vara en global folkhälsoangelägenhet på grund av bröstmjölkens överlägsna egenskaper för att främja hälsa hos mor och barn. Bröstmjölk är av ännu större vikt för de prematura barnen och bör ses som en del i behandlingen eftersom den bidrar både till barnets utveckling och hälsa samt minskar risken för olika sjukdomstillstånd, exempelvis nekrotiserande enterokolit [NEC] och neonatal sepsis. Majoriteten av nyblivna mödrar har en önskan och en intention om att amma sina barn. Den prematura amningen innebär dock stora utmaningar för de nyblivna mödrarna, och att pumpa brösten på bröstmjölk betraktas vara en del av den prematura amningen. Barnmorskor har en viktig roll i att stötta kvinnor som önskar amma sina barn. Att amma är en fråga om mänskliga rättigheter och bör skyddas och stödjas till förmån för både barn och mödrar. Syftet med detta arbete var att beskriva kvinnors upplevelser av att amma det prematura barnet. Metoden som användes för att besvara föreliggande syfte var en litteraturöversikt. Sammanlagt inkluderades totalt 17 vetenskapliga studier till resultatet, alla dessa var kvalitativa studier. I resultatet identifierades två huvudteman, dessa var Känslor & beteenden och Omgivningens betydelse för erfarenheten. Till dessa kunde även olika underkategorier identifieras. Till Känslor & beteenden urskildes underkategorierna delaktighet/ medverkan, drivkraften och känsla av ovisshet. Till Omgivningens betydelse för erfarenheten urskildes underkategorierna försvårande omständigheter, stödjande omständigheter samt ett nödvändigt ont. Resultatet påvisade att upplevelsen av att amma det prematura barnet frambringade mycket känslor hos kvinnorna och var en stor utmaning. Känslorna reflekterade situationen av att amma och pumpa brösten på bröstmjölk, men rörde sig även om deras identitet som mor och kvinna. Möjligheten att bidra till vården av sitt barn var också en stark drivkraft. Beroende på stöd, bemötande av personalen och omgivningen, men även kunskap och tidigare erfarenheter hos kvinnorna varierade upplevelsen av att amma det prematura barnet. Både positiva och negativa känslor lyftes fram. Tydligt var dock att för att lyckas med att amma det prematura barnet krävs det stöd och uppmuntran från sin omgivning, men även hängivenhet från kvinnan själv. Kunskap om bröstmjölkens fördelar för deras barn gjorde att majoriteten av kvinnorna kämpade på trots svårigheterna som fanns till följd av den prematura födelsen. Sammanfattningsvis visade det sig att upplevelsen av att amma det prematura barnet är ambivalent. Situationen kräver hängivelse, uppbackning och målmedvetenhet. Upplevelsen skuggades ofta på grund av brister i vården och bemötandet från personal. Många kvinnor var dock entusiastiska och upplevde att situationen, trots många försvårande omständigheter, var värdefull. De såg det som ett tillfälle att få vara nära sitt barn och där grunden för deras relation etablerades.

Föräldrar till förtidigt födda barn upplever stress och oro under barnets sjukhusvistelse. Att få ett barn prematurt innebär stora utmaningar och påfrestningar för föräldrar, som ofta mår dåligt psykiskt. Syftet med studien var att belysa föräldrars behov av stöd samt upplevelser av vården på neonatalavdelning. Den valda metoden, litteraturöversikt, genomfördes för att beskriva den aktuella forskningen inom det valda området. Tolv vetenskapliga artiklar, 2005-2015, valdes ut för att besvara studiens syfte. Resultat från denna studie belyser fyra olika teman; stresshantering, information och kommunikation, föräldradelaktighet samt personalens förhållningssätt och bemötande. Dessa resultat belyser betydelsen att som personal på neonatalavdelning vara lyhörd för föräldrarnas behov, då de befinner sig i en främmande miljö och i en oerhört utsatt och svår situation. Som sjuksköterska på en neonatalavdelning kan det vara av stor hjälp att ha kunskap om hur föräldrar upplever sin livssituation för att kunna identifiera de problem föräldrarna kan ställas inför, för att på bästa sätt kunna stödja dem i vården av deras barn. Slutsatsen med denna studie visade sig att faktorer som kommunikation, information, deltagande, stresshanteringsstrategier, föräldrabemötandet från personalen samt sjuksköterskestöd har stor betydelse för föräldrar till förtidigt födda barn som vårdas på neonatalavdelning. Utifrån denna fördjupade kunskap kan sjuksköterskan stödja föräldrarna utifrån deras egna förutsättningar med hänsyn tagen till mödrars och fäders olikheter.

Bakgrund: Allt fler prematura barn överlever. En trygg anknytning är positivt för barnets utveckling både fysiskt och socialt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anknytning mellan föräldrar och prematura barn samt sjuksköterskans betydelse vid anknytning. Syftet var även att granska kvalitén gällande datainsamlingsmetod i de valda artiklarna. Metod: En beskrivande litteraturstudie som är baserad på 14 artiklar, varav hälften var kvantitativa och hälften kvalitativa. Artiklarna är sökta och påträffade i databaserna PubMed och Cinahl. Analys av artiklarnas resultat ledde fram till fem rubriker.      Resultat: Föräldrar till ett nyfött prematurt barn erhåller inte samma närhet, som föräldrar till ett fullgånget barn. Barnets storlek och hälsa är en begränsande faktor för närhet till barnet hos både mammor och pappor. Sjuksköterskan på en neonatalavdelning har en betydande roll i anknytningen mellan föräldrar och prematura barn. Slutsats: En prematur födsel innebär ett ofrivilligt hinder i anknytningen mellan föräldrar och barn. En betydande del för att främja anknytning är att sjuksköterskan involverar båda föräldrarna i omvårdnaden av det prematura barnet. / Background: More premature infants survive. A secure attachment is beneficial for the child’s social and physical development. Aim: The aim with the study was to describe the attachment between parents and premature infant, and the importance of the nurse related to attachment. The aim was also to examine the quality of the data collection methods, in the selected articles. Method: The design is a descriptive literature study based on 14 articles, where half of the articles has a quantitative approach and the other half has a qualitative approach. The articles were searched and found in the databases’ PubMed and Cinahl. Five subjects’ were identified after analysis of the articles’ results.  Results: Parents of a newborn premature infant does not receive the same proximity, as parents of a full-term baby. The child's size and health is a limiting factor in proximity to the child with both mothers and fathers. Nurses’ at a Neonatal Intensive Care Unit has an essential role in the attachment between parents and preterm infant. Conclusion: A premature birth implies obstruction in attachment between infant and parents. A key element to promote attachment is that the nurse involves parents in the care of the preterm infant.

Att bli förälder till ett prematurt barn innebär en stor omställning för hela familjen. I dag försöker man ge en familjefokuserad omvårdnad där föräldrarna tidigt involveras. Kängurumetoden används som en omvårdnadsåtgärd där man bland annat försöker stärka anknytningsrelationen mellan barn och föräldrar. De redan utförda forskningsresultaten som finns publicerade om kängurumetoden är mest inriktade på hur föräldrarna knyter an till sitt barn samt hur säker den är att använda för barnet rent fysiologiskt. Det finns dock lite publicerat och sammanställt om hur kängurumetoden påverkar prematura barn samt föräldrarnas upplevelser av att hålla sina barn i känguruposition. Syftet med vår studie är att beskriva kängurumetodens påverkan på det prematura barnets välbefinnande samt föräldrarnas upplevelser av att hålla sitt barn i känguruposition. Litteraturstudien är en litteraturöversikt baserad på 19 vetenskapliga artiklar. Både artiklar med kvalitativ och kvantitativ metod ingår. Artiklarna med kvalitativ ansats har handlat om föräldrarnas upplevelser medan de artiklarna med kvantitativ ansats har handlat om det som är mätbart hos de prematura barnen. Resultat visar att kängurumetoden minskar det prematura barnets stress, förbättrar sömnen, förbättrar temperaturregleringen och förstärker anknytningen. Vidare visar det att hos föräldrarna förstärks anknytningen, den ger en tryggare föräldraroll och förbättrar amningen. I diskussionen reflekterar vi över hur anknytningsrelationen mellan barn och föräldrar påverkas när ett prematurt barn föds. Vi diskuterar hur kängurumetoden kan påverka barnets olika fysiologiska värden och vad det kan innebära för barnet. Utifrån vår studie reflekterar vi över sjuksköterskans roll i att stötta föräldrarna när det gäller utförandet av kängurumetoden. Vi menar även att det finns ett stort behov av vidare forskning inom de områden som vårt syfte berör. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

<p>Denna kvalitativa studie handlar om svårigheter för extremt tidigt födda barn att planera, organisera och genomföra individuellt skolarbete. Ambitionen med denna c-uppsats har varit att försöka ta reda på om mycket tidigt födda barn p g a sin extrema prematur kan få skador på hjärnan som påverkar barnets exekutiva förmågor. Ambitionen har också varit att försöka analysera hur skolan kan bemöta detta på ett för barnet utvecklande sätt i integrering med övriga barn.</p><p>Vi har ställt våra frågor mot litteraturen inom forskningsområdet om extremt tidigt födda barn samt kompletterat med en kvalitativ intervju med en inom ämnet berörd läkare. Vi har följt vetenskapsrådets forskningsetiska principer när vi gjort intervjun. Utifrån materialet har vi undersökt om vi kan komma fram till resultat som ger svar på våra frågeställningar. Dessa är: Vad uttrycker litteraturen och läkaren om på vilka sätt svårigheterna visar sig med de exekutiva förmågorna hos ett extremt prematurt barn när han/ hon ska arbeta individuellt i grupp? Vad litteraturen och läkaren uttrycker om på vilket sätt det individuella arbetet kan anpassas och utvecklas för barn som har svårigheter med de exekutiva förmågorna orsakade av en extremt prematur födelse?</p><p>De resultat vi kommit fram till i litteraturgenomgången är att det föreligger en uppenbar risk för de extremt tidigt födda barnen att visa upp en ADD- problematik. Vårt resultat från litteraturen och den kvalitativa intervjun med överläkaren Farooqi visar dock att skadorna oftast inte är så stora att de kan leda till en ställd diagnos. Eftersom elever i dagens skola måste ha en diagnos för att det ska tillskjutas pengar till extraresurser blir vår slutsats att dessa barn måste få individuell hjälp och stöttning av klassläraren i att planera, organisera och genomföra sitt skolarbete. För att skapa utrymme så att läraren ska kunna individuellt anpassa undervisningen för den extremt tidigt födda eleven som har exekutiva svårigheter behövs information om detta dolda funktionshinder som kan uppstå till rektorer och lärarna. Vi tycker också att gruppstorleken på klasserna bör ses över så att antalet inte överstiger 20 elever/ grupp. Vi tror att just gruppstorleken på klassen och lärarens kompetens är de viktigaste svaren på hur vi pedagoger ska kunna individuellt bemöta de extremt tidigt födda barnen med exekutiva svårigheter på ett för dom konstruktivt sätt .</p>

<p>Examensarbetet är en litteraturstudie om för tidigt födda barn i skolan, men den neonatalape-rioden finns med som förklaringsgrund. Jag har valt att begränsa mig till att i första hand an-vända mig av litteratur publicerad under 1990-talet. Flertalet av forskarna påvisar en ökad risk för koncentrationssvårigheter och svårigheter i skolan. Fler för tidigt födda barn jämfört med kontrollgrupperna var i behov av specialundervisning i någon form. Arbetet tar i första hand upp de skador för tidigt födda barn riskerar att få, men det är viktigt att påpeka att 90% av de för tidigt födda barnen är friska och går i vanlig klass i skolan.</p>